Vetenskapsfilosofi/teori/metodik

Moderator: Moderatorgruppen

Smisk
Inlägg: 3655
Blev medlem: 27 aug 2016 15:42

Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik

Inläggav Smisk » 16 dec 2021 12:45

Pollen skrev:
Smisk skrev:Du verkar byta kontext och argumentera mot saker jag inte argumenterat för, är det korrekt uppfattat?

Vi verkar ha olika uppfattningar om vad som är vetenskapligt, därför är det just till dig jag tänkte att jag behöver beskriva sakerna så som jag gjorde.

Olika uppfattningar är okey, låt gå för det :)

Det är till poppers falcifierbarhet jag håller mig som påpekats: https://sv.wikipedia.org/wiki/Falsifierbarhet

"Falsifierbarhet är möjligheten att beskriva ett sammanhang där ett givet påstående kan visa sig falskt. Inom vetenskapsteori används falsifierbarhet som ett metodologiskt krav för att en teori ska anses vara vetenskaplig – det skall gå att prova teorin på ett sätt som gör att den går att avfärda."

Om man inte kan testa tidens existens, är den inte en vetenskaplig teori.


Min kommentar rör det jag rödmarkerade.
Om falsifierbarhet, i Poppers mening, skrev jag i tråden Vad är tid:
"I korthet:
Jag påstår att Kålle är 180 cm lång.
Ada, som gillar att göra mätningar på Kålle, mäter 100 gånger och mätningarna ger en snygg normalfördelning runt 180 cm. Alltså: Kålle är 180 cm lång!
Ty det metodologiska kravet är att upprepade, kontrollerade mätningar av Kålle ska visa på något annat än 180 cm, inom 15 mm felmarginal, för att vi ska falsifiera "Kålle är är 180 cm lång".
Påståendet "Kålle är 180 cm lång" kan inte falsifieras!
Det betyder inte att påståendet "Kålle är 180 cm lång" plötsligt har blivit ovetenskapligt - som du, Smisk tror.
När Ada - som fortfarande gillar att göra mätningar på Kålle - 50 år senare kollar hans längd, finner hon att normalfördelningen har topp vid 178 cm.
Nu är påståendet "Kålle är 180 cm lång" falsifierbart och då gör såklart Ada det.
Och nu är Kålles nya längd inte falsifierbar!
Osv, osv ..."

Ingen har ännu visat att tid inte är en realitet.

Jag är fortfarande intresserad och fascinerad av din argumentation.
När jag citerade Hossenfelder om vad som är verkligt/existerar svarade du:
"Jag köper inte att man påpekar vilka personer som säger saker om tid, det är bevis jag är intresserad av."
Så är det - du bryr dig inte om vad nån säger!


Du gör det tydligt att du inte vill förstå som jag påpekade. Istället för att försöka förstå mig verkar du försöka argumentera mot något du själv fyllt det jag säger med tyvärr. När du börjar fråga mig vad jag menar och verkar lyssna fortsätter jag gärna.

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19598
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik

Inläggav Pilatus » 16 dec 2021 18:55

rekoj skrev:Vad jag velat betona är att vetenskapliga teorier inte är helt (100%) säkra, och att de inte går att bevisa, i strikt bemärkelse.

Men en teori gäller även då det framkommer enstaka tvivel. Läroböckerna skrivs inte om för att någon menar sig ha funnit ett eget sätt att formulera sig på. Till vardags talar vi inte om tvivel. Vi kan till och med känna en viss trygghet i vad vi vet, intill dess någon lämnar ett tvingande argument. Vi måste då överge vår säkra position och lära nytt. Allt kan inte vara evigt svävande och relativt.
Moderator

Vertumnus
Inlägg: 2015
Blev medlem: 12 jan 2010 12:47

Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik

Inläggav Vertumnus » 17 dec 2021 17:15

rekoj skrev:
Vertumnus skrev:
Jag tror att vetenskapens uppgift och förutsättningar klarnar om vi återvänder till de förhållanden som rådde då den moderna vetenskapen föddes. Galileos upptäckt kom inte utan kostnad.

