Evidens är en försvenskning av engelskans evidence.
Vilket betyder bevis som ett vidare begrepp.
Att använda ordet evidens istället för bevis och att hänföra ordet bevis enbart till matematiken anser jag vara bara "ordsnobberi".
Vetenskapsfilosofi/teori/metodik
Moderator: Moderatorgruppen
Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik
xion skrev:Vertumnus skrev:
Algotezza sa vid ett tillfälle att det finns inre och yttre tid. Att inre tid existerar är inte ifrågasatt av någon av deltagarna. Det som varit föremål för diskussion är existensen av yttre tid.
Att det inte finns någon "yttre" tid, försökte ju Einstein visa matematiskt via relativitetsteorin.
Tyvärr tycks detta vara ett oöverstigligt problem för de flesta att förstå.
Vad kan han då ha menat när han säger att tiden saktar in vid höga hastigheter och gravitationsfält? Vad kan ha varit avsikten med begreppet tidshorisont vid beskrivningen av svarta hål? Hur kommer det sig att Einstein genomgående återvänder till tid vid sina beskrivningar av universum om han i sina formler lika väl hade kunnat utesluta den? Einstein avskaffade visserligen Newtons absoluta tid, men han ersatte den med en absolut rumtid.
Det går inte att bevisa att något som inte finns inte finns.
Bevisbördan ligger alltid hos den som hävdar att något finns.
Hur bevisar man att spöken inte finns?
Eller gudar?
Var finns himmelriket? eller Helvetet?
Tiden får sina konturer genom de relationer den öppnar för.
Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik
xion skrev:Evidens är en försvenskning av engelskans evidence.
Vilket betyder bevis som ett vidare begrepp.
Att använda ordet evidens istället för bevis och att hänföra ordet bevis enbart till matematiken anser jag vara bara "ordsnobberi".
I engelskan finns orden proof och evidence, där proof syftar till begreppsliga/matematiska bevis medan evidence syftar till vetenskaplig evidens.
De flesta ord i vårt språk är låneord från andra språk. Du kan ha rätt i att evidens är låneord från engelskan. Men innan vi lånade det från engelskan hade väl engelskan i sin tur snappat upp det från annat språk. Jag skulle gissa att både bevis och evidens är ord som har grund i latin eller ev grekiska.
Personligen kan jag tycka det är en fördel att använda två olika ord när det talas om två olika saker. Det är redan nu vanligt att missförstånd uppstår när begreppen bevis och evidens sammanblandas. Vi behöver ett begrepp för vetande/slutsatser som har grund i en sannolikhetsbedömning baserad på empirisk data, och ett annat begrepp för vetande/slutsatser som har en grund i tolkning av regler/abstrakta relationer. Att använda samma begrepp i båda situationer tror jag kommer orsaka förvirring.
David Holmberg, moderator på filosofiforum
Mitt skrivarkiv där jag postar debattartiklar, drömanteckningar m.m.: https://davidholmberg.se/
Mitt skrivarkiv där jag postar debattartiklar, drömanteckningar m.m.: https://davidholmberg.se/
Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik
rekoj skrev:Vertumnus skrev:
Vetenskapligt bevisat är ett vedertaget begrepp.
Att det stundom, både i informella och formella sammanhang, talas om "vetenskapliga bevis" bestrider jag inte. Men bara för att något är vedertaget betyder inte att det är lämpligt och oproblematiskt. Exempelvis kan man också notera att det inte är ovanligt att det härleds bör från är i vetenskapliga fackartiklar, men det betyder inte att det är korrekt. Den moderna vetenskapen (liksom folk i allmänhet) förbiser ofta Humes lagar, både vad gäller induktionsproblemet och är-bör-problemet.
