Månadens tråd: 2016 juni

[Pilatus]

Dags för en ny filosofisk tråd!

Vad är dialektik? Är det något som diskuteras numera.Kan man komma någonvart med att ställa motsatser mot varann? Lever dialektiken kvar inom marxismen? I dess praktik - klassernas kamp, eller i teorin, historien? Kyrkan - det onda (pengarna lockar) mot det goda, det eviga livet?

Vad tror ni? Har ni haft anledning att fundera över dialektiken?

[klorofyll]

Bra att du startade en ny månads-tråd! Jag vet inte riktigt vad dialektik är, men det låter mycket intressant...

Jag tänker på ett tal...
Du frågar är det negativt? Nej.
Aha, då är det positivt. Ja.
Är det ett reellt tal? Nej.
Aha, då är det ett komplext tal. Ja.


Är detta ett exempel på dialektik?

Jag är inte så bra på matte, kan ha skrivit fel.

[Anders]

Den klassiska dialektiken som åtminstone jag kommer att tänka på är Hegels mycket kritiserade tes-antites-syntes, där man, ungefär, möter ett påstående med "nähä jag tycker precis tvärt om så här" och så gnuggar man fram något nytt i argumentationen. Hegel hade ju nån tanke där om att hela världen gick mot någon slags Fukuyamansk "end of history", men det känner jag, som andra, vara mest flört med Preussiska etablissemanget. Även om modernismen troligen var ganska stark vid den tiden, tron på framsteg.

Däremot, i någon slags renare form, att man alltid bemöter ett påstående med sin motsats, eller "andra lägrets åsikt", och vältrar sig i det olösbara (jag brukar kalla det "problemets paradox"), det är det bästa stället att vara på. Om man inte är en människa som gillar snygga "rätt svar" på problemet.
Brukar irritera folk lite med det ibland, tål inte då folk sitter och gottar sig över ett gemensamt ställningstagande i en kontroversiell fråga. Tror inte på någon "syntes", mer att de skarpaste gör den bästa kompromissen.

[klorofyll]

Däremot, i någon slags renare form, att man alltid bemöter ett påstående med sin motsats, eller "andra lägrets åsikt", och vältrar sig i det olösbara (jag brukar kalla det "problemets paradox"), det är det bästa stället att vara på.

Logiskt sett kan man ju argumentera om vad, hur, varför något hänt, vi har olika minnen och föreställningar, men när man kommer till den känslomässiga biten, vilken verkan det gett, är det väl oftast en fråga om uppskattning/sunt förnuft?

[klorofyll]

Nu menade Hegel med motsättning inte en enkel schematisk negation, "jag tror", "jag tror inte", utan mer som en inre konflikt där olika sidor vill nå samstämmighet.
Det här är drivkraften i all utveckling, det ständiga skapandet/övervinnandet av sin egen motsats.
Motsats är egentligen ett dåligt ord då det är värdeladdat.
Vad är alternativet om man inte ser utveckling på detta sätt? Ett stillastående där allt är i harmoni är väl inget alternativ? Hur förklara utvecklingens inre dynamik?

Är det då inte en moralisk kamp? Att fortsätta leva eller dö...

...eller kan du ge ett exempel?

[Anders]

Är det då inte en moralisk kamp? Att fortsätta leva eller dö...

...eller kan du ge ett exempel?

Har inte så mycket med moral att göra. Moral är ett mänskligt subjektivt regelverk. Hegel strävade istället efter ett objektivt synsätt som är fri från våra värderingar och försökte hitta en universell lagbundenhet.
Om detta kan man ha åsikter. Vissa nutida filosofer menar att detta om en övergripande filosofi är omöjligt då våran verklighet är så komplex. Nja, tror snarare att dessa filosofer är lite väl begränsade inom sina smala områden.
Vi har ju inom naturvetenskapen universella lagar, varför kan inte filosofin ha samma?

Kan du exemplifiera vilka lagar som skulle kunna gälla inom filosofin?
Logiken kan ju i och för sig sägas ha ganska bestämda lagar som används inom filosofin.
Men kan man hitta lagar för "hur borde jag bete mig vid det här ställningstagandet, där inga vetenskapliga fakta bestämmer att jag borde göra si eller så? Skulle man kunna hitta en "lag" för, till exempel, hur en amerikan borde rösta i presidentvalet, ur ett filosofiskt perspektiv? I så fall hade filosofin kommit en bit på väg mot Platons ideala världar. Kan man säga att människan, sen dess, har förfinat dessa lagar i så fall?