Så långt vi kan följa filosofin bakåt har sanningsbegreppet varit centralt. Enl. Platon och Aristoteles var skådandet av de eviga sanniningarna genom kontemplationen människans högsta möjlighet, hennes egentliga destination. Vi känner också igen det från kristendomen där Jesus själv säger att "sanningen skall göra er fria".

Det som går förlorat med Galileos upptäckt är sanningsbegreppet, tron på att sanningen är tillgänglig för människans sinnen och förnuft, med sanningsbegreppet faller även hoppet om frälsning. När vi idag säger, eller hör någon säga, att det inte finns några absoluta sanningar så är det vi hör eller säger ett eko från de autentiska förhålanden som var förutsättningarna för den moderna vetenskapens födelse.

Det är alltså mot bakgrund av sanningsförlusten, förlusten av destination, som den moderna vetenskapen föds - även om sanningen är onåbar återstår ännu möjligheten att vara sanna. Därför blir det fel då man anklagar vetenskapen för att anse sig äga sanningen.


Greppar inte helt vad du vill förmedla här och vad/vem du riktar dig emot/till, men tycker du lyfter fram några viktiga aspekter. Moderna vetenskapens födelse är ett intressant kapitel, om än jag inte är så insatt...


Sanningsbegreppet är inget som diskuterats djupare i denna tråd tror jag, och begreppet "sanning" är väl egentligen ett kapitel för sig. Om än, liksom andra begrepp är ju sanning bara ett ord, ett ord som används efter behag, och får sin innebörd efter sammanhanget där det används, avsändarens intention, mottagarens tolkning osv. Richard Rorty skrev att det inte finns något filosofiskt intressant i begreppet sanning, eller: det enda filosofiskt intressanta som finns att säga om sanningsbegreppet är att det inte finns något filosofiskt intressant att säga om sanning. Andra har kallat Rorty en sanningens fiende, eller rent av en filosofins fiende.


Angående bevis och vad som kan anses bevisat, det är där som sanningsbegreppet kommer in. Jag känner inte till Richard Rorty, men kanske menar han att sanning i betydelsen absolut sanning har tappat i filosofisk betydelse. Vetenskaplig sanning är något helt annat än filosofisk sanning då vi här talar om en sanning som springer ur interaktion med en yttre verklighet. En sådan sanning behöver till skillnad från den filosofiska sanningen varken vara begriplig eller absolut.

Användarvisningsbild
David H
Moderator
Inlägg: 5744
Blev medlem: 13 nov 2005 22:29
Ort: Knivsta/Uppsala

Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik

Inläggav David H » 17 dec 2021 18:46

Jag tror en av svårigheterna är att beskriva och tolka vetenskaplig (empirisk) forskning i vardagsspråkliga termer. Vissa saker är nog närmast omöjligt att beskriva vardagsspråkligt. Och en svårighet som hör samman med detta är att olika begrepp kan ha olika innebörd i olika sammanhang.

Även inom den vetenskapliga forskningen är det en naturlig del att göra perspektivskiften, där man kan ha olika förhållningssätt gentemot viss data/hypotes/teori beroende på vad man väljer att fokusera för stunden. Det som ena stunden kan betraktas som en spekulativ teori kan en annan stund betraktas som ett försanttagande. Anledningen behöver inte heller vara att man "ändrat uppfattning", utan det kan helt enkelt röra sig om praktiska/pragmatiska skäl, att det blir för krångligt att hantera flera osäkra/okända faktorer samtidigt. Och det ödslar bara tid att ägna sig åt att testa något där man inte ser några utsikter för att resultatet ska bli annorlunda efter fler iterationer (vid viss punkt måste man avbryta och anse att datainsamlingen är tillräcklig/mättad, om man inte vill fortsätta i all evighet och aldrig ta sig vidare).

Det vi kallar "naturlagar" kan väl ses som typiska exempel på detta. Det är inte intressant att testa en naturlag i vetenskapliga experiment eftersom resultatet är så pass förutsägbart. Det går inte att bevisa kausalitet i strikt bemärkelse, men genom att anta kausaliteten som verklig så har man kunnat göra ganska fantastiska saker. Till exempel flyga en människa till månen, och sen tillbaka till jorden helskinnad.
Jag har tidigare citerat detta från Wikipedia:
Wikipedia : Kausalitet skrev:Under alla förhållanden kommer naturens lagbundenhet även på mikronivån till uttryck som lagbundna statistiska sannolikheter, vilka på makronivån ger sig tillkänna som omutliga orsaks-verkans-relationer av klassisk typ.