Sen är det också långtifrån alla som talar om vetenskapliga bevis. Jag har läst flertalet kurser i vetenskaplig teori och metodik på både grundnivå och avancerad nivå, och jag kan inte erinra mig om att varken någon lärare eller någon kursbok jag läst har hävdat att det är möjligt att bevisa saker inom (empirisk) vetenskap, och kan inte heller minnas att det påståtts finnas några "vetenskapliga bevis" (om det skett hade jag protesterat, så jag borde ha kommit ihåg det då). Däremot har "vetenskaplig evidens"varit ett centralt begrepp inom dessa kurser. Även på wikipedia står det ju, som jag citerade tidigare, under uppslagsordet "Vetenskap" att:Wikipedia skrev:empiriska "bevis" som aldrig är helt säkra kallas för evidens, medan endast matematiska bevis kallas "bevis"
---Vertumnus skrev:Vi vet vad det betyder.
Att vi vet vad det betyder när det talas om vetenskapligt bevisat, må i stora drag stämma, om du med "vi" menar du och jag, men jag tror inte att folk i allmänhet tolkar det på samma sätt. Säg till exempel om hela svenska folket fick besvara en enkät med frågan; Vad betyder "Vetenskapligt bevisat"?, och de två svarsalternativen 1) Att bedömningen gjorts att det är helt säkert, eller 2) Att bedömningen gjorts att det är mycket sannolikt. Vilket svarsalternativ skulle vinna? Jag gissar att alternativ 1 skulle få flest röster. De flesta associerar inte begreppet "bevis" till sannolikheter och osäkerhetsfaktorerVertumnus skrev:2) Jag menar att det är viktigt att betona osäkerhetsfaktorn inom empiriska undersökningar, medan jag upplever att du (i vissa formuleringar) inte är lika tydlig på den punkten.
Vågar vi tro att stenen faller mot marken när vi släpper den eller bör vi vid varje tillfälle preparera för allternativa utfall?
Jag vågar (i de flesta situationer) tro att stenen faller mot marken när den släpps. Men det är ju då också just en tro, eller säg tillit/övertygelse, grundad på stark evidens, och inte en fråga om bevis.
Innom juridiken definieras bevis som bortom allt tvivel, i alla fall i teorin. Evidens vore nog mer sanningsenligt. Men vill vi ha det så? Fällande dom vid 80% säkerhet, eller kanske 40% om det gäller gängkriminella?
Annars är jag helt med på vad du säger: ords betydelser är viktiga.
Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik
Bevis är ett etablerat ord i det svenska språket. Alla vet vad det betyder.
Jag tror också att dom flesta är medvetna om att bevis kan vara olika starka.
Evidence är som sagt ett engelskt ord med samma betydelse.
Som Vertumnus mycket riktigt påpekade används ordet bevis inom juridiken också med samma betydelse.
Jag tror också att dom flesta är medvetna om att bevis kan vara olika starka.
Evidence är som sagt ett engelskt ord med samma betydelse.
Som Vertumnus mycket riktigt påpekade används ordet bevis inom juridiken också med samma betydelse.
Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik
Vertumnus skrev:
Innom juridiken definieras bevis som bortom allt tvivel, i alla fall i teorin. Evidens vore nog mer sanningsenlig. Men vill vi ha det så? Fällande dom vid 80% säkerhet, eller kanske 40% om det gäller gängkriminella?
Annars är jag helt med på vad du säger: ords betydelser är viktiga.
Det är inga enkla frågor. Inom juridiken är det etablerat att tala om "bevisning", och att ändra begreppsanvändningen skulle antagligen orsaka en del osämja. Inom juridiken är det väl också mer polariserat, exempelvis mellan åklagare och advokater, och det blir en slags retorisk kamp.
Inom vetenskap finns det mer potential för att man gemensamt ska arbeta mot samma håll, och då blir det lättare att anpassa sig efter ny begreppsanvändning, när bedömningen görs att situationen kräver det.
Juridiken anpassar sig också efter samhället i övrigt, men jag tror man får räkna med att juridiken är mer inert, förändringar sker inte lika snabbt där.
