Sinnesfrid - Lycka

[Smisk]

Det verkar finnas en tanke att "meningen med livet är lycka" och att detta kommer från tidiga grekiska filosofer.
Ju mer man sätter sig in i vad dessa filosofer egentligen menar ju mer tydligt blir det att det inte är så?

Samma sak gäller forskning om lycka. Ju mer man sätter sig in i forskning ju mer tydligt blir det att den antingen inte handlar om lycka eller att den inte är på något som egentligen är lycka.

Vidare finns tanken när man inom österländska visdomstraditioner som Buddhism talar om lycka, meditativa tillstånd och nirvana. Där meditativa tillstånd kan vara lycka och att nirvana är den högsta lyckan.

Men begreppet lycka är ett som betyder en tillfällig känsloresa från en saknad till effekten av ett uppfyllande. Detta är inte vad varken grekerna, forskningen kan visa något på eller vad buddhismen handlar om.

Grekernas Eudaimonia betyder snarare att ha sinnesfrid, känna sig förverkligad, tillfredsställd och meningsfylld. Välbefinnande och känna sig fullbordad och engelskans fullfillment.

Lycka passar dåligt tycker jag.

[Anders]

Tilldödenvaron

[klorofyll]

Det verkar finnas en tanke att "meningen med livet är lycka" och att detta kommer från tidiga grekiska filosofer.
Ju mer man sätter sig in i vad dessa filosofer egentligen menar ju mer tydligt blir det att det inte är så?

Man kan alltid hitta någon liten detalj som stör känslan av lycka, det märker man snart.. Om man fokuserar på den detaljen så mår man snart illa. Så det är viktigt VAD man fokuserar på. Jag kan tänka mig att man allt som oftast mår dåligt när man dömer sig själv, så om man vill känna lycka så är det bara att sluta vara kritisk till allt. Men det är bara ord, egentligen.. Idag mår jag inte särskilt bra.

[531bts]

Mening går varken att tänka eller tala om, utan att härleda till en levande varelses behov. Så om frågan är: vad är meningen med livet, bör man analysera frågeställningen för att öht kunna föra dialog. Avser man en personlig mening eller en för mänskligheten allmängiltig mening? Om begreppet mening endast kan förstås i förhållande till ett levande väsens behov, vad är då behovet?
Jag menar att sinnesfrid o lycka inte motsvarar en allmängiltig mening, de är momentana sinnestillstånd som naturen bjuder på, när tanke, tal o gärning har allmängiltig relevans till medmänniskor o omgivande verklighet.

[Smisk]

Det verkar finnas en tanke att "meningen med livet är lycka" och att detta kommer från tidiga grekiska filosofer.
Ju mer man sätter sig in i vad dessa filosofer egentligen menar ju mer tydligt blir det att det inte är så?

Man kan alltid hitta någon liten detalj som stör känslan av lycka, det märker man snart.. Om man fokuserar på den detaljen så mår man snart illa. Så det är viktigt VAD man fokuserar på. Jag kan tänka mig att man allt som oftast mår dåligt när man dömer sig själv, så om man vill känna lycka så är det bara att sluta vara kritisk till allt. Men det är bara ord, egentligen.. Idag mår jag inte särskilt bra.

Precis. Det som driver psyket är inte uppenbart och ofta dolt för oss. Jag brukar tänka att psyket är något både kroppen och hjärnan gör tillsammans. Psyket (tankar, känslor och vad vi tolkar som viktigt just nu) är en effekt/konsekvens som kroppen/hjärnan genererar.

Det är oftast svårt att "med tankarna" må bättre. "tänka sig glad" är en dålig strategi. Däremot att få ordning på de saker man VET ger bättre möjligheter att "tänka att man är glad" är bättre

Så om man märker att man tänker på en liten sak man inte kan släppa som om det är "hela världen" fungerar det dåligt att försöka sluta tänka på det.
Att istället ta en promenad i naturen med ett äpple och låta psyket ta sig den väg det känner för, att se till att sova gott, ha andra saker som tynger en man praktiskt kan ändra på lösta, träna så man svettas, ta en bastu, massage eller en dusch och prata med någon är bättre strategi.

Att träna, basta och duscha och sedan dricka vatten fungerar så gott som 100% just för att psyket "blir kroppens/hjärnans aktivitet".

