Vad är den bästa och säkraste vägen till kunskap?
Är det mina egna erfarenheter?
Eller är det kanske andras erfarenheter?
Är religion en källa till kunskap?
Hur värderar vi tillförlitligheten i olika kunskapskällor?
Vägen till kunskap
Moderator: Moderatorgruppen
Vägen till kunskap
filosofi är att göra det begripliga obegripligt
Vägen till kunskap
Ett exempel: Om jag vill lära känna ett bolag, så gör jag allra bäst i att köpa aktier i det, för då blir jag genast intresserad av hur det fungerar. Vad jag vill förklara med det är att inlärning går lättast när känslor är inblandade. Den mest meningslösa fakta kan bli intressant med hjälp av en association exempelvis. Känslor kan väl sägas utgå från kärleken, så om det nu är pengar jag vill åt så kanske jag gör bäst i att använda dem i ett gott syfte. För då går processen runt. När man värderar tillförlitligheten på en källa så är man nog tvungen att gå på historik.
Vägen till kunskap
reflex skrev:Vad är den bästa och säkraste vägen till kunskap?
Är det mina egna erfarenheter?
Eller är det kanske andras erfarenheter?
Är religion en källa till kunskap?
Hur värderar vi tillförlitligheten i olika kunskapskällor?
beror på vad du menar med kunskap.
finns knep för att lära sig saker utantill, ytlig kunskap osv.
sen nån form av djupare kunskap...till exempel kan vara viktigt att va bra på lyssna, va ödmjuk och lyhörd. så tror jag på att integrera det praktiska, det teoretiska, det moraliska med mer, vilket är mycket lättare sagt än gjort. ingen idé att försöka söka kontextlösa svar...
religion en källa till kunskap..är jag benägen att svara ja på. religiös musik till exempel, berör ofta på ett speciellt sätt...
sätt att värdera tillförlitlighet... ja, till exempel välutvecklad vetenskaplig metod kan vara en av flera alternativ till att nå tillförlitlighet.
David Holmberg, moderator på filosofiforum
Mitt skrivarkiv där jag postar debattartiklar, drömanteckningar m.m.: https://davidholmberg.se/
Mitt skrivarkiv där jag postar debattartiklar, drömanteckningar m.m.: https://davidholmberg.se/
Vägen till kunskap
Var öppen
Var kritisk
Ha kul
Punkt 3 är otroligt viktig, det måste vara kul att få ny kunskap. Som ett ryskt mattegeni en gång sa, man måste tycka om att tänka djupt. Själv är jag som ett barn på julafton när jag får lära mig något helt nytt. För det är med kunskap vi ser.
Var kritisk
Ha kul
Punkt 3 är otroligt viktig, det måste vara kul att få ny kunskap. Som ett ryskt mattegeni en gång sa, man måste tycka om att tänka djupt. Själv är jag som ett barn på julafton när jag får lära mig något helt nytt. För det är med kunskap vi ser.
Vägen till kunskap
rekoj skrev:så tror jag på att integrera det praktiska, det teoretiska, det moraliska med mer, vilket är mycket lättare sagt än gjort.
Det tror jag också på. Det kanske tar längre tid, men blir nog mer kreativt och produktivt, ger mer på längre sikt! Det blir trevligare att lära sig med fler parametrar, dessutom brukar inte en sådan miljö hindra den som ändå vill specialisera sig.
Vad man minns och på vilket sätt tror jag mycket beror på hur ens hjärna ser ut.
Vägen till kunskap
"Vad är den bästa och säkraste vägen till kunskap?
Är det mina egna erfarenheter?
Eller är det kanske andras erfarenheter?
Är religion en källa till kunskap?
Hur värderar vi tillförlitligheten i olika kunskapskällor?"
Det är allt.
Kunskap är en sammanställning av relevant och korrekt information hämtad från alla existerande källor.
(Vilket utesluter vissa moderna religioner (senaste 2500 åren) eftersom de bygger på lögner och förtryck av sanningen och därmed inte är korrekta eller relevanta.)
Tro på ingen och inget och avvisa ingen och inget.
Tyvärr är det så att införskaffandet av kunskap är en lång och mödosam process, mycket arbete, mycket slit och år efter år, ännu efter 30 års arbete med att finna kunskaper finner man nya saker som förbättrar ”kunskapen”.
Eller kanske mer insikten, kunskap kan vara en platt och torr företeelse, medan insikt och förståelse ger den liv och djup.
