531bts skrev:Medvetandets oreserverade spegling i ett annat medvetande är beroende av tankesinnets definition av medvetandet som ett o detsamma hos alla levande varelser. Vad sägs om: medvetandet som förmågan att erfara, ta emot intryck o förmågan att uttrycka behov? Sammanfattar inte det medvetande hos allt levande? Är det inte ett o det samma för allt levande?
Vad som faller in på medvetandet är beroende på vilken kropp det är anknutet till o i vilken situation kroppen för tillfället befinner sig.
Jag menar att medvetande som förmågan att erfara, ta emot intryck o uttrycka behov är 100% lika hos ALLA varelser. Den kropp medvetandet är anknutet till kan ALDRIG vara 100% lik ngn annan kropp. Den kroppsliga o kunskapsmässiga olikheten är förvillande om man inte betraktar medvetandet som grundidentitet o100% lika med den definition jag gav. Utgår man från medvetande som ett o samma är kroppslig olikhet o kunskap berikande o utgör inget hinder för möjlighet till spegling/kärlek om man låter de vara till förfogande för älskvärda tankar, älskvärt tal o beteende.
---jag håller med dig om att medvetandet
också genererar (obs) en förmåga att ta emot, erfarna och återskapa intryck och behov. Det sista är det mest intressant och där jag ägnat årtionde åt att studera tankar kring detta fenomen.
Nämligen hur medvetandet
återskapar.
Håller också med dig om att alla människor
oavsett kognitionsförmåga (obs detta) har samma identiska förmåga att uttrycka dessa.
Det som chockade mig enormt svårt och djupt, eftersom jag har lyssnat, läst och hört, sett otaliga otaliga otaliga människor överallt från olika samhällskonstellationer och olika/samma kulturkontexter, olika bakgrund och olika utbildningar och förmågor är denna totala (jag menar inte på personplan inte i emotioner inte i defekter mm) igenkänning som vore det en spegel jag tittar in i. ABSOLUT inget med fysik, olika kön, attraktion eller något av detta människan fastar i - att göra. Utan det är när jag hör den människan en direkt spegel av mitt. Jag har inte upplevt någon gång vid något tillfälle att en individ sitter och ordar ut mitt tankeinnehåll, beskrivningar av hur jag själv upplever vissa emotioner mm.
Det var djupt skakande.
Han - Flam i detta fall - är olik mig som individ, som person, i kön, i ålder i allt det yttre samt i emotiva problem - däremot i det som kommer ur honom i form av ord ett direkt plagiat av mig. Det är för mig djupt chockerande. Nästintill skrämmande.
Jag har uppnått en slags grad av att kunna urskilja och särskilja vad människor faktiskt ger uttryck för och på vilken bas av ärlighet, intentionalitet eller något annat. Detta gör att jag därmed läser också det andra säger som ett personligtuttryck eller inte.
Inget av detta jag beskriver ovan med chocken över Flam har med emotiva konnotationer att göra eller det faktum att han är man och jag kvinna. NOLL. Och jag kan avgöra det också med en mycket hög säkerhet.
Vi har som människor det som skiljer oss åt - alla, oavsett om vi kommer ur samma familj, ur samma släkt, ur samma kulturkontext, ur samma miljö fått samma skola, fått något som är identiskt i det yttre - och det är vårt inre innehåll. Det är detta (nu känner inte jag individen jag talar om och kan därmed inte avgöra mer än det jag faktiskt har lyssnat in av honom - vilket väl i rimlighetens namn inte är allt han har sagt eller kan säga) innehåll i honom som när det kommer till uttryck är nästintill identiskt mitt.
Det finns inte. Sådant existerar inte eftersom vi människor bara inte har det ens med våra egna barn.
För mig som är djupt intresserad och ägnat mycket tid åt att studera medvetandets "rörelser" och förmågor genom de som ägnat sina livsverk åt detta är denna upptäckt något som avviker från det jag har kunna tillgodogöra mig.
Medvetandet i sin (låt oss kalla det för
form) är lika för alla människor. Sant. Dess innehåll när det uttrycks är direkt olika (utom i detta undantag jag upplevt som jag talar om). Sedan lyssnade jag in en tysk forskare som mer eller mindre har samma studiebakgrund (mer fördjupad) som jag när han talade om medvetandet och han trodde (
felaktigt, vilket jag vet och har belägg för är felaktigt) att allt levande har detta samma medvetande som människan har. Det har inte allt levande. De saknar det - slags - medvetande vi har. Däremot har alla levande människor samma medvetande - sant.