Allt flyter
Moderator: Moderatorgruppen
- Filosofitrollet
- Inlägg: 50
- Blev medlem: 12 mar 2006 19:45
Allt flyter
Med utrycket allt flyter menas väl att allt föränras.
Gäller detta både levande och döda ting?
Har hört någonstans om en man som kliver ned i en flod och går sedan upp. efter ett tag går han ner igen och då är det inte samma flod och han är då inte samma person? floden är väl inte levande?
Gäller detta både levande och döda ting?
Har hört någonstans om en man som kliver ned i en flod och går sedan upp. efter ett tag går han ner igen och då är det inte samma flod och han är då inte samma person? floden är väl inte levande?
Saker vi kallar levande är självupphållande system. En flod är inget ting som egentligen existerar. Ordet flod är helt enkelt ett ord som vi använder för att beskriva ett mönster av vatten i naturen på ett högre plan.
Alla system är under konstant förändring. Alla system är godtyckliga. Några av de största anledningarna att vi använer språk är för att vi ska kunna kommunicera, och beskriva samband. Men för göra detta kräver det att vi förenklar verkligheten och drar godtyckliga gränser. System hänger ofta ihop med andra system.
Problemet som nu uppstått är att vi förväxlar ordet med systemet (systemet saknar dock oberoende existens). När vi tittar på en flod så tänker vi: Aha det är en flod, och vi stannar av att fortsätta observera den på ett djupare plan. Vi nöjer oss med att leva med våran konceptuella symbol som fungerar som en prototyp för alla floder.
Men om vi någon gång tittar närmare, så existerar faktiskt extremt mycket aktivitet i floden, fiskar som simmar runt i den är ett exempel.
Vi lever alltså i våran kultur oftare närmare våran symbolvärld än den faktiska fysiska världen. Vi har alltså en symbol som representerar och förenklar en otrligt komplex företeelse.
Alla system är under konstant förändring. Alla system är godtyckliga. Några av de största anledningarna att vi använer språk är för att vi ska kunna kommunicera, och beskriva samband. Men för göra detta kräver det att vi förenklar verkligheten och drar godtyckliga gränser. System hänger ofta ihop med andra system.
Problemet som nu uppstått är att vi förväxlar ordet med systemet (systemet saknar dock oberoende existens). När vi tittar på en flod så tänker vi: Aha det är en flod, och vi stannar av att fortsätta observera den på ett djupare plan. Vi nöjer oss med att leva med våran konceptuella symbol som fungerar som en prototyp för alla floder.
Men om vi någon gång tittar närmare, så existerar faktiskt extremt mycket aktivitet i floden, fiskar som simmar runt i den är ett exempel.
Vi lever alltså i våran kultur oftare närmare våran symbolvärld än den faktiska fysiska världen. Vi har alltså en symbol som representerar och förenklar en otrligt komplex företeelse.
Re: Allt flyter
Filosofitrollet skrev:Med utrycket allt flyter menas väl att allt föränras.
Gäller detta både levande och döda ting?
Har hört någonstans om en man som kliver ned i en flod och går sedan upp. efter ett tag går han ner igen och då är det inte samma flod och han är då inte samma person? floden är väl inte levande?
Som Popjimmy sa; det är inte samma flod. Det var en bra och nyttig tanke. Man kan likna det vid kommunisternas USA-hat. När USA gör något som de inte gillar så brukar de hänvisa till andra elaka saker som USA gjort tidigare, t.ex. erövrandet av Hawaii på 1800-talet. Som om USA hade någon sorts "arvssynd". Men precis som med floden så kan ju inte USA på 1800-talet kunna sägas vara samma företeelse som USA nu på 2000-talet. Men rent språkligt så används ordet "USA" om båda sakerna, vilket bäddar för tankemisstag. Inte finns arvssynd. Var skulle den isåfall samla sig? Finns det syndmolekyler och var samlas de? I hörnena på flaggan?
PopJimmy skrev:En flod är inget ting som egentligen existerar. Ordet flod är helt enkelt ett ord som vi använder för att beskriva ett mönster av vatten i naturen på ett högre plan.
Jag säger nog att en flod visserligen inte är ett ting, ett föremål; men att det är en fysisk företeelse, uppkommit genom fysiska föremåls(vattenmolekyler etc) beteendemönster. För vår blick ett 'fenomen' alltså.
