Kan man "tvingas" bli troende?

Traditionella religionsriktningar, men även andlighet ur ett mer generellt perspektiv.

Moderator: Moderatorgruppen

Smisk
Inlägg: 3655
Blev medlem: 27 aug 2016 15:42

Re: Kan man "tvingas" bli troende?

Inläggav Smisk » 14 feb 2022 11:59

Pollen skrev:Nej, jag tror att en "högre mening" som somliga tror att de delaktiga i är en sorts rationalisering av fåfänga. Dvs en sorts inbilskhet som består i vara favorit hos en mäktig varelse (ande, medvetande, gud, universum, existensen, livet - vad vet jag) som övergår allt förstånd.
Har inget med djup att göra. :)
Bara ytlig fåfänga. :)


Misstänkte att du tänker så :)

Smisk
Inlägg: 3655
Blev medlem: 27 aug 2016 15:42

Re: Kan man "tvingas" bli troende?

Inläggav Smisk » 14 feb 2022 13:47

531bts skrev:Så länge det inte finns några som helst belägg för att medvetande är en konsekvens av materia, o särskilt som vetenskapen genomskådat materian dvs att dess uppbyggnad o ordning inte kan härledas till ngn bestående partikel/materia, blir det problematiskt att tro på materia som fundament o orsak till medvetande. Det som vi med våra sinnen uppfattar som materia, o själva ingår i, har i grunden ingen "materiell" substans, det är i grunden vibration. En paradox, som kan tolkas som att hela detta universum i grunden antingen är ett dött meningslöst o slumpmässigt vibrerande fenomen eller medvetet uttryck, aktivitet, funktion hos en levande varelse: Gud.
En "skapelse" som genom evolutionen utvecklat en kropp med möjlighet till en anknytning av medvetande att som del, fullt ut förstå o kommunicera den situation hon ingår i. Det finns då en möjlighet för helheten, Gud o ingående delar, människan, via skapelsen, betrakta o etablera ett förhållande helhet-del.
Meningen med förhållandet är kärlek, så det kan aldrig tvingas fram. Delen, människan har givits alla möjligheter att frivilligt delta i skapelsen för att etablera Gudsmedvetande o således kärlek till hela situationen så som den är. Vad som inte är frivilligt är konsekvenserna av deltagandet. Så nej, man kan aldrig tvingas till en förnuftsmässig tro på Gud, för att svara på trådens fråga.


Snyggt, klockrent :)

Detta är ett spirituellt perspektiv och från perspektivet att "tvinga" betyder något som kommer "utifrån en själv" och kärlek något autentiskt som kommer inifrån och är motsatsen till allt tvång så är det klockrent.

I Martinus kosmologi menar han att Gud är absolut kärlek och ingenting annat samt att all existens uttrycker den i evigheten.
Om vi tar den världsbilden som exempel så kan man med den innefatta en djupare mening och ändå inte behöva "tro på gud".
Byter man ut ordet Gud mot absolut kärlek som innefattar all existens har man samma typ av djupare mening i sin världsbild.

Om man tänker som du gör så kan man säga att det inte är rätt att sprida den världsbilden med avsikten att påtvinga någon något. Istället är det rätt att för de som är intresserade att lyssna förmedla den som ett alternativt förhållningssätt till livet.
Det är så jag förhåller mig till det med.

531bts
Inlägg: 1047
Blev medlem: 25 aug 2017 19:46

Re: Kan man "tvingas" bli troende?

