Trosföreställningar med epistemiskt berättigande?

[DitaDaegonna]

Hej. Jag har haft en tenta i kunskapsteori som behöver kompletteras, problemet är att jag verkligen inte förstår själva frågan, vilket således innebar att hela mitt svar på den ratades direkt då det var obegripligt.

Själva frågan lyder:

"Finns det trosföreställningar som har åtminstone någon grad av epistemiskt berättigande oberoende av epistemiskt stöd från andra berättigade trosföreställningar (är vad Haack kallar independently warranted/justified)? Varför finns det inget sådant? Eller Ge exempel på detta slags trosföreställningar och ange varifrån/hur de får sitt epistemiska berättigande (och hur starkt är det)"

Kan någon förklara detta med lekmannatermer, så att jag kan förstå vad det är jag bör svara på? Känner mig otroligt villrådig just nu.

Trosföreställningar och Epistemiskt berättigande är ju två skilda saker, jag försökte att förklara hur ett epistemiskt berättigande kan stödja en trosföreställning, men var antagligen helt ute då det inte blev godkänt. Har någon kunskap eller tankar som kan underlätta vore jag oerhört tacksam.

[Zokrates]

Frågan skall besvaras med ett nej eller ett ja, svarar du nej skall du förklara varför det inte finns,
svarar du ja skall du dito förklara hur, svaret bör vara på cirka 4000 ord.

Läs
http://en.wikipedia.org/wiki/Theory_of_justification

http://www.trinity.edu/cbrown/science/f ... ewF06.html

http://www.trinity.edu/cbrown/science/haack-Latour.html

[Anders]

Ingen aning egentligen, men man kan ju spåna lite.
Det är ju egentligen en paradox, tror gör man när man inte vet, det är någon slags sannolikhetsgräns där. Men man kan ju söka stöd för det man tror på i nånon slags fakta. "Trosföreställning"(låter lite sexigt om man läser det rätt) är ganska fluffigt, vad innefattar man här? Religion förstås, men vad mer? Politiska ismer? Alternativmedicin?

Men alltså, stöd från kunskap som inte har direkt med från andra "berättigade trosföreställningar", antar att det är "ren fakta" man är ute efter. Vad kan det vara?
Att man, för en religion hittar historiska fakta som stöder bitar av det som skall göra religionen trolig (om t.ex. Det verkligen fanns någon jesus på korset. Eller några slags studier som faktiskt stöder sin alternativa vetenskapsuppfattning.)
Rena rationella funderingar typ "livet kan inte ha kommit till av en slump", kanske.

Lite så här, en riktigt hardcore religiositet, en munk eller Taliban, där är "styrkan i tron" viktigast, de behöver ingen fakta, de har köpt paketet. Men om nu det här trosföreställningsbegreppet närmar sig det kvasivetenskapliga så kommer det bli allt större krav på någon slags "vetenskapligt berättigande" eller åtminstone nån slags logik.

Skall bli kul att höra vad de som kan akademiska ämnet, som Algot och Pilatus, har att säga i frågan

[Zokrates]

Ingen aning egentligen, ....

Skall bli kul att höra vad de som kan akademiska ämnet, som Algot och Pilatus, har att säga i frågan

Ja då får vi väl hoppas att de låter bli att svara, varför kanske du undrar?
Här har vi en människa som kanske skall ha ett någorlunda välbetalt akademiskt arbete inom en snar framtid
som förmodligen kommer att inbegripa att denne arbetar med andra människor, låt oss då hoppas att denne
frågeställare har vett och logik nog att själv och utan massiv hjälp kunna traggla sig igenom sin utbildning
så att vi åtminstonde därigenom slipper en myglare som bäst hade gjort sig på ett fabriksgolv.

Framtiden ser onekligen mörk ut.

[Pilatus]

Det är ju egentligen en paradox, tror gör man när man inte vet,

Tro i kunskapsteorin innebär att man är övertygad om ett visst förhållande. Ex vis Jag tror jag äger en bok med titeln Logik av Hans Larsson (1862-1944).

