Egoismens princip

Moderator: Moderatorgruppen

Sceptisk
Inlägg: 2520
Blev medlem: 15 dec 2006 00:33

Re: Egoismens princip

Inläggav Sceptisk » 15 jul 2016 17:10

Zokrates
Till att börja med så är egoism en motsägelse när det gäller människan, vi är sociala och i vår grundvärdering ingår att dela med sig, särskilt till dem som inte själva kan tillföra så mycket, det är just det som känneteckar människan framför mycket annat. Om vi däremot ser till en mindre grupp människor, så tycks det finnas en kollektiv egoism inom dessa grupper, då handlar det främst om att gynna sin egen grupp, inte andras. Går vi därifrån till den enskilde individen så förefaller egoism mest vara en yttring på att något är fel, ett symtom på ett systemfel när det gäller samhället som inte är normal, dock förståelig utifrån hur samhället är uppbyggt med större fokus på tävlingsinriktad konkurrens med individuella belöningar. Vi föds som egositer hävdas det, men det är ju faktiskt inte sant, ett nyfött barn kan ju inte ha några värderingar när det gäller sina behov, de behöver ju näring och pockar på uppmärksamhet när de blir hungriga genom att t.ex gråta, men i takt med att barnen växer upp så finns det två vägar att välja, att följa en god mänsklig naturlig utveckling där vi tar hänsyn om varandra och hjälper dem i nöd samt värnar livet, eller den andra vägen som går ut på att lära sig att utnyttja systemet maximalt för egen vinnings skull, varav i praktiken de enda som gynnas är ens egen familj, om ens det och det finns inget mellanting, man kan inte vara både ock hur gärna de som tillhör den senare kategorin än vill hävda just det.


Först låt oss se på några teser från din definition av egoism:
Du hävdar att egoism är en värdering
Du hävdar att egoism är en defekt när det gäller individer
Du hävdar att denna defekt (egoism) orsakas av tävlingar med individuella belöningar
Du säger det finns kollektiv egoism som går ut på att nära sin egen grupp och inte andras grupper

Med andra ord definierar du egoism som att ta hand om sig själv i första hand? Du menar att det är en defekt? På vilket sätt är det en defekt att ta hand om sig själv? Frågan är, om inte du tar hand om dig själv, vem ska då göra det? Om du inte tar hand om dig själv då kommer andra att bli tvungna att göra det åt dig. Ponera även denna fråga, om att hjälpa andra är din grej, hur ska du kunna hjälpa andra ifall du inte hjälper dig själv i första hand? Exempelvis, om inte du skaffar dig en utbildning (som kommer gynna dig) hur ska du kunna lära ut något till andra? Om inte du först börjar tjäna pengar, hur ska du kunna skänka pengar till behövande eller investera i några samhällsuppbyggande projekt? Om inte du lär dig att simma, hur ska du kunna rädda någon från att drunkna?

Anne
Inlägg: 6423
Blev medlem: 18 maj 2012 12:30

Re: Egoismens princip

Inläggav Anne » 15 jul 2016 18:14

En psykopat är en fullblodsegoist. Hjälpredskap som andra också har i sin besittning för att kunna hjälpa en medmänniska i nöd, som exempelvis simkunnighet, brukar psykopaten endast då det gagnar denne. Endast och endast då.

PS. Läs lite om småttingar i den omfattade empatiforskningen, TT Då ljusnar in blick. DS.

Sceptisk
Inlägg: 2520
Blev medlem: 15 dec 2006 00:33

Re: Egoismens princip

Inläggav Sceptisk » 15 jul 2016 18:45

lynx

Du definierar egoism utifrån psykopati. Men det måste påpekas att psykopati är en personlighetsstörning som karaktäriseras av övermod, brist på självkontroll, grandios självuppfattning och sadism. Jag började att definiera ego och sedan egoism och gav sedan en definition av egoism som kan vara av tre olika slag, utifrån hur ett ego, eller självuppfattning kan variera i tre olika grader. Neutralt, positivt och negativt. Du får gå tillbaka och läsa min definition på sida 3 om du vill förstå mitt resonemang.