[Pilatus]

Libertarianismen, vad är det?

Jag såg en artikel i Land den 4 maj, 2017 under kategorin Moralfilosofi. Den har titeln Libertarianismen kritiseras från höger och vänster. och är författad av Martin Moraeus

Här en länk till sidan: http://blogg.land.se/bonde-pa-riktigt/libertarianismen-kritiseras-fran-hoger-och-vanster/#.WQr2WehpLNs.twitter

Är det så att t ex de rödgröna ser som medborgarens enda uppgift att generera tillräckligt med skattepengar för att hålla maskineriet igång? Socialismens utopiska och humana tanke var ju en gång ett samhälle där vi känner gemenskap och hjälps åt med det nödvändiga arbetet, men att vi därutöver skall ha litet kraft och lust över till glädje och förlustelse, ha trevligt tillsammans och kunna njuta av god mat och vin. Något i den vägen hör jag aldrig numera från vänsterfolket. De klagar mest på dem som råkar ha en liten slant över innan nästa lön att de pengarna skulle de själva behövt bättre. Därav det eviga begäret efter mer pengar.

Grunden i libertariansimen är att vi tycker att mellanmänskliga relationer är viktiga. Det är endast möjligheten att agera helt fritt som ger oss möjlighet att ta ansvar för våra egna handlingar. När staten finns där och utlovar att ta hand om allt – så försvinner vårt behov av att värna och vårda relationer med andra människor.

Vad säger ni, är tanken på libertarianism något som kan vara bra, eller skall vi bara gå vidare? Det är bra som det är?

[Algotezza]

Gäller att finna en balans.

Den har jag t.ex. i mitt jobb. Jobbar både kommunalt (lärare i engelska svenska) och privat (webblärare i filosofi).

Bara stat blir fyrkantigt och oflexibelt och på inhumant. Bara privata lösningar kommer ofta att handla om girighet.

Men idag handlar ju både socialistiska och borgerliga synsätt om penningen. Den attityden dödar den humanism som kan finnas i båda lägren.

[Pilatus]

Men idag handlar ju både socialistiska och borgerliga synsätt om penningen. Den attityden dödar den humanism som kan finnas i båda lägren.

Var den borgerliga sidan står har ofta varit alltför uppenbar. Tillväxt och vinst - det är mycket förledande, jag gläds åt att det går bra för svensk ekonomi. Men det kan knappast vara något som fungerar i längden om det inbegriper att vi skall köpa nya prylar jämt och ständigt.

Socialismen gav kanske en alltför idyllisk bild av vad ett socialistiskt samhälle skulle innebära. Rättvisa - någon annan får betala. Byråkratin skär emellan och blir den nya överklassen. Det såg redan Lenin och han verkade förfärad över utvecklingen.

[klorofyll]

De klagar mest på dem som råkar ha en liten slant över innan nästa lön att de pengarna skulle de själva behövt bättre. Därav det eviga begäret efter mer pengar.

Problemet är bara att de flesta rika som tjänar något, är fullständigt inkompetenta, för trots att de har massor av pengar att skjuta till och alla friheter i världen, så har de svårigheter med att gå på plus, de anstränger sig säkert något enormt - och känner sig väldigt duktiga, sedan säger de till de fattiga att de ska anstränga sig mer... En vanlig åsikt är att det inte ska vara roligt att arbeta, liksom varför... sluta arbeta eller sluta klaga!

[Pilatus]

Problemet är bara att de flesta rika som tjänar något, är fullständigt inkompetenta,

Någon kompetens måste de säkert ha om de skall kunna tjäna ihop något.

för trots att de har massor av pengar att skjuta till och alla friheter i världen, så har de svårigheter med att gå på plus,

Beror det på att de saknar kompetens att driva företag, menar du?

de anstränger sig säkert något enormt - och känner sig väldigt duktiga, sedan säger de till de fattiga att de ska anstränga sig mer...