Religion förstås, men vad mer? Politiska ismer? Alternativmedicin?

Kanske kan man känna sig övertygad i vissa fall. Man kan alltid försöka pröva någon av trosbekännelsens trosartiklar. Det är i och för sig möjligt att vara övertygad om att Jesus skall återkomma för döma levande och döda. Det går ju att anföra vissa skäl för en sådan övertygelse, ex vis ett tiotal textställen i Bibeln. Det är väl ungefär så långt man kan komma i denna tro.

Men alltså, stöd från kunskap som inte har direkt med från andra "berättigade trosföreställningar", antar att det är "ren fakta" man är ute efter. Vad kan det vara?
Att man, för en religion hittar historiska fakta som stöder bitar av det som skall göra religionen trolig (om t.ex. Det verkligen fanns någon jesus på korset. Eller några slags studier som faktiskt stöder sin alternativa vetenskapsuppfattning.)

Det saknas i kunskapsteoretisk mening belägg för berättelserna om Jesu historicitet. Den källa som brukar åberopas är Testimonium Flavianum, (Flavius Josefus). Men källan är omdiskuterad och bedöms av flera som ett senare tillägg.

Rena rationella funderingar typ "livet kan inte ha kommit till av en slump", kanske.

Det är ett mångtydigt påstående som jag tycker är rätt svagt. Jag tror inte någon påstått att livet är slumpens verk. Jag tror inte heller att kristna försöker förklara livets uppkomst utifrån grunder som kan sökas i Bibeln. Flertalet vet att det är en myt, att det är en av många berättelser om livets uppkomst. Vilken kristen skulle vara beredd att ta gift på att första kapitlet i Genesis är sann?

Varje enskilt steg i livets uppkomst kan ha varit (strikt) kausalt. Vi kan för den skull inte räkna bort varje slumpfaktor (som delorsak) genom alla de steg som krävdes för uppkomsten av liv.

Det blir lätt missförstånd då någon gör gällande att deras argument inte automatiskt kan räknas bort, för att de yttras utanför de stora läroanstalterna. Man relativiserar, det finns ingen bergfast grund för vetenskapen heller. Men saknar vi i så fall verklig kunskap om världen som skulle kunna ge skeptikernas kritiska uttalanden berättigande? Kanske är vetenskapen litet panterfläckig? Säkert kan man börja peta på litet ömtåliga ställen inom t ex historia och arkeologi för att finna att det underlag man har tillgång till tolkas på mycket olika sätt. Inom andra vetenskapliga områden råder mycket stor konsensus i det man menar sig veta.

[Pilatus]

Ja då får vi väl hoppas att de låter bli att svara, [...]

Ja, jag kan inte svara på frågan, jag har inte läst något av vad Susan Haack skrivit. Jag ser en artikel om "foundheritism" som kanske kan vara en ledtråd http://en.wikipedia.org/wiki/Foundherentism.

[Zokrates]

Ja, vad det handlar om är ju definitionen på vad kunskap är, kunskapsteori helt enkelt.
Att ifrågasätta vad det nu än är, är obegränsat, en del behöver dock andra att tänka åt dem.
Exempel
http://philosophy.stackexchange.com/que ... edge-today

[Pilatus]

Ja, vad det handlar om är ju definitionen på vad kunskap är, kunskapsteori helt enkelt.
Att ifrågasätta vad det nu än är, är obegränsat, en del behöver dock andra att tänka åt dem.
Exempel
http://philosophy.stackexchange.com/que ... edge-today

Sann, berättigad tro är kunskap, sedan finns det några specialfall där vissa omständigheter gör att Platons framställning i Theaitetos kan ifrågasättas. Som t ex Gettier

http://www.unc.edu/~ujanel/Gettier.htm

[Zokrates]

Jag håller inte riktigt med om ditt citat Pilatus, att "Sann, berättigad tro är kunskap".
Jag själv önskar att fler kunde förstå skillnaden mellan "tro" och "visshet".