Psykopati faller helt och hållet in i kategorin av negativ egoism, eftersom en psykopat har en falsk självuppfattning. Narcissisten skapar ett alter-ego som ger narcissisten känsla av personligt värde. Psykopaten tycks göra samma sak, men psykopaten kan också växla mellan ett flertal olika alter-egon som gör det i stort sett omöjligt att få en psykopat att kunna känna skuld eller skam. För utifrån hur psykopaten ser på det så var det inte han själv som utförde brottet, det var ju ett av hans alter-egon. En psykopat tycker att livet är en fest och han kan njuta av att plåga andra enbart för att han tycker det ser roligt ut när de lider.

Jämför det med att ha en sund självuppfattning, eller självkänsla. Att ha en självkänsla är också en form av egoism, för det rör den egna individualiteten och inte andra individer. Men det är en positiv form av egoism. Att ha en sund självkänsla innebär bland annat att ha självkontroll, att veta sin plats i förhållande till andra (ödmjukhet) och en större förståelse för andra, dvs empati. Om man inte har någon uppfattning om eller förstår sina egna känslor, hur ska man kunna förstå andras? En psykopat har inga äkta känslor, därför så förstår han inte andras känslor heller.

Anne
Inlägg: 6423
Blev medlem: 18 maj 2012 12:30

Re: Egoismens princip

Inläggav Anne » 15 jul 2016 18:55

Jag drar det till en ytterlighet bara för att underlätta tankesmedjan. Äkta känslor besitter nog en psykopat också, ilskan är nog helt genuin t ex.

Sceptisk
Inlägg: 2520
Blev medlem: 15 dec 2006 00:33

Re: Egoismens princip

Inläggav Sceptisk » 15 jul 2016 19:13

lynx

Vad menar du med äkta känslor?

Sceptisk
Inlägg: 2520
Blev medlem: 15 dec 2006 00:33

Re: Egoismens princip

Inläggav Sceptisk » 15 jul 2016 19:48

Grundbulten i alla de resonemang om altruism som jag sett tycks i grunden handla om en och samma sak: Homo homini deus est.

Först en definition:
Gudom=det man dyrkar och offrar till.

Frågan är, vad är värt att dyrka och offra till? Vad ska man offra och hur mycket? Om man ska vörda andra människor, i vilken grad skall man vörda andra människor utan att det blir destruktivt? Ska man vörda andra människor på bekostnad av sanningen? På bekostnad av förnuftet? På bekostnad av känslor? På bekostnad av kropp, liv och lem?

Det kanske låter bisarrt men ifall man säger att man ska sätta "människan i centrum" så gör man sig faktiskt skyldig till avgudadyrkan. Är människan i centrum? Är människan gud? Står människan över sanningen? Står människan över skapelsen?

Vad händer ifall man "sätter människan i centrum"? Om man menar att människan är en gudom då påstår man att människan är upphovet till sanningen, förnuftet, logiken, känslor och livet självt. Vilket är uppenbarligen falskt. Men om man vill tro det då hamnar man logiskt i tacksamhetsskuld till "människan" eller "alla andra" (oklart vilket) och då är allt värt att offra till andra människor och det spelar ingen roll vilka.

Vad händer i ett samhälle när en sådan moral appliceras generellt? Ja vi kan ju göra en enkel logisk uträkning: Om alla individer måste offra sitt förnuft och förmåga att se sanningen för vad någon annan tycker, då kommer varje individ att hamna i händerna eller i ett beroendeförhållande till någon annan individ, men denne individ gör ju samma sak. Kontentan blir att ingen vet något, ingen kan se sanningen och alla blir hjälplösa.

Så mitt råd är, sätt inte människan, inte någon människa, i centrum. Använd ditt förnuft, ta reda på fakta och tänk själv.

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19598
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Egoismens princip

Inläggav Pilatus » 15 jul 2016 20:18

Sceptisk skrev:Först en definition:
Gudom=det man dyrkar och offrar till.

I Bibeln handlar det oftast om att frukta Jahve, att stilla hans koleriska vrede, att vädja om försoning. Det lyckas sällan. Han har ju faktiskt ihjäl hela mänskligheten utom några få individer en dag då han känner sig osedvanligt vrång.

Den kananeiske guden Molok krävde den förstfödde. Man brände barnen levande. De semitiska gudarna var både krigiska och hårdföra.