Insikt och förståelse är något som kommer efter kunskapen och är en till stor del känslomässig process.
Vilket ställer till stora problem eftersom de flesta människor har problem med känslor - avsaknaden av känsla, en miljöskada eftersom samhället inte uppmuntrar utveckling av känslomässiga färdigheter.
Men fullständig kunskap kan inte uppnås utan att man också besitter insikt och förståelse.
Människors vanliga sätt är att vända sig till en källa som man antingen skall tro på eller avvisa, detta är en felaktig metod eftersom det vanligen inte är så enkelt att en enda källa berättar hela sanningen, faktum är att endast mycket smala specialiserade detaljer, punkter och ämnen finns tillgängliga med någon uttömmande kunskap.
Ju mer komplicerad, ju större och mer innehållsrik saken man har framför sig blir, desto mer bräcklig och svag blir den kunskap som man vanligen kan få tillgång till, vare sig det är från en enda eller flera källor, då tvingas man att själv utarbeta kunskapen vilket kräver att man själv har enastående kunskaper.
Utan kunskap kan man endast få den efter ett helt livs intensivt arbete, det finns ingenstans att lära sig eller hämta på kort tid.
Samhället, verksamheterna och nästan all kunskap som erbjuds bygger på begränsning, vinkling - betraktande något ur endast vissa synvinklar och nonchalerande övriga och specialisering – inte på fullkomlighet och fullständighet och därmed hittar man inte någon fullkomlig kunskap från bara en enda källa.
Tyvärr finns bara en helt säker metod för att bedöma tillförlitligheten i uppgifter och påståenden och det är egen kunskap som är så säker och perfekt att man själv kan granska uppgifterna och avgöra vad som är rätt och fel.
Detta innebär att man utan att tänka på det automatiskt använder ett antal metoder för att analysera och bedöma det man konfronteras med.
Skaffa fram alla uppgifter som går att få om saken i fråga, tro aldrig att det bara finns de som du lätt kan få tag i, vanligen finns det massor av fakta som du måste söka mycket länge och med stor möda efter för att lyckas gräva fram.
Kontrollera sedan påståendena mot dessa uppgifter, i 9 fall av 10 kommer du att upptäcka att det man allmänt tror i frågan på någon eller några viktiga punkter - är felaktigt.
Vilket innebär att om du utgått från att den kunskap som de flesta använder sig av var korrekt och riktig så hade du blivit lurad och istället för den kunskap du trodde att du just skaffat dig så har du istället fått ökad dumhet och okunskap.
Alla uppgifterna måste kontrolleras mot så många olika källor som möjligt, och ibland kommer man då att finna att ingen uppgift tycks troligare än någon av de andra, då handlar det om egen erfarenhet och kunskap om ämnet, man får helt enkelt själv avgöra vad som ser ut att vara det troligaste och sedan alltid söka efter ny information på just den punkten.
Det man på detta sätt får fram måste bearbetas, systematiseras, förtydligas och ordnas så att man klart vet vad som gäller och kan direkt ta fram alla fakta när det kan behövas, när detta är gjort skulle man kunna kalla det för färdig kunskap.
Men kunskap är ändå inte den sista punkten i tankeprocessen utan endast den faktabakgrund, det byggnadsmaterial och de verktyg man använder sig av, den sista delen i en tankeprocess är alltid de omedelbart direkt på varandra följande stegen att iakttaga - inhämtande av alla uppgifter, analysera – ett omfattande steg där man bedömer och granskar de uppgifter man fått fram med hjälp av den kunskap man tidigare förvärvat och därefter drar man sina slutsatser och baserat på dessa slutsatser formulerar man sedan med hjälp av briljant övning, vana, rutin och kunskap i språk, retorik och ordföljd ett resultat som man sedan kan använda på det sätt man finner lämpligt.
Kunskap är alltså inte allt - den måste också kunna användas på rätt sätt.
Tyvärr har man aldrig nöjet att kunna konstatera att detta existerar någonstans i världen.
Är det mina egna erfarenheter?
Eller är det kanske andras erfarenheter?
Är religion en källa till kunskap?
Hur värderar vi tillförlitligheten i olika kunskapskällor?"
Det är allt.
Kunskap är en sammanställning av relevant och korrekt information hämtad från alla existerande källor.
(Vilket utesluter vissa moderna religioner (senaste 2500 åren) eftersom de bygger på lögner och förtryck av sanningen och därmed inte är korrekta eller relevanta.)
