Tips

Traditionella religionsriktningar, men även andlighet ur ett mer generellt perspektiv.

Moderator: Moderatorgruppen

Kiifen
Inlägg: 675
Blev medlem: 27 jan 2006 15:50

Inläggav Kiifen » 02 jun 2006 17:59

Om man är Kristen då betyder väl det att man accepterar det Hebreiska budskapet? Och varför accepterar man ett specifikt budskap?

Användarvisningsbild
Luipa
Inlägg: 649
Blev medlem: 02 jul 2005 08:56
Ort: pöbeln, massan, mobben och folket.
Kontakt:

Inläggav Luipa » 02 jun 2006 18:05

Johan Ågren skrev:Vad jag reagerar över är att då skulle lika väl jag kunna kalla mig kristen...
Om du känner starkt för kärleksbudskapet samt känslomässigt sammankopplar det med Jesusgestalten så varför inte?

Johan Ågren skrev:Jag menar att han är så fri i sina övriga reflektioner så varför denna - som jag kan tycka - black om foten?
Jag ser inte riktigt motsättningen mellan tankfrihet och traditionstillhörighet. Att tillhöra en kristen tradition kanske innebär ett stöd för det egna sökandet. Att inte vara ensam i sitt finnande. Vad vet jag? Vill påpeka att även jag lyfte på ögonbrynen när jag förstod att Hovnarr är bekännande kristen. Som sagt var upplevde jag däremot inte att det skar sig, tvärtom.
Man is the missing link between primitive apes and civilized human beings.
- Konrad Lorenz?

Stefan
Inlägg: 1926
Blev medlem: 01 jun 2004 01:17
Ort: Stockholm

Inläggav Stefan » 02 jun 2006 18:12

Jag och flera jag har pratat med menar att man kan dela in kristna i Sverige idag i två grupper:

1) Mänskor som är kristna eftersom de fötts in i en kristen milöj. Deras familj är kristen, etc.

2) Konvertiter, som ofta har nån form av personliga problem: de är ofta deprimerade eller dylikt. Det räcker naturligtvis inte med det; många deprimerade skulle aldrig bli kristna. Men jag tror att man det finns en mycket större chans att man vänder sig mot religionen om man har nån form av personliga problem. Anledningen att jag är döpt och konfirmerad katolik är att min mormor konverterade, och hon har problem så det räcker, för att ta ett exempel.

Men det lilla jag känner hovnarr, och de få utsagor han gjort om sig själv, så verkar detta inte stämma på honom iaf. Min analys kan iofs vara felaktig och fördomsfull mot de kristna, ber om ursäkt i så fall. Det är iaf de tankar jag haft.

Användarvisningsbild
Johan Ågren
Administratör
Inlägg: 3368
Blev medlem: 15 jan 2003 00:58
Ort: Gävle

Inläggav Johan Ågren » 02 jun 2006 18:27

Appropå Jesusgestalten (några år gammalt nu):

Bild

:wink:

Användarvisningsbild
Luipa
Inlägg: 649
Blev medlem: 02 jul 2005 08:56
Ort: pöbeln, massan, mobben och folket.
Kontakt:

Inläggav Luipa » 02 jun 2006 18:34

Johan, det var ju det jag misstänkte du är, eller har åtminstone varit Jesus. Och det är klart, Jesus var kanske mer jude än kristen, så då förstår jag din åsikt i denna tråd. :) .

Ha det gott!
Man is the missing link between primitive apes and civilized human beings.

- Konrad Lorenz?

Stefan
Inlägg: 1926
Blev medlem: 01 jun 2004 01:17
Ort: Stockholm

Inläggav Stefan » 02 jun 2006 18:39

Snyggt! En arisk Jesus. 8)

Användarvisningsbild
hovnarr
Moderator
Inlägg: 2732
Blev medlem: 26 jul 2004 10:39
Ort: Början

Inläggav hovnarr » 03 jun 2006 15:04

Johan Ågren skrev:Tycker det skär sig lite när Hovnarr kallar sig kristen då jag inte hittar så många likheter mellan honom och den generella bilden av kristna utövare.