Kanske menar vi något helt annat då vi talar om Gud, något som har mer anknytning till en hellenistisk kultur. Om Platons själslära och bortsuddande av nästan alla krav som Bibeln framställer för att få in foten i tusenårsriket.
Moderator

Sceptisk
Inlägg: 2520
Blev medlem: 15 dec 2006 00:33

Re: Egoismens princip

Inläggav Sceptisk » 15 jul 2016 20:26

Om ordet "Gud" från Svenska Akademiens ordbok:
Ordets härledning är dunkel och omstridd. Man har bl. a. i senare tid sammanställt det dels med sanskr. ghŏrás, skräckinjagande, dels med sanskr. puruhŭta-, eg.: den mycket åkallade, ett av Indras binamn (av roten hū-, åkalla), dels med sanskr. hutá-, offrad, som man offrar till (av roten hu-, gjuta, göra drickoffer, motsv. gr. χέειν, sv. GJUTA)

Sceptisk
Inlägg: 2520
Blev medlem: 15 dec 2006 00:33

Re: Egoismens princip

Inläggav Sceptisk » 15 jul 2016 20:50

Det kanske går att hävda att gudar är människors abstraktion av sig själva som grupp och i så fall går det även att använda gudar för att beskriva sociala händelser och fenomen. Gudar är den positiva självbilden människor har som ägnar sig åt någon form av rit, demoner är när en grupp människor beter sig skamligt och förskräckligt och det tycks som att demoner är en efterhandskonstruktion när de ser hur andra beter sig. Människor som tränar sig för strid ber sålunda till Mars eller Ares eller möjligtvis Azazel, människor som ägnar sig åt hedonism tillber Venus eller Satan och människor som sänder iväg sina söner och döttrar till krig eller på något annat sätt en säker död tillber Moloch.

Sceptisk
Inlägg: 2520
Blev medlem: 15 dec 2006 00:33

Re: Egoismens princip

Inläggav Sceptisk » 15 jul 2016 22:36

lynx skrev:Jag drar det till en ytterlighet bara för att underlätta tankesmedjan.

Jag måste ifrågasätta detta påstående för du drar likhetstecken mellan två olika saker utan att klargöra hur de kan vara samma sak. Psykopati är en diagnos över en komplex personlighetsstörning och egoism - enligt mina definitioner - är inte en monolitisk företeelse. Så när du "drar det till en ytterlighet" eller rättare sagt, säger att dessa två begrepp betyder samma sak, så tycker inte jag att du underlättar tankesmedjan, snarare så är du lat i dina definitioner och kan eller vill inte göra en korrekt bedömning.

Användarvisningsbild
David H
Moderator
Inlägg: 5742
Blev medlem: 13 nov 2005 22:29
Ort: Knivsta/Uppsala

Re: Egoismens princip

Inläggav David H » 15 jul 2016 23:29

Sceptisk skrev:
rekoj skrev:Mm, okej, och jag antar du tolkade det som att jag här antydde att det skulle vara meningslöst. Det vore inte helt orimlig tolkning. Jag menar dock att det inte bara var ledande/retorisk fråga där ett självklart svar måste vara nej. Det kan också vara en mer öppen fundering där ett tänkbart svar kan vara "ja" under vissa omständigheter.
Under vilka omständigheter då?


Tidigare i denna tråd skrev jag en del om mitt engagemang i en brf-styrelse, där jag förde resonemang om vinstmaximering kontra etiska hänsynstaganden. Det vore mest ekonomiskt lönsamt att säga upp kontraktet med hyresgästen och istället till exempel sälja till någon mer kapitalstark, men det vore inte schysst mot hyresgästen som kanske då blir nödgad att lägga ner hela sin verksamhet. Att strunta i vad som vore schysst eller inte schysst och bara fokusera på lönsamheten skulle kunna kallas för en form av "(grupp-)egoism", om man vill det. Säger jag till exempel på ett styrelsemöte att det vore egoistiskt av oss att bara ta hänsyn till vad som ger mest vinst för oss, skulle nog inte övriga styrelseledamöter titta på mig som att jag sagt något helt meningslöst och obegripligt.