Och Herakleitos hade fel när han påstod att 'allt flyter'.
Vi kan visst stiga ner i samma flod flera ggr.
Det är samma fenomen, fysiska företeelse, samma beteendemönster hos vattenmolekylerna som vi upprepar bekantskapen med.
"We are up against trouble caused by our way of expression."
Wittgenstein i "The Blue Book"
Wittgenstein i "The Blue Book"
Det är visst samma flod. Däremot är det inte samma "flodstadium". Om vi stiger ner i Donau kl 12 och kl 16 stiger vi båda gångerna ner i Donau. Dvs. vi stiger ner i samma flod: Donau. Däremot stiget vi inte ner i samma flodstadium, eller vatten. Quine skriver om det här; jag tror det är i "Identity and Ostension" (bl a i "From a Logical Point of View"). Herakleitos omdefinierar ordet "flod" för att göra en på ytan djupsinnig tanke. Men när vi analyserar den ser vi att den bara är en felaktig användning av språket. Många filosofer från 1900-talets början ansåg att många av de filosofiska problemen består i just felanvändningar av orden och nånting tror jag att det ligger i den uppfattningen.
Stefan skrev:Det är visst samma flod. Däremot är det inte samma "flodstadium". Om vi stiger ner i Donau kl 12 och kl 16 stiger vi båda gångerna ner i Donau. Dvs. vi stiger ner i samma flod: Donau. Däremot stiget vi inte ner i samma flodstadium, eller vatten. Quine skriver om det här; jag tror det är i "Identity and Ostension" (bl a i "From a Logical Point of View"). Herakleitos omdefinierar ordet "flod" för att göra en på ytan djupsinnig tanke. Men när vi analyserar den ser vi att den bara är en felaktig användning av språket. Många filosofer från 1900-talets början ansåg att många av de filosofiska problemen består i just felanvändningar av orden och nånting tror jag att det ligger i den uppfattningen.
Så kan man också uttrycka det. Huvudpoängen är ju iallafall att man bör skilja mellan vad ordet "flod" är och inte är. Det är ju t.ex. inte så att Donau har en egen sorts vattenmolekyler. Den har heller inte en specifik temperatur, utan temperaturen styrs av väder etc. Ibland kan språkets användning leda till tankefel. Ett exempel på det är när samhällsdebattörer uppfinner ett nytt ord för att fokusera folks tankar på något. T.ex. "fallskärmsdebatten". I år efter år fokuserades SVT's samtliga nyhetssändningar på det faktum att man kunde skaffa försäkringar som betalades ut om man förlorade jobbet, tack vare att journalisterna skräddarsydde ett ord för just detta. Man hade skickligt kartlagt nyhetskonsumenternas behov av något de kunde vara småavundsjuka på, och tillverkade därför en nyhet som passade dem. Exempel på andra sådana tillverkade ord eller termer som skapar en förändring i tankesätt: "den framväxande högerextremismen" (antyder genom sin användning dels att rasism etc har med höger att göra, dels att den är extrem och därmed farlig, dels att den ökar vilket är skrämmande), "pedofil" (syftar enligt journalisternas språkbruk på en sexualförbrytare som fokuserar sig på barn, trots att detta begrepp är missvisande på flera sätt), etc.
Vi verkar alltså överens om att semantik är viktigt.
Visst kan jag hålla med dig om om att man kan använda begreppet fenomen för att underlätta i diskussionen. Det jag sa var att en flod är en extremt kompelx företeelse, men för att i praktiska syften kunna föra en konversation så kan vi prata om floden.meanman skrev:Jag säger nog att en flod visserligen inte är ett ting, ett föremål; men att det är en fysisk företeelse, uppkommit genom fysiska föremåls(vattenmolekyler etc) beteendemönster. För vår blick ett 'fenomen' alltså.
Och Herakleitos hade fel när han påstod att 'allt flyter'.
Vi kan visst stiga ner i samma flod flera ggr.
Det är samma fenomen, fysiska företeelse, samma beteendemönster hos vattenmolekylerna som vi upprepar bekantskapen med.