Vad tycker du är mest rimligt, att din generella bild av kristna utövare anpassar sig till min trosbekännelse, eller att jag anpassar min trosbekännelse utifrån din generella bild av kristna utövare?

Johan Ågren skrev:Vad jag reagerar över är att då skulle lika väl jag kunna kalla mig kristen, fast det är klart att kanske finns mer i Hovnarrens arsenal som jag inte har uppfattat. Jag upplever det mer som en utmaning gentemot andras rådande uppfattningar än något som hovnarren kan tyckas ha någan praktisk hjälp av i sitt sökande. Jag menar att han är så fri i sina övriga reflektioner så varför denna - som jag kan tycka - black om foten?


Och det skulle fälla både den ena och den andra självbilden om du kallade dig kristen? Alternativt en och annan bild av vad kristendomen är för något? Det enda i min arsenal som gör att jag med hedern i behåll kan säga att jag är kristen är att jag har ett personligt förhållningssätt till Kristus. Det har tagit NOG så mycket fria reflektioner från min sida att upparbeta det, och tvingat mig att reflektera precis lika fritt kring kristendomen som du hävdar att jag gör annars. Att jag haft praktisk hjälp av det kan du ge dig på. Sen är det ju så att min faktiskta teologi inte blir lättare att förklara vare sig jag deklarerar mig som kristen eller inte - att göra det (konfirmera mig) var en ren hederssak. Jag kände att det var nödvändigt utifrån vad jag kommit fram till. Det gav sannerligen inga sociala fördelar, men knappast några nackdelar heller tack och lov. Sen att det må sticka i skygglappen på en och annan, det bjuder jag på. Dom sticken var nyttiga för min del och kan säkert vara det för andra också.

Kiifen skrev:Om man är Kristen då betyder väl det att man accepterar det Hebreiska budskapet? Och varför accepterar man ett specifikt budskap?


Vad är det Hebreiska budskapet enligt dig? Innebär acceptans av detta budskap att man tvingas förkasta andra enligt din mening viktiga budskap?

Luipa skrev:Att tillhöra en kristen tradition kanske innebär ett stöd för det egna sökandet. Att inte vara ensam i sitt finnande.


Ensam i sitt finnande är man likväl, men har man tur finns det någon i umgängeskretsen man kan diskutera sina fynd med på ett fruktbart sätt. Men ett stöd är det absolut - en rik och fuktig mylla att gräva i. Om man som jag dessutom tror att man valt (omständigheterna kring) sitt liv själv så kan man ju också känna en skyldighet att befatta sig med den andliga praxis som format Sverige och gemensamma kulturer.

Stefan skrev:Men det lilla jag känner hovnarr, och de få utsagor han gjort om sig själv, så verkar detta inte stämma på honom iaf.


Jag är inte född in i en kristen miljö och jag har inte vänt mig till kristendomen i ett deprimerat tillstånd. Man kan dock säga att jag valde att komplettera mitt analytiska betraktelsesätt med ett andligt dito, som ett resultat av min frustration kring filosofins oförmåga att besvara viktiga frågor såsom "vem är jag?" och "vad bör göras?" (som en fortsättning ur min pyrrhonistiska icke-ståndpunkt). De slutsatser jag drog utifrån detta "kompletterade" betraktelsesätt ledde mig bland annat så småningom in på bibelexegetik och jag kom att läsa Bibeln med nya ögon. Detta fick mig att bli kristen. Det krävdes mycket störra anstängning att "bli kristen" än att exempelvis "bli taoist" av samma orsak som det går snabbare att lära sig något om livets essens genom att läsa ett kort stycke poesi än genom att läsa ett skönlitterärt verk.

Det var lustigt att det verkar uppstått ett behov att redogöra för min bekännelse, men jag hoppas att det nu tillgodosetts.

Tschüss!

-narr-


Återgå till "Religion och andlighet"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 12 och 0 gäster