Inläggav 531bts » 14 feb 2022 20:05

Smisk skrev:
531bts skrev:Så länge det inte finns några som helst belägg för att medvetande är en konsekvens av materia, o särskilt som vetenskapen genomskådat materian dvs att dess uppbyggnad o ordning inte kan härledas till ngn bestående partikel/materia, blir det problematiskt att tro på materia som fundament o orsak till medvetande. Det som vi med våra sinnen uppfattar som materia, o själva ingår i, har i grunden ingen "materiell" substans, det är i grunden vibration. En paradox, som kan tolkas som att hela detta universum i grunden antingen är ett dött meningslöst o slumpmässigt vibrerande fenomen eller medvetet uttryck, aktivitet, funktion hos en levande varelse: Gud.
En "skapelse" som genom evolutionen utvecklat en kropp med möjlighet till en anknytning av medvetande att som del, fullt ut förstå o kommunicera den situation hon ingår i. Det finns då en möjlighet för helheten, Gud o ingående delar, människan, via skapelsen, betrakta o etablera ett förhållande helhet-del.
Meningen med förhållandet är kärlek, så det kan aldrig tvingas fram. Delen, människan har givits alla möjligheter att frivilligt delta i skapelsen för att etablera Gudsmedvetande o således kärlek till hela situationen så som den är. Vad som inte är frivilligt är konsekvenserna av deltagandet. Så nej, man kan aldrig tvingas till en förnuftsmässig tro på Gud, för att svara på trådens fråga.


Snyggt, klockrent :)

Detta är ett spirituellt perspektiv och från perspektivet att "tvinga" betyder något som kommer "utifrån en själv" och kärlek något autentiskt som kommer inifrån och är motsatsen till allt tvång så är det klockrent.

I Martinus kosmologi menar han att Gud är absolut kärlek och ingenting annat samt att all existens uttrycker den i evigheten.
Om vi tar den världsbilden som exempel så kan man med den innefatta en djupare mening och ändå inte behöva "tro på gud".
Byter man ut ordet Gud mot absolut kärlek som innefattar all existens har man samma typ av djupare mening i sin världsbild.

Om man tänker som du gör så kan man säga att det inte är rätt att sprida den världsbilden med avsikten att påtvinga någon något. Istället är det rätt att för de som är intresserade att lyssna förmedla den som ett alternativt förhållningssätt till livet.
Det är så jag förhåller mig till det med.


Det är mitt syfte: söka dialog genom att i sak, få mina påståenden ifrågasatta. Få igång ett samtal o använda vår tanke- o talförmåga för vad jag tror är dess yttersta syfte: filosofisk dialog om vår gemensamma situation o om verkligheten har en allmängiltig (inte "djupare") mening. Ngn måste ju börja. Jag utgår ifrån vad jag förstått o genom livet prövat av Stefan Hlatkys förslag till verklighetsbeskrivning o svar på meningsfrågan. Hans förslag kan jämföras med Pythagoras sats: en teori som fungerar vid varje tillfälle den prövas. Ingen är tvingad att varken läsa eller ifrågasätta det jag skriver, det står var o en helt fritt.

Smisk
Inlägg: 3655
Blev medlem: 27 aug 2016 15:42

Re: Kan man "tvingas" bli troende?

Inläggav Smisk » 15 feb 2022 13:40

531bts skrev:Det är mitt syfte: söka dialog genom att i sak, få mina påståenden ifrågasatta. Få igång ett samtal o använda vår tanke- o talförmåga för vad jag tror är dess yttersta syfte: filosofisk dialog om vår gemensamma situation o om verkligheten har en allmängiltig (inte "djupare") mening. Ngn måste ju börja. Jag utgår ifrån vad jag förstått o genom livet prövat av Stefan Hlatkys förslag till verklighetsbeskrivning o svar på meningsfrågan. Hans förslag kan jämföras med Pythagoras sats: en teori som fungerar vid varje tillfälle den prövas. Ingen är tvingad att varken läsa eller ifrågasätta det jag skriver, det står var o en helt fritt.


Med djupare syftar jag på mening som inte är tillfällig utan vad vi kan kalla inneboende.
Panteismens perspektiv är en bra analogi då existensen där är en meningsfull levande entitet och jag då är oseparerbar från den och därför "ärver" allt syfte, värde och mening från den. Jag är "inom det meningsfulla".