Du verkar väldigt säker när du säger att det är samma flod, men vad menar du egentligen? Vart börjar och slutar exakt Donau? Vad händer med Donau om den torkar ut? Allt är godtyckligt. Att du upplever att Donau existerar är endast för du har lagt ordet på minnet. Platsen skulle givetvis existera om du inte hade ett namn på den, men det jag menar är att alla namn bara är godtyckliga gränser. Ord har ofta olika betydelser för olika människor, eftersom alla ord har associaitioner. När vi lär oss något så lär vi oss genom association, och alla människor associerar inte orden på samma sätt - och här smyger extremt mycket begreppsförvirring in, och detta uttrycks som i t.ex. diskussioner om vad religion är. Alla har olika associationer till ordet religion.Stefan skrev:Det är visst samma flod. Däremot är det inte samma "flodstadium". Om vi stiger ner i Donau kl 12 och kl 16 stiger vi båda gångerna ner i Donau. Dvs. vi stiger ner i samma flod: Donau. Däremot stiget vi inte ner i samma flodstadium, eller vatten. Quine skriver om det här; jag tror det är i "Identity and Ostension" (bl a i "From a Logical Point of View")..
Donau är för mig bara ett namn för en ränna i marken där vatten passerar, ett fenomen som uppfyller kravet för vad vi med språket brukar benämna som en flod. Men benämningen är godtycklig, det är helt enkelt en gemensam språkkonvention för att beskriva ett mönster i naturen. Det finns extremt många fenomen/mönster i världen som vi inte ännu har lyckats uppmärksamma (och ännu inte har namn för), men det innebär inte att de inte existerar. Det handlar om att vi inte lyckats observera dessa mönster.
Om vi tar ett annat exempel: En stad i irland blev övertagen av engelsmännen och i.o.m. det så bytte engelsmännen namn på staden. Nu kan båda namnen för staden användas för att benämna samma stad, men irländarna gillar inte när det senare namnet används eftersom namnet implicerar en annan historia för staden. Det är alltså tänkt att båda namnen ska anspela på samma stad, men de gör uppenbarligen inte det - de har inte samma historia.
Men säger vi att staden inte är namnet utan faktiskt en fysiska platsen och de fysiska objekten - vad menar vi egentligen då? Staden byggs ju om hela tiden.
Jag brukar ha lite diskussioner med de elever som pluggar filosofi här i skövde. En c-kurs i personlig identitet och kursen handlar mycket om just fasttälllande av identiteter. De diskuterade bl.a. Leibniz lag och Theseus skepp.
Ja, vad skulle ni svara på detta?Theseus skepp:
Theseus seglar ut från hamnen. Under resanas gång tvingas han byta ut flera delar på skeppet. När han återvänt, efter en ansenlig tid, har alla delar på skeppet bytts ut minst en gång.
Det kluriga är att när Theseus anlägger hamnen står jag där, i en exakt likadan båt. Faktum är att jag följt efter theseus under hela hans färd, och samlat på mig alla delar som han kasserat. Jag har byggt ett skepp som innehåller exakt de delar som Theseus originalskepp innehöll när han lämnade hamnen.
Frågan är nu: vilket skepp är Theseus skepp?
Det i slutet av kursen kom fram till att den personliga identiteten är något godtyckligt. Hela idéen om att vi skulle ha en personlig indentitet är för mig bara ett symptom hur vi närmar oss verkligeten med vårat sätt att tänka i ting.
Jag har hört denna tanke förut. Alltså så här är min syn på det: Analytiska filosofin håller i första hand på att undersöka tänkandet. Logiken handlar i första hand om hur vi resonerar. Tänkandet rör bara förenklingar av verkligheten. Visst kan vi härleda och dra simpla slutledningar genom logik och därmed komma fram till sakförhållanden i verkligheten, med varje definition av ett ting innebär en medförd begränsning, en reducering av tinget till en symbol.Herakleitos omdefinierar ordet "flod" för att göra en på ytan djupsinnig tanke. Men när vi analyserar den ser vi att den bara är en felaktig användning av språket. Många filosofer från 1900-talets början ansåg att många av de filosofiska problemen består i just felanvändningar av orden och nånting tror jag att det ligger i den uppfattningen
Symbolen och tinget är inte samma sak. Tinget är en komplex företeelse som vi reducerar till en symbol.