Här gör de skillnad mellan mikronivån och makronivån. På mikronivån har naturlagar sin grund i sannolikhetsbedömningar. På makronivån kan naturlagar betraktas som sanna eller försanttagna. Är naturlagen då helt säker eller inte helt säker? Det beror på vilket perspektiv du väljer att tillämpa, vart du fokuserar, vart du placerar din lupp. Något jag försöker argumentera för är denna mikronivåns existensberättigande.
David Holmberg, moderator på filosofiforum
Mitt skrivarkiv där jag postar debattartiklar, drömanteckningar m.m.: https://davidholmberg.se/

Användarvisningsbild
Anders
Inlägg: 9356
Blev medlem: 23 mar 2006 01:44
Kontakt:

Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik

Inläggav Anders » 17 dec 2021 22:59

Pollen skrev:En teori är i vetenskaplig mening något som är så nära sanningen som möjligt.

Spännande tanke, har inte sett det så riktigt. Det känns som ett klart falsifierbart statement i alla fall. Food for thought.
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19598
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik

Inläggav Pilatus » 17 dec 2021 23:55

Anders skrev:
Pollen skrev:En teori är i vetenskaplig mening något som är så nära sanningen som möjligt.

Spännande tanke, har inte sett det så riktigt. Det känns som ett klart falsifierbart statement i alla fall. Food for thought.

Alternativt ser vi teoribildningar som den bästa förklaring vi kan prestera för närvarande. Och vi litar på dessa teorier, det tycks fungera anmärkningsvärt väl ofta. Nya tillämpningar, vaccin, och James Webb Space Telescope var tänkt att skickas iväg med en Ariane 5 rocket from Europe's Spaceport (French Guiana) on December 18, men vi får lugna oss till julafton.

James Webb telescope.jpg
James Webb telescope.jpg (36.34 KiB) Visad 432 gånger
Moderator

Användarvisningsbild
David H
Moderator
Inlägg: 5744
Blev medlem: 13 nov 2005 22:29
Ort: Knivsta/Uppsala

Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik

Inläggav David H » 18 dec 2021 03:03

Pollen skrev:Förledet i osäkerhetsfaktor är osäkerhet.
Radarparet säkerhet/osäkerhet för tankarna till tilltro/misstro.

13/12 skriver du "... saken är ju den att oftast vill det inte erkännas någon som helst form av osäkerhet."
Här skriver du "erkänna" som om någon behöver stå till svars för en oegentlighet.
Om du med detta blott menar att ingen vill hålla med dig om att naturvetenskapliga teorier inte är 100% sanna, så undrar jag vilka du syftar på.
Jag känner inte någon verksam inom vetenskap eller filosofi som påstår att teorier är helt sanna. Och ingen här på filosofiforum påstår det heller (vad jag vet).

En teori är i vetenskaplig mening något som är så nära sanningen som möjligt, NB med de evidens man har för tillfället. Evidens är färskvara så ingen gör anspråk att t ex kvantfysik är en evig sanning. Men det råder ingen osäkerhet/misstro.

"Vad jag velat betona är att vetenskapliga teorier inte är helt (100%) säkra, och att de inte går att bevisa, i strikt bemärkelse."
Varför anser du att du behöver betona det?
Vem argumenterar du mot?

Och inte minst undrar jag hur jag ska förstå "100% säker": är det som inte är 100% säkert/sant osäkert/falskt?
I så fall är det en radikal hållning i klass med att det som inte är 100% rent, det är smutsigt.


Mycket landar i en fråga om formuleringar. Jag tycker att "osäkerhetsfaktor" kan vara ett passande ord att använda, och är egentligen inte heller helt främmande för att använda orden "osäkerhet" eller "osäkert", om än jag kan förstå att det i vissa andras öron kan få en annan klang, än vad jag själv menar när jag använder dessa ord. Finns det andra bättre ord att använda så är jag absolut öppen för alternativ, men ingen har kommit med någon invändning som övertygat mig ännu.