Antingen är jag en meningslös del av en meningslös värld eller en meningsfull del av en meningsfull värld.
Det första är en ytlig mening och det andra är en djupare, inneboende.

Tanken att en entitet skapat världen är tanken som fyller världen och livet med mening så som skaparen skapat meningen med dem. Det är en meningstanke, en kontext, som tillför erfarenheten kvalitéer.

Som jag ser det är detta tankarnas syfte. Tankar är ett verktyg för att förstå var jag är och var jag skall, fakta och värde, en karta och kompass. Därför är det så jag använder tänkandet då det är vad jag pragmatiskt kommit fram till. Det är så tänkandet fungerar, och endast så, "fungerar vid varje tillfälle den prövas".

Saken är ju den att detta lär man sig inte i sin uppväxt eller i skolan, inte i Sverige i alla fall. Man kan behöva lära sig att "se mening i allt". Skälet till att göra det kan vara av hälsomässiga, spirituella eller filosofiska skäl och alla dessa hänger samman. De är alla kopplade till samma system.

Jag är övertygad om att man med KBT kan utveckla att bättre hälsotillstånd psykologiskt sett. Man behöver inte "bli troende", inte på en gud, men jag tror att psykets tillstånd och erfarenhet är som gjord för att känna en "djupare mening".

Finns säkert forskning på det. I alla fall lyckoforskning som jämför religiösa med ateister osv.

531bts
Inlägg: 1047
Blev medlem: 25 aug 2017 19:46

Re: Kan man "tvingas" bli troende?

Inläggav 531bts » 19 feb 2022 18:38

"Inom det meningsfulla" säger inget utan en klar o allmängiltig definition av ordet mening o vad som menas med "inom" o vad detta "inom" omges av o står i förhållande till.

Panteism kommer från grekiskans "panta rei" = "allting flyter". Jag är inte bekväm med det begreppet som en heltäckande beskrivning o filosofisk slutsats av verkligheten. Jag menar att det dels kan bjuda in till ett slags likgiltighet, o dels leder vilse till vilken mening/funktion skapelsen har, i tron på att verkligheten har EN levande, o om sig själv o sina ingående delar, orsak, Gud.
Det är ovedersägligt att inget i detta universum är bestående, men det är också så att förändringen är kausal, dvs gått från kaos till den biologiska mångfald o ordning vi som ingående delar kan erfara o kommunicera. All förändring i det biologiska skiktet är ordnat i orsak-verkan o har till synes gått från encelligt medvetande till avancerade kroppar med möjlighet till själv- o helhetsmedvetande, människan.
Många skolor inom Veda inklusive Buddhism pekar på vår världs o universums ständiga förändring o menar att det mänskliga livet aldrig kan nå varaktig tillfredsställelse, lycka, att tillvaron i grunden är ett lidande. Buddhism o Hinduism menar att det högsta utbytet av det mänskliga livet, är att i tanke, tal o gärning agera för att minska eget o andras lidande med syftet att aldrig återfödas in i skapelsen för att nå ett "uppgående" /"utslocknande" (Brahman/Nibbana). Skapelsen med dess föränderlighet är en illusion.
Jag är med både Hinduism o Buddhism att skapelsen är föränderlig o att allt levandes aktivitet drivs av reproduktion, otillfredsställelse, behovsbrist, lidande men också möjligheten till inlevelse i medvarelsers behov o medglädjen i samförstånd, samarbete för att nå tillfredsställelsen.
Här menar jag Kristi lära tillför en avgörande betydelse vad panteismen förbiser: medvetandets behov av kärlek.
Skapelsen är o kan inte vara annat än föränderlig, dynamisk om dess funktion o mening är att tillfredsställa helhetens (Guds) o delens (människans) behov av kärlek. Kärlek kräver minst två parter, perspektiv o möjlighet att förstå o kommunicera. Skapelsen ger delen, människan i vilken hon lever i, av o i relation till, möjlighet till perspektiv, förståelse o via det mänskliga heltäckande språket, kommunicera detta.
Helheten, orsaken, Gud med delarna inom sig, aktiverar en levande, dynamisk "bild" av sin natur genom skapelsen, som delarna lever sitt liv i, o frivilligt kan delta i den så som den är, o förstå den som Guds "talan" till sina ingående delar, människan.
Skapelsen är ingen illusion, snarare en aktivitet, funktion o den förbindande länken mellan helheten, Gud o sina ingående delar, människan.
Man skulle kunna tolka skapelsen som "Helig Ande", helheten som Gud "Fadern" o delen, människan som "Sonen".
Så åter igen o mot bakgrund av detta: nej det går inte att tvingas till en för barnasinnet förnuftsmässig tro på Gud. Tvång förutsätter makt o makt utesluter ömsesidig kärlek.