Vidare så anväder vi ansenligt större mängd ord bör substantiv i förhållande till verb. Vad detta implicerar är att vi gärna tänker saker som ting framför processer. Jag personligen tror att detta beror på hur tänkandet fungerar - det bryter ner verklighetsupplevelsen till fragment som sparas som minnen. Tänkandet handlar om jämförelsen mellan dessa fragment. Dessa fragment, minnen är abstrakta mönster som kan existera "atomistiskt" d.v.s. självständigt (minnen är alltså slutna/kompletta) och genom tänkandet kombinerar vi dessa slutna mönster. Men vi har börjat blanda ihop att slutna minnen existerar självständigt med de objekten existerar självständigt. Dina minnen av något förändras inte - men tingen förändras hela tiden - och här smyger förvirringen in.
Jag vet att ni antagligen inte kommer att hålla med mig, eftersom detta sätt att tänka är så djupt förankrat i våran språktradition. Men jag vet att det finns många som tänker i liknande banor som jag.
Jag tror faktiskt inte att det finns något fragment som säger "allt flyter", det är något som Platon brukar tillskriva honom i hans dialoger. Det han därimot säger om floder finns i tre fragment varav B12 är det som anses vara mest autentiskt.
"För dem som stiger ner i samma floder flyter annat och åter annat vatten till. Men även själar dunstar ur vattnen." [Herakleitos, B12]
"I samma flod stiger vi ner och stiger vi inte ner, vi är och vi är inte"
[Herakleitos, B49a]
"Man kan inte stiga ner två gånger i samma flod." [ Herakleitos, B91]
"För dem som stiger ner i samma floder flyter annat och åter annat vatten till. Men även själar dunstar ur vattnen." [Herakleitos, B12]
"I samma flod stiger vi ner och stiger vi inte ner, vi är och vi är inte"
[Herakleitos, B49a]
"Man kan inte stiga ner två gånger i samma flod." [ Herakleitos, B91]
Makterna skrev:Stefan skrev:Det är visst samma flod. Däremot är det inte samma "flodstadium". Om vi stiger ner i Donau kl 12 och kl 16 stiger vi båda gångerna ner i Donau. Dvs. vi stiger ner i samma flod: Donau. Däremot stiget vi inte ner i samma flodstadium, eller vatten. Quine skriver om det här; jag tror det är i "Identity and Ostension" (bl a i "From a Logical Point of View"). Herakleitos omdefinierar ordet "flod" för att göra en på ytan djupsinnig tanke. Men när vi analyserar den ser vi att den bara är en felaktig användning av språket. Många filosofer från 1900-talets början ansåg att många av de filosofiska problemen består i just felanvändningar av orden och nånting tror jag att det ligger i den uppfattningen.
Så kan man också uttrycka det. Huvudpoängen är ju iallafall att man bör skilja mellan vad ordet "flod" är och inte är. Det är ju t.ex. inte så att Donau har en egen sorts vattenmolekyler. Den har heller inte en specifik temperatur, utan temperaturen styrs av väder etc. Ibland kan språkets användning leda till tankefel. Ett exempel på det är när samhällsdebattörer uppfinner ett nytt ord för att fokusera folks tankar på något. T.ex. "fallskärmsdebatten". I år efter år fokuserades SVT's samtliga nyhetssändningar på det faktum att man kunde skaffa försäkringar som betalades ut om man förlorade jobbet, tack vare att journalisterna skräddarsydde ett ord för just detta. Man hade skickligt kartlagt nyhetskonsumenternas behov av något de kunde vara småavundsjuka på, och tillverkade därför en nyhet som passade dem. Exempel på andra sådana tillverkade ord eller termer som skapar en förändring i tankesätt: "den framväxande högerextremismen" (antyder genom sin användning dels att rasism etc har med höger att göra, dels att den är extrem och därmed farlig, dels att den ökar vilket är skrämmande), "pedofil" (syftar enligt journalisternas språkbruk på en sexualförbrytare som fokuserar sig på barn, trots att detta begrepp är missvisande på flera sätt), etc.
Vi verkar alltså överens om att semantik är viktigt.
Absolut, semantik är viktigt. De exempel du tar upp är typiska exempel på övertalningsdefinitioner, som Stevenson beskriver i en berömd uppsats från 1938 redan. Det är vanligt och viktigt att se upp för dom.
