Varför mår man dåligt?

[klorofyll]

När man mår dåligt så projicerar man ofta sina negativa känslor på olika föreställningar. Och man försöker ändra på sig och sitt sätt att vara. Sina tankar, vanor. Men jag tänker, mår man inte dåligt därför att man inte gör det man vill? Jag tänker att man har låsningar som gör att man inte kan göra det man vill därför att man upplever att det inte är accepterat.

[Algotezza]

Må dåligt kan man göra kroppsligt, mentalt, emotionellt... Vilket tänker du dig? Må dåligt mentalt/emotionellt? Det kan bero på många orsaker, skifta från person till person och när det gäller samma person från tid till annan. Att känna sig låst och inte kunna göra vad man vill är väl bara en i raden av orsaker till att må dåligt.

Man kan må dåligt därför att man gjort något dumt man ångrar, dvs. ha dåligt samvete. Man kan må dåligt pga. psykisk åkomma, pga. droger, alkohol. Må dåligt därför att man är arbetslös eller har ett jobb man inte trivs med. Må dåligt därför att min inte får den uppskattning man tycker man är värd. etc etc

[klorofyll]

Jag tänker att alla mentala problem egentligen beror på att man inte gör det man vill. Om man ångrar något man gjort så har man ju gjort något som man inte vill och därav mår man dåligt. Om man över huvud taget kan påverka sitt användande av droger så är det likadant, eftersom att det då är ett mentalt problem. Likadant med psykiska problem, d.v.s. om man kan påverka vad man tänker. Om man mår dåligt över saker man inte direkt kan påverka, det kan vara tankar, men också som du var inne på saker som att man inte har ett jobb eller inte får tillräcklig uppskattning, så tror jag att man lever i en illusion där man har projicerat sina negativa känslor på dessa föreställningar, när orsaken till att man mår dåligt i själva verket är att man inte gör det man vill.

[Algotezza]

Jag tänker att alla mentala problem egentligen beror på att man inte gör det man vill. Om man ångrar något man gjort så har man ju gjort något som man inte vill och därav mår man dåligt. Om man över huvud taget kan påverka sitt användande av droger så är det likadant, eftersom att det då är ett mentalt problem. Likadant med psykiska problem, d.v.s. om man kan påverka vad man tänker. Om man mår dåligt över saker man inte direkt kan påverka, det kan vara tankar, men också som du var inne på saker som att man inte har ett jobb eller inte får tillräcklig uppskattning, så tror jag att man lever i en illusion där man har projicerat sina negativa känslor på dessa föreställningar, när orsaken till att man mår dåligt i själva verket är att man inte gör det man vill.

Så om man alltid gör det man vill mår man aldrig dåligt?

[klorofyll]

Så om man alltid gör det man vill mår man aldrig dåligt?

Låter det galet? Brukar du alltid göra det du vill?

[Pilatus]

Så om man alltid gör det man vill mår man aldrig dåligt?

Låter det galet? Brukar du alltid göra det du vill?

Det inte bara låter galet, någon total frihet att göra vad vi vill kan inte finnas, inte ens om vi hamnade på en obebodd ö. Vanligare (tror jag det) är att vi vill sådant som är oförenligt med vad vi förmår, att det uppstår en konflikt mellan vilja och kunna. Andra gånger skall vi göra något vi inte vill - och det finns flera liknande konfliktorsaker.

Ibland vet vi inte en om det verkligen finns en verklig orsak till att vi "mår dåligt". Nervsystemets kemiska balans kan rubbas, vi kan bli trafikskadade eller utsatta för våld. Det finns mängder av anledningar till att vi inte alltid känner oss glada och fullt kapabla att göra det vi egentligen vill och borde.

[Algotezza]

Så om man alltid gör det man vill mår man aldrig dåligt?

Låter det galet? Brukar du alltid göra det du vill?

Jag mår bra av att göra min plikt, mot andra, mot samhället. Däremot kan jag må rätt dåligt när jag har en frihet jag inte vet vad jag ska göra av, t.ex. när ingen i familjen är hemma och jag gjort allt jag ska, mina plikter. Jag behöver ramar för att se och uppskatta min frihet.