Sceptisk skrev:
rekoj skrev:Hm. Antiintellektualism tänker jag borde innebära ett aktivt motstånd mot intellektualisering, det vet jag inte om jag håller med om jag gett uttryck för. Kanske till viss del. Men att jag inte alltid intellektualiserar stämmer, kanske kan kalla det a-intellektualism. Men ibland så intellektualiserar jag ju också, och då är jag ju inte heller a-intellektuell.
Låt mig ställa en mycket enkel och rak fråga till dig, existerar sanningen eller inte?


Vill du bara ha ett kort svar är jag benägen att svara "ja"

Sceptisk skrev:
rekoj skrev:Det som står i uppslagsverk kan väl till exempel kallas auktoritetsdefinitioner. Det är formulerat av någon lärd elit, inte till exempel barn eller bönder.
Detta låter otroligt fördomsfullt. Vad är det som säger att bönder är obildade? Vet du något om lantbruk överhuvudtaget? Sedan att du hellre accepterar vad ett barn har att säga än någon som är utbildad är ännu ett sentimentalt antiintellektuellt påstående. Du argumenterar för subjektivism. I din åsiktsvärld existerar inte sanningen objektivt, utan beror på vilken person du frågar. Låt mig klargöra för dig vad det är för slags åsikt du har; du har auktoritetsdyrkan, bara det att du sätter barn och bönder (som får stå för "de lågutbildade") som din förebild istället för "lärd elit".


När jag läste detta både log jag och kände viss olustkänsla i magen. Vet inte alls hur jag ska svara på det. Så många associationer och slutsatser du tycks dra från det jag skrev som är mig förvånande och främmande.

Skulle jag ha barn förebilder? Jag kan visst lyssna nyfiket till ett barn. Men därav menar jag inte att inte lyssnar till en lärd elit. Det ena behöver inte utesluta eller ersätta det andra.

Om jag argumenterar för subjektivism? Jag argumenterar också emot subjektivism. Jag tror på både subjektivism och objektivism. Detta är dock verkligen inga okomplicerade begrepp.
David Holmberg, moderator på filosofiforum
Mitt skrivarkiv där jag postar debattartiklar, drömanteckningar m.m.: https://davidholmberg.se/

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19598
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Egoismens princip

Inläggav Pilatus » 16 jul 2016 00:29

ThinkThat skrev:
Pilatus skrev:I Bibeln handlar det oftast om att frukta Jahve, att stilla hans koleriska vrede, att vädja om försoning. Det lyckas sällan. Han har ju faktiskt ihjäl hela mänskligheten utom några få individer en dag då han känner sig osedvanligt vrång.

Vad händer den dagen Gud har druckit härsket vin och har jordens baksmälla dan efter? Drabbas vi av hans vrede? (ännu ett antiintellektuellt inlägg)

Ja, jag inbjöd väl till en diskussion som hotar att slå över till en antiintellektuell nivå. Meningen var att i ett par meningar teckna Jahves porträtt. En man (och därtill en allsmäktig gud) som kör bort sina egna barn från Edens lustgård kan inte ha ett lätt sinne.

Om Gud fortsätter att drabba världen (såsom det beskrivs i Bibeln) på grund av människans oförmåga att leva i fred och lämna jorden oförstörd i arv till kommande generationer, är något som de troende får diskutera.

Om Jahve vore mänsklig skulle han säkert ta det lugnt dagen efter en våt och rörig fest. Att fatta snabba och vresiga beslut som kunde rubba själva jordaxeln skulle vara äventyrligt och hota jorden med stor förstörelse. Det kapitlet överlåter jag till någon annan att skriva.

Nu skall jag lyssna på SVT om Recep Erdoğans sista timmar som Turkiets president. Jag kommer inte sakna honom.
Moderator

Sceptisk
Inlägg: 2520
Blev medlem: 15 dec 2006 00:33

Re: Egoismens princip

Inläggav Sceptisk » 16 jul 2016 00:38

rekoj skrev:Tidigare i denna tråd skrev jag en del om mitt engagemang i en brf-styrelse, där jag förde resonemang om vinstmaximering kontra etiska hänsynstaganden. Det vore mest ekonomiskt lönsamt att säga upp kontraktet med hyresgästen och istället till exempel sälja till någon mer kapitalstark, men det vore inte schysst mot hyresgästen som kanske då blir nödgad att lägga ner hela sin verksamhet. Att strunta i vad som vore schysst eller inte schysst och bara fokusera på lönsamheten skulle kunna kallas för en form av "(grupp-)egoism", om man vill det. Säger jag till exempel på ett styrelsemöte att det vore egoistiskt av oss att bara ta hänsyn till vad som ger mest vinst för oss, skulle nog inte övriga styrelseledamöter titta på mig som att jag sagt något helt meningslöst och obegripligt.