PoPJimmy/
Du verkar väldigt säker när du säger att det är samma flod, men vad menar du egentligen? Vart börjar och slutar exakt Donau? Vad händer med Donau om den torkar ut? Allt är godtyckligt. Att du upplever att Donau existerar är endast för du har lagt ordet på minnet. Platsen skulle givetvis existera om du inte hade ett namn på den, men det jag menar är att alla namn bara är godtyckliga gränser.
Det finns ingen definition på var Donau exakt slutar eller börjar, givetvis. Varför skulle det göra det? Ord behöver inte ha en fullständigt exakt betydelse för att vara användbara. Jag kan använda ordet "Donau" och göra mig förstådd utan att ha en helt exakt definition av ordet "Donau".
Ord har ofta olika betydelser för olika människor, eftersom alla ord har associaitioner. När vi lär oss något så lär vi oss genom association, och alla människor associerar inte orden på samma sätt - och här smyger extremt mycket begreppsförvirring in, och detta uttrycks som i t.ex. diskussioner om vad religion är. Alla har olika associationer till ordet religion.
Visst, men associationer är inte mening. Ord som "Donau" har en offentlig mening, och den är helt enkelt just den att Donau är samma flod kl 12 och kl 16. Om du använder "Donau" på sådant sätt att "Donau" refererar till olika entiteter på olika tidpunkter kommer du att bryta denna konvention och kommer därför inte att bli förstådd.
Man kan inte bara "mena" saker utan att samtidigt förvänta sig att motparten kommer att förstå vad man försöker säga. Ett berömt exempel är Humpty-Dumpty, som säger efter ett långt resonemang säger: "There's glory for you". Alice är frågande. Humpty-Dumpty fortsätter: "When I say "There's glory for you, I mean, "there's a nice knock-down argument". Alice replikerar just att man kan inte bara mena saker utan att ge motparten en rimlig chans att förstå vad man försöker säga. Språk är en offentlig verksamhet och bygger inte bara på associationer utan också på konventioner.
Givetvis är alla benämningar/konventioner godtyckliga, men det tillför inget till diskussionen. Frågan är vilken vår konvention faktiskt är. Och den är att vi stiger ner i samma flod kl 12 och kl 16.
Theseus skepp - jag käner till det problemet. Jag skulle säga att här finns det ingen bestämd konvention: det är detta som skapar våra problem. Det finns en konvention som säger att det ena skeppet är "samma skepp" och en konvention som säger att det andra skeppet är "samma skepp" och våra intuitioner om vilken konvention som är starkast är ungefär lika starka. Det skapar problemet. Lösningen ligger helt enkelt i att bestämma sig; att fatta ett beslut om att reformera språket.
Analytiska filosofin håller i första hand på att undersöka tänkandet.
Vad skulle filosofin annars undersöka?
Ps. Finns en koppling till denna gamla tråd som jag grävde upp: http://www.filosofiforum.com/forum/vie ... sc&start=0
Stefan skrev:Ord som "Donau" har en offentlig mening, och den är helt enkelt just den att Donau är samma flod kl 12 och kl 16. Om du använder "Donau" på sådant sätt att "Donau" refererar till olika entiteter på olika tidpunkter kommer du att bryta denna konvention och kommer därför inte att bli förstådd.
Håller helt och hållet med men...
I det dagliga livet relaterar många av oss till Donau som om det ordet representerar ett fenomen med en oföränderlig kontinuitet.
meanman skrev:Det är samma fenomen, fysiska företeelse, samma beteendemönster hos vattenmolekylerna som vi upprepar bekantskapen med.
Nej. Såväl vattnets hastighet som sammansättning förändras från ögonblick till ögonblick. Kontinuiteten är en chimär då allt som kan sägas om den mellan två tidpunkter inte kan sägas om den mellan två andra tidpunkter. Själva Donau är alltså endast en abstraktion som vi skapat för att bland annat underlätta kommunikationen oss emellan. Donau existerar alltså enbart som en generalisering och det är det som Herakleitos påstådda uttalande visar på.
I umgänget med varandra har Donau en betydelse som är nödvändig men djupare sett är den felaktig. På ett konventionellt plan kan vi stiga ner i samma flod två gånger men inte ur ett absolut perspektiv.
/luipa
Man is the missing link between primitive apes and civilized human beings.
- Konrad Lorenz?
- Konrad Lorenz?