531bts
Inlägg: 1047
Blev medlem: 25 aug 2017 19:46

Re: Kan man "tvingas" bli troende?

Inläggav 531bts » 20 feb 2022 12:46

Pollen: don't be such a tight ass, relax! Ta en whisky till!
För det vackra är att orsaken Gud, är osynlig precis som ditt medvetande. Du kan FRITT välja att TRO på EN levande orsak till skapelsen eller en vidskeplig, mystisk slump som framkallat den omgivning o kropp ditt medvetande är anknutet till o där ditt intellekt anstänger sig att belägga slump, död o meningslöshet. Vilket blir ett liv av hopplösa motsägelser varje gång du andas, värmer dig, dricker dig otörstig, äter dig mätt o ordväxlar eller som här, munhuggs med "andra människor" (istället för medmänniskor) eller tom blir kär. Erfarenheten av det, kan av naturen inte vara annat än meningsfull o incitamenten minst av allt slumpartade. Eftersom du är begåvad med god iakttagelseförmåga o ett gott intellekt blir motsägelsen än värre eftersom din förmåga till inlevelse kan se o förstå samma självklara, naturliga, allmängiltiga behov med tillfredsställelse, var du än vänder dig i världen. Ändå likt motvallskärring, med näbbar o klor, förespråka en slumpmässig, meningslös o död verklighet.
Självklart blir konfrontation o grälsjuka en konsekvens då den mänskliga tanke- o talförmågan, enligt ateism, är lika slumpartad o saknar mening. Det blir ett nöje att munhuggas istället för dialog o komma fram till ngt användbart. Det står naturligtvis ingen ut med i längden, då kan konsumtion av whisky o "andra människor" kännas som en lättnad istället för den belastning det egentligen är för kropp o psyke.
Jag är dock mycket tacksam för din uppmärksamhet o att du ens läser o besvarar mina påståenden, jag tolkar det som att du inte är riktigt tillfreds med det tomma, intetsägande o korkade budskap ateism egentligen är.
Dessa inlägg besvarar med all tydlighet trådens fråga.
Tack Pollen, sköt om dig o var försiktig med whiskyn!

Smisk
Inlägg: 3655
Blev medlem: 27 aug 2016 15:42

Re: Kan man "tvingas" bli troende?

Inläggav Smisk » 21 feb 2022 14:08

531bts skrev:"Inom det meningsfulla" säger inget utan en klar o allmängiltig definition av ordet mening o vad som menas med "inom" o vad detta "inom" omges av o står i förhållande till.

Panteism kommer från grekiskans "panta rei" = "allting flyter". Jag är inte bekväm med det begreppet som en heltäckande beskrivning o filosofisk slutsats av verkligheten. Jag menar att det dels kan bjuda in till ett slags likgiltighet, o dels leder vilse till vilken mening/funktion skapelsen har, i tron på att verkligheten har EN levande, o om sig själv o sina ingående delar, orsak, Gud.
Det är ovedersägligt att inget i detta universum är bestående, men det är också så att förändringen är kausal, dvs gått från kaos till den biologiska mångfald o ordning vi som ingående delar kan erfara o kommunicera. All förändring i det biologiska skiktet är ordnat i orsak-verkan o har till synes gått från encelligt medvetande till avancerade kroppar med möjlighet till själv- o helhetsmedvetande, människan.