[klorofyll]

Så om man alltid gör det man vill mår man aldrig dåligt?

Låter det galet? Brukar du alltid göra det du vill?

Det inte bara låter galet, någon total frihet att göra vad vi vill kan inte finnas, inte ens om vi hamnade på en obebodd ö. Vanligare (tror jag det) är att vi vill sådant som är oförenligt med vad vi förmår, att det uppstår en konflikt mellan vilja och kunna. Andra gånger skall vi göra något vi inte vill - och det finns flera liknande konfliktorsaker.

Ibland vet vi inte en om det verkligen finns en verklig orsak till att vi "mår dåligt". Nervsystemets kemiska balans kan rubbas, vi kan bli trafikskadade eller utsatta för våld. Det finns mängder av anledningar till att vi inte alltid känner oss glada och fullt kapabla att göra det vi egentligen vill och borde.

Hur skulle du själv säga att man påverkar sitt mående? Låter det som en retorisk fråga? Jag nöjer mig inte med slumpen!

[Pilatus]

Hur skulle du själv säga att man påverkar sitt mående? Låter det som en retorisk fråga? Jag nöjer mig inte med slumpen!

Om vi har någon frihet kan vi sätta våra mål, de skall kunna vara uppnåeliga och helst bör vi ha en god idé om när och hur målet skall kunna nås. Om vi inte alls följer någon "livsplan" så är risken stor att vi bara flyter med i tidens ström. Det kan vara bra för en del men fullkomligt otänkbart för andra.

Till vardags får vi väl göra vad vi finner förenligt med vad vi vill uppnå, men samtidigt inte glömma att ha trevligt på vägen.

[klorofyll]

Så om man alltid gör det man vill mår man aldrig dåligt?

Låter det galet? Brukar du alltid göra det du vill?

Jag mår bra av att göra min plikt, mot andra, mot samhället. Däremot kan jag må rätt dåligt när jag har en frihet jag inte vet vad jag ska göra av, t.ex. när ingen i familjen är hemma och jag gjort allt jag ska, mina plikter. Jag behöver ramar för att se och uppskatta min frihet.

Jag tror att det är någon slags naturlag som säger att man måste göra gott - den naturlagen uppfattar man med tiden - annars nedmonteras man. Jag tror inte att det är en tillfällighet att det finns så många utsökta böcker, musikstycken, Walt Disneys filmer; detta var inte bara roligt att skapa, det tog energi och priset var liv.

[Algotezza]

Tid är liv. Den som har ont om tid har ont om liv.

[klorofyll]

Tid är liv. Den som har ont om tid har ont om liv.

Konst är också levande.

[klorofyll]

Hur skulle du själv säga att man påverkar sitt mående? Låter det som en retorisk fråga? Jag nöjer mig inte med slumpen!

Om vi har någon frihet kan vi sätta våra mål, de skall kunna vara uppnåeliga och helst bör vi ha en god idé om när och hur målet skall kunna nås. Om vi inte alls följer någon "livsplan" så är risken stor att vi bara flyter med i tidens ström. Det kan vara bra för en del men fullkomligt otänkbart för andra.

Till vardags får vi väl göra vad vi finner förenligt med vad vi vill uppnå, men samtidigt inte glömma att ha trevligt på vägen.

Det är en nyttig tankegång. Jag tolkar det som realism. (Själv lever jag under devisen, inget är omöjligt.) Men varför skulle man bli lyckligare av att satsa på små framsteg utan att försöka med de stora? En känd person sa visserligen att nyckeln till framgång är att ha låga förväntningar. Men lär man verkligen känna livet (realismen) på det viset? För mig är det viktigt att ha höga krav på sig själv.

[Algotezza]

Tid är liv. Den som har ont om tid har ont om liv.

Konst är också levande.

Och levandegör.

[Anne]

Och så har ju några uppmärksammat att det föreligger vissa *host* systemfel. Det är väl klart att GW blir trött.