David Holmberg, moderator på filosofiforum
Mitt skrivarkiv där jag postar debattartiklar, drömanteckningar m.m.: https://davidholmberg.se/
Mitt skrivarkiv där jag postar debattartiklar, drömanteckningar m.m.: https://davidholmberg.se/
Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik
Vertumnus skrev:Vad kan han då ha menat när han säger att tiden saktar in vid höga hastigheter och gravitationsfält? Vad kan ha varit avsikten med begreppet tidshorisont vid beskrivningen av svarta hål? Hur kommer det sig att Einstein genomgående återvänder till tid vid sina beskrivningar av universum om han i sina formler lika väl hade kunnat utesluta den? Einstein avskaffade visserligen Newtons absoluta tid, men han ersatte den med en absolut rumtid.
Det är relationen mellan hur vi kan erfara saker utanför oss och hur dem beteer sig utan våra observationer som gör att vi uppfattar "erfarenheter i tid" på det sättet. Det är vi själva, vår tidsuppfattning, vår referensram (vad vi jämför med och väljer att observera) som tillsammans med de fysiska fenomenen gör att "tiden saktar in" osv.
Det är alltid erfarenheterna av sakernas förhållande i psykologisk tid man följer när man observerar händelser i tid/rum.
Man är tvingad att räkna med referensramen som inkluderar "tänkt tid" för att kunna göra något begripligt.
Förhållandet mellan fysiska händelser A och B på olika platser kan givetvis beskrivas i termer av tid, men det är alltid beskriven tid, alltså något vi själva klistrar på händelserna. Det är vad vi uppfattar dem MED och inte nödvändigtvis något utanför uppfattningen. Dem tillhör den, dem är kartans möjligheter, dem är erfarenheten osv.
Inget av detta gör att det är fel att ha tid i en formel, i erfarenheten, att räkna med den, att ha den som ett faktum i en erfarenhet och beskrivning av hur erfarenheten av nödvändighet måste bli.
Det ÄR ovetenskapligt att säga att tid är något separat från erfarenheten av den om man inte kan definiera, bevisa och testa hur vida detta är sant.
Det ÄR vetenskapligt att ifrågasätta det, alltid.
Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik
rekoj skrev:Vertumnus skrev:
Innom juridiken definieras bevis som bortom allt tvivel, i alla fall i teorin. Evidens vore nog mer sanningsenlig. Men vill vi ha det så? Fällande dom vid 80% säkerhet, eller kanske 40% om det gäller gängkriminella?
Annars är jag helt med på vad du säger: ords betydelser är viktiga.
Det är inga enkla frågor. Inom juridiken är det etablerat att tala om "bevisning", och att ändra begreppsanvändningen skulle antagligen orsaka en del osämja. Inom juridiken är det väl också mer polariserat, exempelvis mellan åklagare och advokater, och det blir en slags retorisk kamp.
Inom vetenskap finns det mer potential för att man gemensamt ska arbeta mot samma håll, och då blir det lättare att anpassa sig efter ny begreppsanvändning.
Juridiken anpassar sig också efter samhället i övrigt, men jag tror man får räkna med att juridiken är mer inert, förändringar sker inte lika snabbt där.
Jag menar nog att begreppet bör behållas innom juridiken, inte minst när rationalitet och ekonomiska kalkyler pekar i en annan riktning.
Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik
Vertumnus skrev:
Vad kan han då ha menat när han säger att tiden saktar in vid höga hastigheter och gravitationsfält? Vad kan ha varit avsikten med begreppet tidshorisont vid beskrivningen av svarta hål? Hur kommer det sig att Einstein genomgående återvänder till tid vid sina beskrivningar av universum om han i sina formler lika väl hade kunnat utesluta den? Einstein avskaffade visserligen Newtons absoluta tid, men han ersatte den med en absolut rumtid.
Hastighet är rörelse per tidsenhet. Ren matematik alltså. Matematik finns bara i vårt medvetande.
