Analys contra definition av "kunskap"

Moderator: Moderatorgruppen

Stefan
Inlägg: 1926
Blev medlem: 01 jun 2004 01:17
Ort: Stockholm

Analys contra definition av "kunskap"

Inläggav Stefan » 15 mar 2006 15:40

Enligt den klassiska analysen är kunskap rättfärdigad sann tro. Detta ifrågasattes av Gettier i en uppmärksammad artikel. Ett exempel (som jag tror inte är från Gettier, men i Gettiers anda) är detta:

Anna tror att Peter är i Moskva eller att Sara är i Kairo.

Det är sant att Peter är i Moskva, men Anna har inga goda skäl för det.
Det är falskt att Sara är i Kairo, men Anna har goda skäl att tro att Sara är i Kairo.

Alltså har Anna goda skäl att tro att "Peter är i Moskva eller Sara är i Kairo". Denna sats är dessutom sann. Men intuitivt skulle vi inte säga att vi inte säga att Anna vet denna sats. Vad grundar sig nu denna intuition på?

Tja, rimligtvis måste den grunda sig på DEFINITIONEN, MENINGSDEFINITIONEN, i motsats till analysen, av kunskap. Och denna är, tror jag något i stil med, "de bästa möjliga trosföreställningar". Och det är klart att "sann tro att Peter är i Kairo och rättfärdigad tro att Anna är i Moskva" inte är bästa möjliga trosföreställningar för en disjunktion. Bästa möjliga trosföreställningar skulle vara såna där åtminstone en av disjunkterna skulle vara rättfärdigad och sann.

Idéer?

Användarvisningsbild
Tore
Inlägg: 614
Blev medlem: 09 apr 2004 21:16

Inläggav Tore » 20 mar 2006 14:43

Anna har inte kunskap om A och hon har heller inte kunskap om B, så varför skulle vi säga att hon har kunskap om A eller B? Det är min spontana tanke. Intuitivt verkar vi (iallafall jag) alltså tolka uttrycket "kunskap om A eller B" som "kunskap om A eller kunskap om B", snarare än den mer bokstavliga tolkningen som analysen utgår från.

Stefan
Inlägg: 1926
Blev medlem: 01 jun 2004 01:17
Ort: Stockholm

Inläggav Stefan » 20 mar 2006 15:08

Tore skrev:Anna har inte kunskap om A och hon har heller inte kunskap om B, så varför skulle vi säga att hon har kunskap om A eller B? Det är min spontana tanke. Intuitivt verkar vi (iallafall jag) alltså tolka uttrycket "kunskap om A eller B" som "kunskap om A eller kunskap om B", snarare än den mer bokstavliga tolkningen som analysen utgår från.


Enligt den klassiska analysen är kunskap rättfärdigad sann tro. Om man nu säger att för att ha kunskap om "A eller B" måste man antingen ha rättfärdigad sann tro om A eller rättfärdigad sann tro om B så säger man att rättfärdigad sann tro i allmänhet inte räcker: att t ex ha rättfärdigad tro om A och sann tro om B räcker inte för att ha rättfärdigad sann tro om "A eller B". Då har man övergivit den klassiska analysen av kunskap. Inget fel i det, men det är svårt att komma på en ny som verkar rimlig.

Det ligger mycket i det du säger; en rimlig analys av kunskapsbegreppet ska inte säga att man har kunskap om "A eller B" med mindre än att man har kunskap om A eller kunskap om B. Det är för att Anna inte har kunskap om A eller kunskap om B som man intuitivt inte vill säga att Anna har kunskap, och det var därför som Gettiers exempel erkändes som motexempel mot den klassiska analysen.

Min huvudfråga är dock: vad betyder "kunskap"? På vad grundar sig de intuitioner med vars hjälp vi underkänner olika analyser av kunskapsbegreppet?

Användarvisningsbild
archaxe
Inlägg: 1353
Blev medlem: 15 nov 2003 01:35

Inläggav archaxe » 20 mar 2006 15:50

För att varje förslag på definition av kunskap söker fastställa något "essentiellt" i kunskapsbegreppet, något som länkar samman alla de olika fall av vad vi erkänner som "kunskap." Vi söker hitta en definition på kunskap som täcker in allt (och endast allt) vi är beredda att erkänna som kunskap, och som utesluter allt (och endast allt) annat (detta vilar på förhoppningen att det finns något sådant.) Vi tror att vi behöver strikt definierade termer som är glasklara och helt precisa (tillräckliga och nödvändiga villkor, t ex) för att vi över huvud taget skall kunna tala om kunskap. Detta är inte nödvändigt för att ha ett meningsfullt kunskapsbegrepp, eftersom alla dessa olika fall av kunskap inte har någon minsta gemensamma nämnare (som ju är vad vi försöker finna med våra rigida definitioner), utan istället bör ses som besläktade med varandra. Men vad fan, det här vet vi ju redan. Vad filosofen försöker göra är att abstrahera "ren kunskap" - men någon sådan har vi aldrig tillgång till. Vi har bara "instansieringar" av kunskap - kunskap om S, kunskap om S i en given situation P, etc. etc., och dessa kringliggande, variabla situationer är vad som omöjliggör att göra kunskapsbegreppet rigidt (?) eftersom gränserna inte är klara. Att gränserna inte är klara betyder inte att begreppen är meningslösa - tvärtom.

Ilham Dilman skrev:Rigid, distinct and clear definitions of terms removes all the friction, but because of this lack of friction, we are unable to walk.


Förresten; kan man säga "allt och endast allt"? Det låter underligt, tycker jag, ändå är det ungefär vad jag vill säga.

Stefan
Inlägg: 1926
Blev medlem: 01 jun 2004 01:17
Ort: Stockholm

Inläggav Stefan » 20 mar 2006 16:21

Thus Spoke Wittgenstein.

För det första försöker vi inte täcka in allting som kallas "kunskap". Sånt som "kunskap om att cykla" är uteslutet. Vi talar endast om propositionell kunskap: knowledge-that, inte knowledge-how.

För det andra, även om meningsdefinitionen av "kunskap" inte är exakt, som du hävdar, så är det på basis av den som man sagt att de fall Gettier presenterat (som det ovan) inte är kunskap. Då kan man undra: vad betyder "kunskap", oavsett om meningsdefinitionen är exakt eller inte.


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 20 och 0 gäster