Tro på ingen och inget och avvisa ingen och inget.
Tyvärr är det så att införskaffandet av kunskap är en lång och mödosam process, mycket arbete, mycket slit och år efter år, ännu efter 30 års arbete med att finna kunskaper finner man nya saker som förbättrar ”kunskapen”.
Eller kanske mer insikten, kunskap kan vara en platt och torr företeelse, medan insikt och förståelse ger den liv och djup.
Insikt och förståelse är något som kommer efter kunskapen och är en till stor del känslomässig process.
Vilket ställer till stora problem eftersom de flesta människor har problem med känslor - avsaknaden av känsla, en miljöskada eftersom samhället inte uppmuntrar utveckling av känslomässiga färdigheter.
Men fullständig kunskap kan inte uppnås utan att man också besitter insikt och förståelse.
Människors vanliga sätt är att vända sig till en källa som man antingen skall tro på eller avvisa, detta är en felaktig metod eftersom det vanligen inte är så enkelt att en enda källa berättar hela sanningen, faktum är att endast mycket smala specialiserade detaljer, punkter och ämnen finns tillgängliga med någon uttömmande kunskap.
Ju mer komplicerad, ju större och mer innehållsrik saken man har framför sig blir, desto mer bräcklig och svag blir den kunskap som man vanligen kan få tillgång till, vare sig det är från en enda eller flera källor, då tvingas man att själv utarbeta kunskapen vilket kräver att man själv har enastående kunskaper.
Utan kunskap kan man endast få den efter ett helt livs intensivt arbete, det finns ingenstans att lära sig eller hämta på kort tid.
Samhället, verksamheterna och nästan all kunskap som erbjuds bygger på begränsning, vinkling - betraktande något ur endast vissa synvinklar och nonchalerande övriga och specialisering – inte på fullkomlighet och fullständighet och därmed hittar man inte någon fullkomlig kunskap från bara en enda källa.
Tyvärr finns bara en helt säker metod för att bedöma tillförlitligheten i uppgifter och påståenden och det är egen kunskap som är så säker och perfekt att man själv kan granska uppgifterna och avgöra vad som är rätt och fel.
Detta innebär att man utan att tänka på det automatiskt använder ett antal metoder för att analysera och bedöma det man konfronteras med.
Skaffa fram alla uppgifter som går att få om saken i fråga, tro aldrig att det bara finns de som du lätt kan få tag i, vanligen finns det massor av fakta som du måste söka mycket länge och med stor möda efter för att lyckas gräva fram.
Kontrollera sedan påståendena mot dessa uppgifter, i 9 fall av 10 kommer du att upptäcka att det man allmänt tror i frågan på någon eller några viktiga punkter - är felaktigt.
Vilket innebär att om du utgått från att den kunskap som de flesta använder sig av var korrekt och riktig så hade du blivit lurad och istället för den kunskap du trodde att du just skaffat dig så har du istället fått ökad dumhet och okunskap.
Alla uppgifterna måste kontrolleras mot så många olika källor som möjligt, och ibland kommer man då att finna att ingen uppgift tycks troligare än någon av de andra, då handlar det om egen erfarenhet och kunskap om ämnet, man får helt enkelt själv avgöra vad som ser ut att vara det troligaste och sedan alltid söka efter ny information på just den punkten.
Det man på detta sätt får fram måste bearbetas, systematiseras, förtydligas och ordnas så att man klart vet vad som gäller och kan direkt ta fram alla fakta när det kan behövas, när detta är gjort skulle man kunna kalla det för färdig kunskap.
Men kunskap är ändå inte den sista punkten i tankeprocessen utan endast den faktabakgrund, det byggnadsmaterial och de verktyg man använder sig av, den sista delen i en tankeprocess är alltid de omedelbart direkt på varandra följande stegen att iakttaga - inhämtande av alla uppgifter, analysera – ett omfattande steg där man bedömer och granskar de uppgifter man fått fram med hjälp av den kunskap man tidigare förvärvat och därefter drar man sina slutsatser och baserat på dessa slutsatser formulerar man sedan med hjälp av briljant övning, vana, rutin och kunskap i språk, retorik och ordföljd ett resultat som man sedan kan använda på det sätt man finner lämpligt.
Kunskap är alltså inte allt - den måste också kunna användas på rätt sätt.
Tyvärr har man aldrig nöjet att kunna konstatera att detta existerar någonstans i världen.
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 52 och 0 gäster