Ju snabbare rörelse dess färre tidsenheter. Bromsas rörelsen ryms fler tidsenheter.
Svårt för mig att förklara sånt här utan gymnasieutbildning men jag förstår i alla fall själv vad jag skriver.
Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik
Vertumnus skrev:Det är absolut inte frågan om några större skillnader, men jag menar att det ändå kan vara betydelsefullt. Jag tänker till exempel på situationer som uppstått här på forumet, som när Xion skriver att växthuseffekten inte är bevisad eller Smisk skriver om att det inte går att bevisa tidens existens. Anser man att "bevisning" är ett meningsfullt vetenskapligt begrepp, kommer man lätt att hamna i trubbel när man ska försöka försvara sina bevis, eftersom gentemot en tillräckligt kritisk granskning kommer bevisen inte att hålla, oavsett vad frågan gäller. Det är likt att ge sig in i en metafysisk lek som man omöjligt kan vinna, där man alltid står förlorare.
Kanske räcker det med att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt? Det verkar hursom fungera i ovanstående.
Jag förstår inte riktigt vad du menar här med att hålla två tankar i huvudet samtidigt? Utveckla gärna!
David Holmberg, moderator på filosofiforum
Mitt skrivarkiv där jag postar debattartiklar, drömanteckningar m.m.: https://davidholmberg.se/
Mitt skrivarkiv där jag postar debattartiklar, drömanteckningar m.m.: https://davidholmberg.se/
Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik
xion skrev:Bevis är ett etablerat ord i det svenska språket. Alla vet vad det betyder.
Jag tror också att dom flesta är medvetna om att bevis kan vara olika starka.
Evidence är som sagt ett engelskt ord med samma betydelse.
Som Vertumnus mycket riktigt påpekade används ordet bevis inom juridiken också med samma betydelse.
Begreppen bevis och evidens, eller engelskans proof och evidence, används synonymt ibland och ibland inte. Om du väljer att inte göra någon skillnad mellan orden över huvud taget så är det upp till dig. Själv har jag försökt förklara den tilltänkta skillnaden mellan begreppen, och själv uppfattar jag det som en betydelsefull skillnad. Men det viktiga för mig är inte i sig vilket ord som ska användas, utan att förstå skillnaden mellan betydelser (och kan tycka det är bättre att använda sig av ord som redan finns än att skapa helt nya ord).
Huruvida man vill använda olika begrepp beror väl på vad som man är intresserad av och hur viktigt det är för en. Det brukar påstås att eskimåerna har 100 olika ord för snö, vilket må förefalla obegripligt för en annan person som tycker det räcker med bara ett ord för snö, snö som snö. Men säg om det exempelvis är en del av ens vardag att arbeta med snö, och det påverkar ens livsvillkor, kan man nog finna det motiverat att använda sig av olika ord för att beskriva snön.
David Holmberg, moderator på filosofiforum
Mitt skrivarkiv där jag postar debattartiklar, drömanteckningar m.m.: https://davidholmberg.se/
Mitt skrivarkiv där jag postar debattartiklar, drömanteckningar m.m.: https://davidholmberg.se/
Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik
rekoj skrev:Vertumnus skrev:Det är absolut inte frågan om några större skillnader, men jag menar att det ändå kan vara betydelsefullt. Jag tänker till exempel på situationer som uppstått här på forumet, som när Xion skriver att växthuseffekten inte är bevisad eller Smisk skriver om att det inte går att bevisa tidens existens. Anser man att "bevisning" är ett meningsfullt vetenskapligt begrepp, kommer man lätt att hamna i trubbel när man ska försöka försvara sina bevis, eftersom gentemot en tillräckligt kritisk granskning kommer bevisen inte att hålla, oavsett vad frågan gäller. Det är likt att ge sig in i en metafysisk lek som man omöjligt kan vinna, där man alltid står förlorare.
