Esther skrev:Pilatus skrev:Esther skrev:Vad jag menar är att metafysik inte är "andens rörelser" eller Engels tankar - såsom man brukar tolka begreppet.
Jag skrev med tanke på Hegel -> Engels -> Lenin:
Är inte hela dialektiken metafysisk till sin natur?Esther skrev:Metafysik ses som det som visserligen finns eller är utanför det fysiska men inte "materia i rörelse som en helhet" - utan mer frågor som berör det (exempel: färgernas qualia) som är lite mer "jordnära". Det var åtminstone så jag studerade metafysiken när jag läste den som en del av teoretisk filosofi...
Engels sammanfattar de dialektiska principerna i följande tre lagar:
lagen om att kvantiteten slår över i kvalitet och tvärtom
lagen om hur motsatserna genomtränger varandra (motsatsernas enhet)
lagen om negationens negation
Det har sitt ursprung hos Hegel, men Engels ansåg att dessa Hegelska tankelagar inte kan tillskrivas naturen eller historien. Engels betraktar den dialektiska processen i naturen som den primära, medan tänkandets dialektik är sekundär.
Njea, jag får det inte till något annat än metafysik. Kan vi belägga dessa tesers riktighet, om Hegels tänkande eller om Engels tankar om naturen? Hur användbara har dessa dialektikens lagar (ovan) varit i vetenskapen? Är det inte endast Hegels metafysiska tankegods som sägs vara materialistisk dialektik, vilket nästan framstår som en självmotsägelse.
Jag är sannerligen inte någon expert i varken Engels eller Hegel (som totalt och fullständigt i sitt storhetsvansinne missuppfattade och nästintill inte ens fick "en siffra rätt" när han skulle pinka revir med Kant) - av den siste har jag bara läst hans tankar kring estetiken (som jag för övrigt hade mycket svårt att hålla med om) --- så jag kan inte svara dig i sak. Det jag däremot kan säga är att om dessa sk "lagar" finns så måste de också kunna påvisas (som alla lagar) med samma grund och logiska deduktiva underbyggnad som lagar brukar ha som sedan kan mätas mot något konkret samt appliceras på något bestämt. För mig framstår dessa sk lagar som rena rama galimatias.
Inser jag måste vara klarare här - annars finns risken att vi bara "snurrar runt och runt som en fluga inför ett fönster" utan att kunna komma vidare.
Vi börjar från början tycker jag. Där fysiken är - eftersom metafysik är det som är "utanför" eller (bättre) före fysiken.
Fysiken grundar sig på tre allmänna vedertagna påståenden:
1. det existerar en fysisk realitet utanför människans mentala uppfattning av den samma
2. de interaktioner/samband som förekommer i denna (förut) nämnda verklighet lyder under vissa allmänna lagar
3. vi människor har förmågan att uppfatta och förstå fysikens lagar och finna evidens för dessa så att vissa av de föreslagna lagarna kan beläggas
lite kort... så...
NU --- de två första påståendena är METAFYSISKA påståenden - det tredje är epistemologiskt.
Det kan vara bra att lägga märke till att dessa påståenden inte är självevidenta (apodiktiska) till sin natur - men vi brukar inte ifrågasätta dem (det finns alltid de med problem i sin verklighetsuppfattning som kommer att göra det - men jag talar om norm här) - inte heller är de theorem eller axiom - men de förutsätter fysikens område och undersökningar.

DETTA är enligt min uppfattning metafysik... vad herrar Engels och Hegel och andra tycker må vara hänt - men deras tyckande kommer ändå att vara något som tillhör (dem och deras efterföljare samt de TROENDE inom kommunismen) just troende. - personligen tycker jag de borde göra detta i kyrkan (tro) men inte på Lenin och Marx och Engel eller andra då - utan den som både uppehåller och skapat det utanför människan varande oss förutan. Det hade varit en bättre investering för alla inblandade parter.