Vetenskapliga teorier (mer spekulativa teorier eller "naturlagar) är baserade på sannolikhetsbedömningar. Inom vetenskaplig undersökning vägs sannolikheten för att teorin stämmer, gentemot sannolikheten för att teorin inte stämmer. Sannolikheten för att en teori inte stämmer är vad jag är benägen att kalla "osäkerhetsfaktorn". Osäkerhetsfaktorn kan vara stor, eller liten. I vissa situationer kan osäkerhetsfaktorn anses vara värd att betona, och i andra situationer kan den anses vara försumbar. Huruvida en osäkerhetsfaktor kan anses försumbar är en värderingsfråga, som vanligtvis baseras både på osäkerhetsfaktorns bedömda storlek och vad det handlar om. Sammanhanget som frågan diskuteras inom har också relevans.

Är alla eniga med mig om detta så är det såklart ingen som jag behöver argumentera emot. Men ofta blir jag bemött av invändningar gentemot det jag skriver, och så kanske det uppfattas som att jag argumenterar emot när jag besvarar dessa invändningar. Huruvida oenigheterna bara handlar kring val av ord och formuleringar, eller om det finns skilda uppfattningar på djupare nivå, är ingen enkel fråga att besvara. Jag tror det i flesta situationer handlar det lite om både och, olika människor har olika tankerörelser, och upplever världen på olika sätt. Var och en har nog också belägg för den egna positionen, men det betyder inte alltid att det räcker.

Ska jag vara petig i formuleringarna så menar jag egentligen inte att jag har belägg för påståendet om att teorier är inte är helt säkra. Om en teori stämmer eller inte är måhända inte osäkert, men däremot okänt för mig, och det jag får göra då är en sannolikhetsbedömning... till exempel en teori om att människan utvecklades från apan, är ju rimligtvis sann (100% säker) eller falsk (0% säker), men för mig som enskild individ får jag nöja mig med att göra en sannolikhetsbedömning, liksom att forskare inom ett forskarkollektiv får nöja sig med att göra sannolikhetsbedömningar kring teorierna de tar fram (alternativet skulle vara annars om jag eller forskarkollektivet sitter på facit, men jag tror inte att så är fallet).
David Holmberg, moderator på filosofiforum
Mitt skrivarkiv där jag postar debattartiklar, drömanteckningar m.m.: https://davidholmberg.se/

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19598
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik

Inläggav Pilatus » 18 dec 2021 11:53

rekoj skrev:... men för mig som enskild individ får jag nöja mig med att göra en sannolikhetsbedömning, ...

Visst, gäller det vaccinet så är det fullt befogat att tala om hur stor skyddseffekten kan vara.

Alla hypoteser är giltiga så länge de går att testa (observationer, experiment). T ex Popper, Hypotetisk deduktiv metod och Ignaz Semmelweis kända experimentella hypoteser.
Moderator

Användarvisningsbild
David H
Moderator
Inlägg: 5744
Blev medlem: 13 nov 2005 22:29
Ort: Knivsta/Uppsala

Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik

Inläggav David H » 18 dec 2021 12:45

Pilatus skrev:
rekoj skrev:... men för mig som enskild individ får jag nöja mig med att göra en sannolikhetsbedömning, ...

Visst, gäller det vaccinet så är det fullt befogat att tala om hur stor skyddseffekten kan vara.


Jag skriver om empirisk forskning i allmänhet, och gör ingen skillnad mellan vad frågan gäller. Det kan handla om naturlagar, gravitation, vaccins effekter, eller vad som annars önskas studeras.
Det är med betoning på de abstrakta relationerna, förutsättningar, inte konkreta eller specifika fall. (Konkreta och specifika fall kan dock nämnas som exempel, för att tydliggöra)

Pilatus skrev:Alla hypoteser är giltiga så länge de går att testa (observationer, experiment). T ex Popper, Hypotetisk deduktiv metod och Ignaz Semmelweis kända experimentella hypoteser.