Kanske räcker det med att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt? Det verkar hursom fungera i ovanstående.
Jag förstår inte riktigt vad du menar här med att hålla två tankar i huvudet samtidigt? Utveckla gärna!
Det är ju presis vad du gör ovan när du läser mellan raderna och tilllåter innebörden av ordet bevis vara kontextberoende. Hur skulle du annars ha greppat problematiken?
Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik
Vertumnus skrev:
Det är ju presis vad du gör ovan när du läser mellan raderna och tilllåter innebörden av ordet bevis vara kontextberoende. Hur skulle du annars ha greppat problematiken?
OK, då hänger jag med. Men jag menade inte här att problematiken är att jag inte kan tolka begreppet på olika sätt beroende på kontext. Problemet är snarare att olika personer tenderar att tolka begreppet på olika sätt (i samma kontext), vilket kan/kommer leda till att missförstånd uppstår. När exempelvis Smisk eller Xion efterfrågar bevis tror jag inte att de nöjer sig med sannolikhetsbedömningar som innehåller osäkerhetsfaktorer.
Exakta gränsdragningen för vad som får anses vetenskapligt bevisat och vad som inte anses vetenskapligt bevisat saknas. Samma kritik skulle kunna riktas gentemot evidens-begreppet också, men där finns det i alla fall mer utarbetade definitioner med olika typer av signifikansanalyser, evidensgraderingar mm, och det finns en allmän acceptans om att det inte är frågan om någon egentlig säkerhet.
Smisk riktar exempelvis kritik emot fysikalism. Fysikalism kanske skulle kunna beskrivas som något som uppstår när induktionsproblematiken inte ges något erkännande, och slutsatser dragna från empiriska undersökningar tolkas som absolut sanning eller bevis. Personer som exempelvis talar om att det finns vetenskapliga bevis för yttre tid kan då uppfattas som "fysikalister". Om man däremot hade betonat att man inte anser sig veta med säkerhet, hade det inte heller varit motiverat för någon annan att anklaga en för att vara fysikalist. Konfliktssituationen/meningsskiljaktigheten kan således undvikas.
David Holmberg, moderator på filosofiforum
Mitt skrivarkiv där jag postar debattartiklar, drömanteckningar m.m.: https://davidholmberg.se/
Mitt skrivarkiv där jag postar debattartiklar, drömanteckningar m.m.: https://davidholmberg.se/
Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik
rekoj skrev: När exempelvis Smisk eller Xion efterfrågar bevis tror jag inte att de nöjer sig med sannolikhetsbedömningar som innehåller osäkerhetsfaktorer.
Vad mig beträffar så är jag öppen för vilka bevis som helst eftersom jag anser fältet måste vara fritt för att diskutera hållbarheten.
Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik
xion skrev:rekoj skrev: När exempelvis Smisk eller Xion efterfrågar bevis tror jag inte att de nöjer sig med sannolikhetsbedömningar som innehåller osäkerhetsfaktorer.
Vad mig beträffar så är jag öppen för vilka bevis som helst eftersom jag anser fältet måste vara fritt för att diskutera hållbarheten.
Det som förvånar mig något då är hur du kan säga att det inte finns några bevis för växthuseffekt eller mänsklig global uppvärmning. Det finns ju enormt mycket forskning inom det området som talar för att växthuseffekten är verklig och att mänsklig global uppvärmning pågår. I slutändan är det såklart bara sannolikhetsbedömningar med osäkerhetsfaktorer, men om bevis för dig innefattar sannolikhetsbedömningar med osäkerhetsfaktorer, så borde det väl också kunna anses att det finns bevis för global mänsklig uppvärmning.
David Holmberg, moderator på filosofiforum
Mitt skrivarkiv där jag postar debattartiklar, drömanteckningar m.m.: https://davidholmberg.se/
Mitt skrivarkiv där jag postar debattartiklar, drömanteckningar m.m.: https://davidholmberg.se/
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 14 och 0 gäster