Med Panteism avser jag en tänkt kontext att naturen innefattar syfte, värde och mening. Precis som en Gudskontext gör. Det är allt.
Panteism i avseendet allomfattande, innefattande all existens som mer än "meningslösa fysiska objekt/processer". Alltså något annat än fysikalism.

Med syfte, värde och mening menar jag precis vad orden betyder. Vad gjorda för att bäst bäst användas till, vad saker kan värderas som och vilka mål som är bättre att sätta än andra osv. Önskvärdehet, känslorelationer, moralitet, skönhetskänslor av konst, natur att leva osv.

Psykologiskt sätt kan vi summera hela grejen till att vi har förmågor att skapa en karta och en kompass med användbarhet.
Kartan säger hur saker är och kompassen hur saker bör.

Vi kan se dessa förmågor som förmågor hos naturen att förhålla det inre till det yttre med, syfte att hantera värderelationer.
Dessa har ingen "plats i naturen" ur ett fysikalistiskt perspektiv. De utesluts.

Min logik är, vi har förmågor att skapa en karta och kompass med -> Alltså bör vi använda dem.

Eftersom det bästa sättet att använda dem är att tilldela naturen syfte, värde och mening, bör vi göra det.
Med bästa syftar jag på med en god psykologisk, hälsosam och spirituell kvalité. :)
Detta har jag lärt mig pragmatiskt. Med det menar jag på samma sätt som jag lär mig hur kroppen mår bäst så mår psyket bäst av att uppfatta "mig som en meningsfullt del av en meningsfull natur".



531bts skrev:Jag är med både Hinduism o Buddhism att skapelsen är föränderlig o att allt levandes aktivitet drivs av reproduktion, otillfredsställelse, behovsbrist, lidande men också möjligheten till inlevelse i medvarelsers behov o medglädjen i samförstånd, samarbete för att nå tillfredsställelsen.
Här menar jag Kristi lära tillför en avgörande betydelse vad panteismen förbiser: medvetandets behov av kärlek.
Skapelsen är o kan inte vara annat än föränderlig, dynamisk om dess funktion o mening är att tillfredsställa helhetens (Guds) o delens (människans) behov av kärlek. Kärlek kräver minst två parter, perspektiv o möjlighet att förstå o kommunicera. Skapelsen ger delen, människan i vilken hon lever i, av o i relation till, möjlighet till perspektiv, förståelse o via det mänskliga heltäckande språket, kommunicera.
Helheten, orsaken, Gud med delarna inom sig, aktiverar en levande, dynamisk "bild" av sin natur genom skapelsen, som delarna lever sitt liv i, o frivilligt kan delta i den så som den är, o förstå den som Guds "talan" till sina ingående delar, människan.
Skapelsen är ingen illusion, snarare en aktivitet, funktion o den förbindande länken mellan helheten, Gud o sina ingående delar, människan.
Man skulle kunna tolka skapelsen som "Helig Ande", helheten som Gud "Fadern" o delen, människan som "Sonen".
Så åter igen o mot bakgrund av detta: nej det går inte att tvingas till en för barnasinnet förnuftsmässig tro på Gud. Tvång förutsätter makt o makt utesluter ömsesidig kärlek.



Ja visst, fint skrivet :)

Ur det perspektivet kan man alltså inte "tvingas till andlighet".

Tänker vi att skapelsen är "helig ande" är det vad jag syftar på med panteism. Eller panspiritism som är ett bättre begrepp.

Jag ser alla dessa tankar som en karta och kompass som tilldelar livet mening. Det är deras syfte. Det viktiga är meningen, det är hela grejen med en tro.