Hypotesen kan vara giltig, men det betyder inte att hypotesen är korrekt. Genom att testa hypotesen kan dess rimlighet (sannolikhet) bedömas, och man kan ta ställning till om hypotesen borde (värderingsfråga) förkastas eller godtas t ex genom signifikansanalys (i kvantitativa studier).
David Holmberg, moderator på filosofiforum
Mitt skrivarkiv där jag postar debattartiklar, drömanteckningar m.m.: https://davidholmberg.se/

Användarvisningsbild
Anders
Inlägg: 9356
Blev medlem: 23 mar 2006 01:44
Kontakt:

Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik

Inläggav Anders » 18 dec 2021 13:06

Pilatus skrev:
Anders skrev:
Pollen skrev:En teori är i vetenskaplig mening något som är så nära sanningen som möjligt.

Spännande tanke, har inte sett det så riktigt. Det känns som ett klart falsifierbart statement i alla fall. Food for thought.

Alternativt ser vi teoribildningar som den bästa förklaring vi kan prestera för närvarande. Och vi litar på dessa teorier, det tycks fungera anmärkningsvärt väl ofta. Nya tillämpningar, vaccin, och James Webb Space Telescope var tänkt att skickas iväg med en Ariane 5 rocket from Europe's Spaceport (French Guiana) on December 18, men vi får lugna oss till julafton.

James Webb telescope.jpg



Citat från Beyond Good and Evil, filosofi och sanningssökande:

Will they be new friends of "truth," these coming philosophers? Very probably, for all philosophers hitherto have loved their truths. But assuredly they will not be dogmatists. It must be contrary to their pride, and also contrary to their taste, that their truth should still be truth for every one—that which has hitherto been the secret wish and ultimate purpose of all dogmatic efforts. "My opinion is MY opinion: another person has not easily a right to it"—such a philosopher of the future will say, perhaps. One must renounce the bad taste of wishing to agree with many people. "Good" is no longer good when one's neighbour takes it into his mouth. And how could there be a "common good"! The expression contradicts itself; that which can be common is always of small value. In the end things must be as they are and have always been—the great things remain for the great, the abysses for the profound, the delicacies and thrills for the refined, and, to sum up shortly, everything rare for the rare.
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026

Smisk
Inlägg: 3655
Blev medlem: 27 aug 2016 15:42

Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik

Inläggav Smisk » 18 dec 2021 15:00

Pollen skrev:
Smisk skrev:
Du gör det tydligt att du inte vill förstå som jag påpekade. Istället för att försöka förstå mig verkar du försöka argumentera mot något du själv fyllt det jag säger med tyvärr. När du börjar fråga mig vad jag menar och verkar lyssna fortsätter jag gärna.


Jag har åtskilliga gånger frågat vad du menar och inte fått svar.
Vi - och du - behöver bara läsa mina frågor i mina kommentarer.

Min tanke är att du inte helt och fullt har tänkt igenom vad du vill ha sagt.
Det är okej!
Det är inte okej att låtsas som att jag inte har ställt frågor om vad du menar.


Vad är det du inte fått svar på?

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19598
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik

Inläggav Pilatus » 18 dec 2021 16:18

rekoj skrev:
Pilatus skrev:Alla hypoteser är giltiga så länge de går att testa (observationer, experiment). T ex Popper, Hypotetisk deduktiv metod och Ignaz Semmelweis kända experimentella hypoteser.

Hypotesen kan vara giltig, men det betyder inte att hypotesen är korrekt.

Alla hypoteser är giltiga som har sanningsvärde.
Hypotesen: Jesus är en historisk person. tror jag saknar giltighet, det går inte att testa.
Men: Göteborg är Sveriges huvudstad, är giltig som hypotes - men falsk då Göteborg inte är huvudstad i Sverige.
Moderator

Användarvisningsbild
David H
Moderator
Inlägg: 5744
Blev medlem: 13 nov 2005 22:29
Ort: Knivsta/Uppsala

Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik

Inläggav David H » 18 dec 2021 21:03

Pilatus skrev:Alla hypoteser är giltiga som har sanningsvärde.
Hypotesen: Jesus är en historisk person. tror jag saknar giltighet, det går inte att testa.
Men: Göteborg är Sveriges huvudstad, är giltig som hypotes - men falsk då Göteborg inte är huvudstad i Sverige.


Det är inte riktigt i linje med hur jag skulle beskriva det.