Okej men en styrelse för bostadsrättsförening företräder dess medlemmar, så gruppen i detta exempel är inte styrelsen utan hela föreningen. Om styrelsen tänker på lönsamheten så innebär det lönsamheten för hela föreningen. Detta är deras uppdrag och om de inte utför sitt uppdrag så riskerar de att förlora sin ställning och man väljer fram bättre representanter för föreningen.

Vill du bara ha ett kort svar är jag benägen att svara "ja"

Om det finns några längre svar på den frågan så är jag intresserad av att höra vad det skulle vara.

rekoj skrev:När jag läste detta både log jag och kände viss olustkänsla i magen. Vet inte alls hur jag ska svara på det. Så många associationer och slutsatser du tycks dra från det jag skrev som är mig förvånande och främmande.

Skulle jag ha barn förebilder? Jag kan visst lyssna nyfiket till ett barn. Men därav menar jag inte att inte lyssnar till en lärd elit. Det ena behöver inte utesluta eller ersätta det andra.

Om jag argumenterar för subjektivism? Jag argumenterar också emot subjektivism. Jag tror på både subjektivism och objektivism. Detta är dock verkligen inga okomplicerade begrepp.

En fördel som också ibland kan vara en nackdel med att debattera på nätet är att man inte behöver veta vem det är man pratar med, man har endast texten och den implicita innebörden av den framför sig. Så jag kan mycket väl ha missförstått vad du försökte säga. Frågan är hur du menar att ett motsägelsefullt begrepp kan leda till insikter, för det går helt emot mitt sätt att tänka. Om ett begrepp är motsägelsefullt så måste man analysera det så att man förstår dess innebörd. Om det inte finns någon mening i begreppet, alltså ifall det är motsägelsefullt, så har jag svårt att se hur det kan leda till några insikter. Kan du ge några exempel?

klorofyll
Inlägg: 9309
Blev medlem: 06 jun 2012 20:50

Re: Egoismens princip

Inläggav klorofyll » 16 jul 2016 05:52

Pilatus skrev:Om Gud fortsätter att drabba världen (såsom det beskrivs i Bibeln) på grund av människans oförmåga att leva i fred och lämna jorden oförstörd i arv till kommande generationer, är något som de troende får diskutera.

Jag ser inte Bibeln eller religion som något parallellt till den här världen eller som något som är ingående i denna värld, jag ser DET som något vår värld kan relatera till. Eftersom världen inte direkt fungerar idealiskt så kan vi inte heller relatera till något idealt, vi måste helt enkelt relatera till något som på något vis är ofullkomligt, exempelvis Bibeln, jag ser inte Bibeln som något fullkomligt.

klorofyll
Inlägg: 9309
Blev medlem: 06 jun 2012 20:50

Re: Egoismens princip

Inläggav klorofyll » 16 jul 2016 06:06

Zokrates skrev:Vi föds som egositer hävdas det, men det är ju faktiskt inte sant, ett nyfött barn kan ju inte ha några värderingar när det gäller sina behov, de behöver ju näring och pockar på uppmärksamhet när de blir hungriga genom att t.ex gråta, men i takt med att barnen växer upp så finns det två vägar att välja, att följa en god mänsklig naturlig utveckling där vi tar hänsyn om varandra och hjälper dem i nöd samt värnar livet, eller den andra vägen som går ut på att lära sig att utnyttja systemet maximalt för egen vinnings skull,

Jag tänker så här, om ett barn uppträder "oansvarigt", kastar saker kring sig osv, och beter sig som att inget betyder någonting utöver det egna jaget, så är det bästa man kan göra att ge barnet en present som det visar sig värdesätta, som det verkligen vill ha, på det viset lär man barn att vara rädd om sina saker; bara en tanke jag fick.


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 22 och 0 gäster