Jag ser inte mig själv som troende dock men kanske meta-troende ;)

Jag avvisar inte tro men tro, Gud eller religion på något sätt.

531bts
Inlägg: 1047
Blev medlem: 25 aug 2017 19:46

Re: Kan man "tvingas" bli troende?

Inläggav 531bts » 21 feb 2022 15:55

Jag menar att ordet skapelse säger mer än "allting flyter" utifrån en Gudstro. Dvs den är inte ngn bestående orsak, existens utan just en aktivitet, funktion hos Gud, som kan börja, pågå o sluta. Men den är den ENDA spelplanen för oss delar, att i tanke, tal o gärning förverkliga Gudsmedvetande o för Guds vidkommande få perspektiv o förhållande till sina delar. För helheten kan aldrig bli del o delen aldrig helhet. Det är upp till delarna att av fri vilja, ta sitt filosofiska ansvar, om det ska bli ngn kärleksaffär Gud, helheten - människan, delen.
Skapelsen med dess ordning o natur är den enda möjligheten för oss som delar att leva i Gud o för Gud att ge sig till känna för sina delar.

Smisk
Inlägg: 3655
Blev medlem: 27 aug 2016 15:42

Re: Kan man "tvingas" bli troende?

Inläggav Smisk » 22 feb 2022 12:35

531bts skrev:Jag menar att ordet skapelse säger mer än "allting flyter" utifrån en Gudstro. Dvs den är inte ngn bestående orsak, existens utan just en aktivitet, funktion hos Gud, som kan börja, pågå o sluta. Men den är den ENDA spelplanen för oss delar, att i tanke, tal o gärning förverkliga Gudsmedvetande o för Guds vidkommande få perspektiv o förhållande till sina delar. För helheten kan aldrig bli del o delen aldrig helhet. Det är upp till delarna att av fri vilja, ta sitt filosofiska ansvar, om det ska bli ngn kärleksaffär Gud, helheten - människan, delen.
Skapelsen med dess ordning o natur är den enda möjligheten för oss som delar att leva i Gud o för Gud att ge sig till känna för sina delar.


Precis, jag tänker likadant men använder själv sällan begreppet Gud då det implicit innehåller saker som är missvisande.

Men visst kan man vara osäker på sin tro och ändra sig mm. Däremot som trådens ämne syftar på så kan man mena att man inte samtidigt kan sakna tro och ha en. Att se universum som något annat än fysikalismen tänker sig den bör inte vara så svårt dock.

531bts
Inlägg: 1047
Blev medlem: 25 aug 2017 19:46

Re: Kan man "tvingas" bli troende?

Inläggav 531bts » 22 feb 2022 15:40

Gud är ett namn på den levande orsaken. Det kan i sig inte vara missvisande, lika lite som Smisk. Ett namn för att visa vem det är som uttrycker sig.
Om begreppet Gud är oklart blir det naturligtvis förvirrande att nämna o hänvisa till. Prövar man dock tesen att Gud är helheten o människan Guds bestående delar o att vi via skapelsen lever inuti Gud, så hamnar allt på plats. Vad kyrkor, teologer o religioner kommit fram till o auktoritärt traderats i generationer, får en helt annan betydelse. Det är ett av skälen för att sväva på målet, ett annat är att i samma ögonblick du förstår att det är ETT levande väsen, Gud som är orsaken o initiativtagaren till skapelsen du ingår i, fråntas du det undermedvetna incitamentet till gud/gudinna i vardande. Inför Gud är vi ingående delar o medmänniskor.

Smisk
Inlägg: 3655
Blev medlem: 27 aug 2016 15:42

Re: Kan man "tvingas" bli troende?