Lupia jag måste bara tacka dig för en bra sammanfattning av det jag försökt säga genom mina inlägg i denna tråd.
Här är något annat jag vill klämma till med: Jag tror att vi i vårat språk i början bara hade namn för konkreta basala objekt och företeelser i naturen och kring människan, men att vi genom generationer utvecklat mer och mer abstrakta ord för abstrakta företeelser.
Språket är praktiskt till en viss nivå, utöver det blir språket istället begränsande eftersom vi uppelver att begreppen har en självständig existens utanför språket. Ta bara begrepp som Elfte September. Vi upplever det som en fristående händelse, av stor betydelse.
Betydelser skapas inom ramarna för språket och därför tror jag att språket fått så stor betydelse.
Här är något annat jag vill klämma till med: Jag tror att vi i vårat språk i början bara hade namn för konkreta basala objekt och företeelser i naturen och kring människan, men att vi genom generationer utvecklat mer och mer abstrakta ord för abstrakta företeelser.
Språket är praktiskt till en viss nivå, utöver det blir språket istället begränsande eftersom vi uppelver att begreppen har en självständig existens utanför språket. Ta bara begrepp som Elfte September. Vi upplever det som en fristående händelse, av stor betydelse.
Betydelser skapas inom ramarna för språket och därför tror jag att språket fått så stor betydelse.
Jag delar din åsikt PopJimmy. Var det du eller Lars som drog den där liknelsen om att inte förväxla kartan med terrängen?
Jag minns när den här tråden var levande och det kändes som om du försökte uttrycka tankegångar jag delade; det är kul att bara observera diskussioner utan att själv aktivt delta. Det är lätt att bli trött på de egna orden. Vad är forumvärldens motsvarighet till ordet glappkäft?
Sa inte Wittgenstein någonting om att den sfären vi inte kan tala om egentligen är den mest intressanta?
Jag minns när den här tråden var levande och det kändes som om du försökte uttrycka tankegångar jag delade; det är kul att bara observera diskussioner utan att själv aktivt delta. Det är lätt att bli trött på de egna orden. Vad är forumvärldens motsvarighet till ordet glappkäft?
Sa inte Wittgenstein någonting om att den sfären vi inte kan tala om egentligen är den mest intressanta?
Man is the missing link between primitive apes and civilized human beings.
- Konrad Lorenz?
- Konrad Lorenz?
Luipa skrev:Nej. Såväl vattnets hastighet som sammansättning förändras från ögonblick till ögonblick. Kontinuiteten är en chimär då allt som kan sägas om den mellan två tidpunkter inte kan sägas om den mellan två andra tidpunkter. Själva Donau är alltså endast en abstraktion som vi skapat för att bland annat underlätta kommunikationen oss emellan. Donau existerar alltså enbart som en generalisering och det är det som Herakleitos påstådda uttalande visar på.
I umgänget med varandra har Donau en betydelse som är nödvändig men djupare sett är den felaktig. På ett konventionellt plan kan vi stiga ner i samma flod två gånger men inte ur ett absolut perspektiv.
/luipa
OK, men då uppkommer frågan om du kan skapa en distinktion mellan "abstraktioner" eller "chimärer" som Donau, och "mer verkliga" predikat. Om jag tolkat dig rätt menar du att det finns en sån distinktion. Hur skulle den göras?
PopJimmy/
Språket är praktiskt till en viss nivå, utöver det blir språket istället begränsande eftersom vi uppelver att begreppen har en självständig existens utanför språket. Ta bara begrepp som Elfte September. Vi upplever det som en fristående händelse, av stor betydelse.
Visst är vi fångade av språket ibland. Vissa menar att filosofins upgift är att frigöra oss från de skenbilder språket skapar. Företrädare för den riktningen var vanliga i början på 1900-talet; t ex tillhörde Wittgenstein, men även Frege, dem.
Stefan skrev:OK, men då uppkommer frågan om du kan skapa en distinktion mellan "abstraktioner" eller "chimärer" som Donau, och "mer verkliga" predikat. Om jag tolkat dig rätt menar du att det finns en sån distinktion. Hur skulle den göras?
Hmm. Mycket bra fråga, jag måste nog tänka några da'r.
/luipa
Man is the missing link between primitive apes and civilized human beings.
- Konrad Lorenz?
- Konrad Lorenz?
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 26 och 0 gäster