Visshet
Övertygelse som baseras på obestridlig information, säkerhet.

[Algotezza]

Tro behöver inte handla om religiös tro utan hålla för sannolikt. När man inte vet säkert.

[Algotezza]

Hej. Jag har haft en tenta i kunskapsteori som behöver kompletteras, problemet är att jag verkligen inte förstår själva frågan, vilket således innebar att hela mitt svar på den ratades direkt då det var obegripligt.

Själva frågan lyder:

"Finns det trosföreställningar som har åtminstone någon grad av epistemiskt berättigande oberoende av epistemiskt stöd från andra berättigade trosföreställningar (är vad Haack kallar independently warranted/justified)? Varför finns det inget sådant? Eller Ge exempel på detta slags trosföreställningar och ange varifrån/hur de får sitt epistemiska berättigande (och hur starkt är det)"

Kan någon förklara detta med lekmannatermer, så att jag kan förstå vad det är jag bör svara på? Känner mig otroligt villrådig just nu.

Trosföreställningar och Epistemiskt berättigande är ju två skilda saker, jag försökte att förklara hur ett epistemiskt berättigande kan stödja en trosföreställning, men var antagligen helt ute då det inte blev godkänt. Har någon kunskap eller tankar som kan underlätta vore jag oerhört tacksam.

Får du uppgifter du inte bibringats kunskap nog för att klara av?

[Pilatus]

Jag håller inte riktigt med om ditt citat Pilatus, att "Sann, berättigad tro är kunskap".
Jag själv önskar att fler kunde förstå skillnaden mellan "tro" och "visshet".

Visshet
Övertygelse som baseras på obestridlig information, säkerhet.

Ja visst har det diskuterats vad vi menar med sann, berättigad tro. Det finns hyllmeter av litteratur i ämnet och det är ju intressant dessutom.

Kan vi ha kunskap om något? Jag tror att vi kan det och att satsen är meningsfull. Man kan själv pröva den.

Låt p stå för något som du tror på. Vi kan ta ett enkelt exempel: Låt p stå för att Sveriges flagga är gul och blå. Onekligen tror vi att det är sant att så är fallet, vi är så övertygade vi kan vara, vi känner oss förvissade. Men det räcker inte för att vi skall kunna säga att vi har kunskap om flaggan.

Att vår tro kan vara berättigad framgår dock av att färgerna kan beskrivas med NCS-färgsystem: Gult: NCS 0580-Y10R, Blått: NCS 4055-R95B. Vidare så har de flaggor som representerat Sverige varit gula och blå sedan 1569, vilket finns redovisat i dokument. Vår övertygelse tycks grundad på mycket goda skäl.

Och det är sant att Sveriges flagga har detta utseende, det finns t o m skrivet i svensk lag: Lag (1982:269) om Sveriges flagga
1 § Sveriges flagga är blå med ett gult kors. Korset är vinkelrätt ställt mot flaggans kanter.

[Algotezza]

Om vi menar att vi inte kan ha kunskap om något... Hur kan man då ha (meta-)kunskap om att man inte kan ha kunskap om något?

[Anders]

Trådrubrikens vanligaste tillämpande för 10-talsmänniskan.

Person A : Så här är det!
Person B : Nähä, det är så här!
Person A : Då får vi väl Googla det.

Om man googlar något, det brukar oftast ge rätt svar.

P.S. Senaste praktiska tillämpningen, nu då vi käkade middag, där gav Google faktiskt inget svar : Är "skabrös" plumpare än "plump"? Min trosföreställning är att det inte är så himla plumpt, lite mer småfräckt. Men där har jag ett lite taskigt epistemiskt läge, tar det mest från att Fermin i Vindens Skugga gav en massa skabrösa förslag, och det var en kille med glimten i ögat...