När du skriver om sanningsvärde, associerar jag det till idén om 100% säkerhet, vilket jag inte upplever som meningsfullt att tala om gällande empiriska frågor. Får intryck av att det är här som jag skiljer mig en del från dig och Pollen, och kanske Vertumnus. Ni verkar bekväma att tala om säkerhet och sanning, samtidigt som ni också medger att det inte är 100% säkert och att det inte är stängt för andra alternativ. För mig förefaller detta något paradoxalt. Jag har sett att det finns en trend att resonera på liknande sätt, men för mig har det alltid känts främmande. Att det tycks vara så vanligt och självklart för många att resonera så förbryllar mig en del (men kanske kan det ha och göra med att andra alternativa förklaringar sällan heller är oproblematiska). I det avseendet kan jag ha lättare att relatera till exempelvis Smisk och Illusionen som jag inte upplever drar den typen av slutsatser.

Jämför hypoteserna "Jesus är en historisk person" och "Göteborg är Sveriges huvudstad" skulle jag väl överlag säga att frågan om Jesus är mer vetenskapligt intressant. Huruvida Jesus var en historisk person går att forska i genom exempelvis läsa historiska annaler, göra bedömning om trovärdighet av olika källor etc. Det är inte testbart i någon enkel bemärkelse, men vetenskapen i praktiken är vanligtvis inte heller så enkel.
Frågan om Göteborg är Sveriges huvudstad har däremot knappast något större vetenskapligt intresse. Jag har exempelvis svårt att tro att någon skulle få anslag för att bedriva en forskningsstudie med sådan frågeställning.
David Holmberg, moderator på filosofiforum
Mitt skrivarkiv där jag postar debattartiklar, drömanteckningar m.m.: https://davidholmberg.se/

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19598
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik

Inläggav Pilatus » 18 dec 2021 23:27

rekoj skrev:
Pilatus skrev:Alla hypoteser är giltiga som har sanningsvärde.
Hypotesen: Jesus är en historisk person. tror jag saknar giltighet, det går inte att testa.
Men: Göteborg är Sveriges huvudstad, är giltig som hypotes - men falsk då Göteborg inte är huvudstad i Sverige.

Det är inte riktigt i linje med hur jag skulle beskriva det.

Hypotesen Om Jesus kan inte prövas med något mått på sannolikhet. Men det finns mycket annat från samma tid som är möjligt att pröva. Men det saknas alltför stora bitar för att kunna uttala sig om Jesus historicitet. Ingen samtida historiker nämner Jesus. Historikern Josefus född ca 37 har visserligen en omdiskuterad marginalanteckning som omnämner Jesus, men den är ifrågasatt och kan ha tillkommit senare. Fakta finns om Herodes Antipas som var regent i Galileen och Pereen. Och tidigaste källa "Quelle" med samlade Jesusord är endast hypotetisk men viktig för synoptikernas tillkomst. Paulus brev är tidigare än evangelierna, men han föddes först efter Jesu död. Det går att komma åtskilligt längre. Att det kan ha funnits en person bakom legenden (med anspråk på att vara messias) som avrättades.

Det blir en mycket stor mängd hjälphypoteser som i flera fall kan prövas. Men det blir svårt att komma åt personligheten Jesus. Om det verkligen går att pröva hypotesen på ett meningsfullt sätt kan diskuteras. Det har förstås skrivits massor.

Den andra frågan om Göteborg är bara ett exempel på en fråga (med sanningsvärde) som kan avgöras.
Moderator

Användarvisningsbild
Mlw
Inlägg: 770
Blev medlem: 17 apr 2020 16:09
Kontakt:

Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik

Inläggav Mlw » 19 dec 2021 12:01

Pilatus skrev:...Paulus brev är tidigare än evangelierna, men han föddes först efter Jesu död...

Nä, Paulus var ju samtida med Jesus. Breven skrevs omkring år 50, ca. 20 år efter Jesu död. Men inget av breven i NT nämner Jesus från Nasaret. Paulus talar om den korsfäste som den himmelske Kristus. Jesus från Nasaret omnämns först i Markus, som troligen skrevs runt år 90. Men inget tyder på att Nasaret var befolkad före Jerusalems förstörelse, 70-71. Så den historiske Jesus kom knappast från Nasaret i Gallileen. Markus placerade honom där, då Nasaret var lämplig, såsom varande en mycket fattig by.


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 45 och 0 gäster