Inläggav Smisk » 22 feb 2022 17:55

531bts skrev:Gud är ett namn på den levande orsaken. Det kan i sig inte vara missvisande, lika lite som Smisk. Ett namn för att visa vem det är som uttrycker sig.
Om begreppet Gud är oklart blir det naturligtvis förvirrande att nämna o hänvisa till. Prövar man dock tesen att Gud är helheten o människan Guds bestående delar o att vi via skapelsen lever inuti Gud, så hamnar allt på plats. Vad kyrkor, teologer o religioner kommit fram till o auktoritärt traderats i generationer, får en helt annan betydelse. Det är ett av skälen för att sväva på målet, ett annat är att i samma ögonblick du förstår att det är ETT levande väsen, Gud som är orsaken o initiativtagaren till skapelsen du ingår i, fråntas du det undermedvetna incitamentet till gud/gudinna i vardande. Inför Gud är vi ingående delar o medmänniskor.


Precis. Att man tror på gud tolkas ofta som en tanke av samma stil som att man tror på tomten.
Tror man att tomten skapat universum talar man inte om det du talar om. Enligt mig talar du om saker som ger livet syfte, värde och mening och för mig så spelar det mindre roll om det är naturen, Dao, eller Gud som är den kontexten.

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19598
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Kan man "tvingas" bli troende?

Inläggav Pilatus » 22 feb 2022 20:51

Kom att tänka på Émile Durkheim och hans syn på samhället som skulle kunna förklara frågan om "tvång". Durkheim såg samhället som en helhet, då vi föds och växer upp gör vi det inte som fria individer med möjligheten att välja vårt livs inriktning och vad vi skall tro. Samhället är då vi föds en redan färdig struktur. Är det präglat av islam, judendom eller kristendom kommer vi sannolikt att anpassa oss efter den världsbild och tro som är rådande. Är inte det en slags truism?
Ser ni Anna Lindman programserie i SVT?
Moderator

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19598
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Kan man "tvingas" bli troende?

Inläggav Pilatus » 23 feb 2022 12:32

Av filosofiskt intresse är Durkheims metodologiska skrift Les Régles de la méthode socioloique (1895), i vilken han hävdar att sociala fakta tvingar oss att anta ett kollektivt medvetande som är skilt från individernas medvetanden och av individen upplevs i form av tvingande handlings- och tankeregler. Konrad Marc-Wogau
Moderator

Användarvisningsbild
Anders
Inlägg: 9356
Blev medlem: 23 mar 2006 01:44
Kontakt:

Re: Kan man "tvingas" bli troende?

Inläggav Anders » 23 feb 2022 14:34

Pilatus skrev:Av filosofiskt intresse är Durkheims metodologiska skrift Les Régles de la méthode socioloique (1895), i vilken han hävdar att sociala fakta tvingar oss att anta ett kollektivt medvetande som är skilt från individernas medvetanden och av individen upplevs i form av tvingande handlings- och tankeregler. Konrad Marc-Wogau

Det gör väl alla på en skala?
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19598
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Kan man "tvingas" bli troende?

Inläggav Pilatus » 23 feb 2022 15:03

Anders skrev:
Pilatus skrev:Av filosofiskt intresse är Durkheims metodologiska skrift Les Régles de la méthode socioloique (1895), i vilken han hävdar att sociala fakta tvingar oss att anta ett kollektivt medvetande som är skilt från individernas medvetanden och av individen upplevs i form av tvingande handlings- och tankeregler. Konrad Marc-Wogau

Det gör väl alla på en skala?

Ja, men har vi verkligen tagit till oss Durkheims idéer om vad som håller samman samhället? Vi är ju numera i långt högre grad sekulariserade och individualiserade (splittrade kanske) än då Durkheim gjorde sociologin till en vetenskap. Det moderna samhället är uppdelat i grupper. Men inom grupperna kan det sociala trycket vara hur hårt som helst. Att "tvingas" bli troende är bara en del av alla tänkbara regler och normer som existerar inom grupperna.
Moderator


Återgå till "Religion och andlighet"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 16 och 0 gäster