Inga stora svenska filosofer?

[Kreativ]

Hej.
Varför tror ni det råder brist på svenska filosofer jämfört med andra europeiska länder genom historien? Är det bara en olyckshändelse eller har vi haft en mentalitet och kultur som inte lämpar sig lika mycket till visionära tankar och filosoferande?

[xion]

Hej.
Varför tror ni det råder brist på svenska filosofer jämfört med andra europeiska länder genom historien? Är det bara en olyckshändelse eller har vi haft en mentalitet och kultur som inte lämpar sig lika mycket till visionära tankar och filosoferande?

Kanske har det något med jantelagen att göra. Jag tror inte det finns någon sådan brist. Och hur mäter man en sådan "storhet"? Vad det ofta handlar om är att överföra en enkel ide till stora ordmassor, publicera detta och få andra människor att tro att det är bra.

[Kreativ]

Jag tror inte det finns någon sådan brist. Och hur mäter man en sådan "storhet"?

Jag tänker mest på filosofer och visionärer som blir internationellt kända och som studeras i akademiska kretsar, o s v.

[Anders]

Det här är en bra frågeställning, funderade på den då den kom upp, men hade inget schwungfullt att komma med.

Och det finns nog inga enkla svar på den här viktiga frågan.

Kan bara komma med några funderingar:

1. Danmark, finland och norge lutar sig på någon enstaka gubbe, kan vara en slump. Vi är länder med få människor.
2. Filosofin står i ganska låg kurs, få läser filosofi, och företagare och politiker gör inte intryck av att angripa ptoblem filosofiskt. Svensken vill ha enkla svar.
3. Ganska få har varit så pass rika, som t.ex. Kierkegaard, det krävs pengar och släkt för att viga sitt liv åt filosofin, kanske främst att man föds med den hybris som krävs för att tro att man skall kunna göra skillnad så. Lyssna på sommarpratarna så förstår ni. Det är bara artistkska själar från burgna familjer som vågar sig offentligen åt det metafysiska. Och då inte särskilt långt.
4. Klimatet? Knappast. Dostojevskij, Von Wright mfl har dväljts i samma kyla. Jag tycker allt att Zarathustras berg finns här lika väl som i Heidelberg.
5. Tänker lite på Lynx petrarcabergsbestigning också. Känns liksom som om det svenska lynnet är alltför Apolloniskt.
6. Och Jante, kanske. Det har konstigt nog funnits en stor tendens, vill jag påstå, bland svenskar att Inte söka sina egna metafysiska, religiösa eller politiska vägar, man har anslutit sig till ett läger, känt sig hemma och slutat tänka. Och visat misstänksamhet mot friare tänkare. Människor som Alva Myrdal, Palme eller Wolodarski som bara vill jaga in människor i redan upplogade fållor hyllas som hjältar. Måste säga i det här sammanhanget att flyktingfrågan skakat om välgörande där, folk komplicerar mera, jag ser en ljusning.
7. Kommer fler influenser utifrån att skapa en grogrund för bättre filosofi? Färre som jobbar, medborgarlön?
8. Sen var den här frejdigheten som verkar ha funnits på universiteten i Tyskland på 1800-talet, eller lite senare i Oxford eller Cambridge kommer ifrån kan man undra. Just saying, tråkigare lokaler än filosofiska institutionens i Upssala får man leta efter. Invändigt, alltså.

Kom med mer funderingar! Det här är nyttig terapi för oss som landsmän och kvinnor.