[Smisk]

Mening går varken att tänka eller tala om, utan att härleda till en levande varelses behov. Så om frågan är: vad är meningen med livet, bör man analysera frågeställningen för att öht kunna föra dialog. Avser man en personlig mening eller en för mänskligheten allmängiltig mening? Om begreppet mening endast kan förstås i förhållande till ett levande väsens behov, vad är då behovet?
Jag menar att sinnesfrid o lycka inte motsvarar en allmängiltig mening, de är momentana sinnestillstånd som naturen bjuder på, när tanke, tal o gärning har allmängiltig relevans till medmänniskor o omgivande verklighet.

Ja naturen "bjuder på" sinnesfrid och lycka när vissa saker bidrar till detta.

Om vi tolkar livet på ett sånt sätt att vi "jagar lycka" och utesluter annat som meningslöst blir det som ett symptom på något som inte fungerar smidigt.

Det påminner mig om det där med att skilja på mål och system. Tänker man sig att ett mål är när man behöver a,b,c för att uppnå x hamnar man i ett skyldighetstillstånd där man flyttar det värdefulla till framtiden. Man är i förlust tills x är uppnått. Gör man istället ett system där det värdefulla ingår i det man gör idag följer meningen med det man gör med hela vägen och beror inte på x.

Ett mål kan vara att gå ner i vikt och ett system kan vara att äta hälsosamt. Ett mål kan vara att springa maraton och ett system att röra på sig varje dag. etc.

Om meningen med livet hamnar *utanför* själva levandet av det där exempelvis lycka som något man tror sig få efter a,b,c blir livet ett skyldighetstillstånd. Mina handlingar blir skyldiga livet mening så att säga

Hela förhållandet med livet som något som behöver uppnås är problematiskt och att fylla x med mening och allt annat med meningslöshet fungerar inte psykologiskt skulle jag argumentera för.

[klorofyll]

Däremot att få ordning på de saker man VET ger bättre möjligheter att "tänka att man är glad" är bättre

Intressant tanke, verkligen...

[klorofyll]

En tanke: Vissa människor är svåra att diskutera med, för de förstår bara vad de redan vet.

[Smisk]

En tanke: Vissa människor är svåra att diskutera med, för de förstår bara vad de redan vet.

Som skalman sa: "jag tror bara vad jag vet".

[531bts]

En tanke: Vissa människor är svåra att diskutera med, för de förstår bara vad de redan vet.

Vilket aldrig kan överträffa saklig dialog där man vet vad man talar om o frågar när man inte förstår.

[Pilatus]

En tanke: Vissa människor är svåra att diskutera med, för de förstår bara vad de redan vet.

Förstår du sådant som du inte vet?

[klorofyll]

En tanke: Vissa människor är svåra att diskutera med, för de förstår bara vad de redan vet.

Förstår du sådant som du inte vet?

hmm.

kan man säga att, man tror sig förstå att Corona är farligt, men man vet inte helt säkert..??

[Pilatus]

En tanke: Vissa människor är svåra att diskutera med, för de förstår bara vad de redan vet.

Förstår du sådant som du inte vet?

kan man säga att, man tror sig förstå att Corona är farligt, men man vet inte helt säkert..??

Nej, jag tror inte jag förstår vad jag inte vet. Det vi förstår växer med ökad kunskap.

(Viruset corona skrivs med gemen begynnelsebokstav. Men Covid-19 med versal.)

[klorofyll]

Förstår du sådant som du inte vet?

kan man säga att, man tror sig förstå att Corona är farligt, men man vet inte helt säkert..??

Nej, jag tror inte jag förstår vad jag inte vet. Det vi förstår växer med ökad kunskap.

(Viruset corona skrivs med gemen begynnelsebokstav. Men Covid-19 med versal.)

Det är ett kraftigt ställningstagande. Om jag öppnar min dörr och går ut, så förstår man, under normala omständigheter, att man kommer möta endel människor. Men man kan inte veta det med säkerhet.. Men man kan ha en alldeles viss föreställning/inställning att man ska möta någon, men man gör inte det ändå..

[Anders]

En tanke: Vissa människor är svåra att diskutera med, för de förstår bara vad de redan vet.

Förstår du sådant som du inte vet?

Det intelligentaste personen som jag känner (vetenskapliga artiklar som refererats +1000 ggr) sa, ”det gäller inte att kunna, det gäller att förstå”. Att ”veta” saker är rätt bold. Du kan ha kunskap, och med hjälp av kunskapen kan du förstå, till exempel, sammanhang eller grundläggande orsaker. IQ är inte så lite av magi. Produkten av förstånd kan vida överträffa kunskapen hos den förstående.