scirocco skrev:Men kyrkan har monopol på kärlek. De som inte vigs av kyrkan bedriver horeri och lever ett orent liv även om de själva känner kärlek.
Vill adressera detta en gång till med en annan vinkel - det finns en djup logik i att om - och när - du verkligen är kapabel att
verkligen älska en kvinna (inte lusta efter sex med henne och sedan tröttna för det kommer ofelbart - det vet alla som testat) --- vilket är en inre disposition man har, eller önskar ha - då vill man också binda sig vid den personen.
Man tröttnar inte - man fördjupade sin relation (som Algotezza sa efter nu oändligt många års äktenskap -
må det aldrig ta slut) och den växer...
Detta vet kyrkan.
De som inte vill eller vet - är de som gör det för andra skäl - hon för tryggheten och att binda upp honom och få hans saker/pengar eller annat - han för att få sex... och annat... som service i hemmet... dessa sk äktenskap är dömda från början.. de är baserade på intressen - inte kärlek.
Den man ser - har sex med efter en middag --- vill man inte ens ha oftast... easy come easy goes...
Kärlek är det man har till sina barn - man liksom tröttnar inte på dem -- även om man kan bli trött på dem. Men mellan man och kvinna när det är på riktigt --- blir det mer och mer och mer och mer och mer det är väsentligt djupare och mer än kärleken till barnen - det är ett
ettblivande ... därför får man ett sakrament - en smörjelse av kyrkan --- för att besegla detta.
Andra lever som de vill - tröttnar har lite sex här och där på firmafesten och när man reser och låssas som det regnar... kallar det för kärlek... men man är alltid - alltid - ensam. Ändå.