Ibland är folk fattiga därför att de har något funktionshinder. Andra har fått en dålig start i livet och inte orkat bryta utanförskapet. Några lyckas dock ta sig fram, kanske har de haft en annan förebild. Att lära sig något, att jobba på, odla sina intressen, undvika olagligheter och droger.

En vanlig åsikt är att det inte ska vara roligt att arbeta, liksom varför... sluta arbeta eller sluta klaga!

Det är inte alltid roligt att arbeta, inte ens med sådant man vanligen tycker om att göra. Det kräver litet ansträngning ibland att komma igenom svackorna.

[klorofyll]

för trots att de har massor av pengar att skjuta till och alla friheter i världen, så har de svårigheter med att gå på plus,

Beror det på att de saknar kompetens att driva företag, menar du?

Ja, men det gäller inte enbart rika personer. Kanske 5% av befolkningen har förmåga att driva ett företag, en siffra tagen ur luften.

de anstränger sig säkert något enormt - och känner sig väldigt duktiga, sedan säger de till de fattiga att de ska anstränga sig mer...

Ibland är folk fattiga därför att de har något funktionshinder. Andra har fått en dålig start i livet och inte orkat bryta utanförskapet. Några lyckas dock ta sig fram, kanske har de haft en annan förebild. Att lära sig något, att jobba på, odla sina intressen, undvika olagligheter och droger.

Absolut. Livet är inte enkelt.

En vanlig åsikt är att det inte ska vara roligt att arbeta, liksom varför... sluta arbeta eller sluta klaga!

Det är inte alltid roligt att arbeta, inte ens med sådant man vanligen tycker om att göra. Det kräver litet ansträngning ibland att komma igenom svackorna.

Men beror det på arbetet, eller beror det på livet?

[Pilatus]

Det är inte alltid roligt att arbeta, inte ens med sådant man vanligen tycker om att göra. Det kräver litet ansträngning ibland att komma igenom svackorna.

Men beror det på arbetet, eller beror det på livet?

Litet av vardera kanske, vissa göromål är mer motiga än andra. Har man väl tagit itu med någon gammal surdeg så lättar trycket. Man får ibland ackumulera litet energi för att orka med.

Hela vårt välstånd bygger på att det finns människor som vill ta risken att starta något nytt. Om det så bara gäller ett enkelt städbolag så för det med sig att ytterligare några personer kommer i arbete och betalar skatt. Även om sådant inte är så krävande så gör de en insats. Staten finansieras nästan helt av att folk betalar skatt. Tar man bort kapitalisterna återstår inte mycket att livnära befolkningen med. Om du inte håller med, var hittar du ett exempel på att staten förmår driva framgångsrika företag på samma sätt som privatägda (vinstdrivna) företag?

[klorofyll]

Staten finansieras nästan helt av att folk betalar skatt. Tar man bort kapitalisterna återstår inte mycket att livnära befolkningen med. Om du inte håller med, var hittar du ett exempel på att staten förmår driva framgångsrika företag på samma sätt som privatägda (vinstdrivna) företag?

Staten skall inte ta stora risker, men jag skulle säga att det är nödvändigt på sikt, staten är alltså ofta en olämplig ägare. Jag tror att kompetensen i Sverige saknas många gånger och att utlandet måste förse oss med den, de svenska internationella företagen som kan samarbeta med kompetensen kommer att lyckas och tvärt om. Men jag är inte orolig för Sverige, att ex.v. Volvo PV och Scania är utlandsägda ser jag inte direkt som negativt.

[Pilatus]

Staten skall inte ta stora risker, men jag skulle säga att det är nödvändigt på sikt, staten är alltså ofta en olämplig ägare. Jag tror att kompetensen i Sverige saknas många gånger och att utlandet måste förse oss med den, de svenska internationella företagen som kan samarbeta med kompetensen kommer att lyckas och tvärt om. Men jag är inte orolig för Sverige, att ex.v. Volvo PV och Scania är utlandsägda ser jag inte direkt som negativt.

Det tycks irritera mindre om välskötta svenska företag säljs till utländska kapitalister, än om de får förbli svenska. Slipper vi att se rika människor här så ökar ju jämlikheten, vilket ju måste vara ett viktigt mål att uppnå för folk som röstar vänster.