Ondska, motiv och Integral filosofi

Moderator: Moderatorgruppen

Just a bum
Inlägg: 37
Blev medlem: 07 jul 2006 15:30

Inläggav Just a bum » 07 jul 2006 20:13

suchanother skrev:Det är lugnt Jimmy.
Att byta nick räcker inte.
Vad pratar du om? Jag är inte PopJimmy, jag är bara en uteliggare :)

suchanother
Avstängd
Inlägg: 4109
Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
Ort: Göteborg

Inläggav suchanother » 07 jul 2006 20:28

Då får du väl ta på dej oranga kläder och tigga mat av förbipasserande som de riktiga munkarna gör.
Har inte du Jimmy reflekterat över detta konstiga faktum att buddhisterna tigger käk och ylar i sitt tempel 24/7?

Just a bum
Inlägg: 37
Blev medlem: 07 jul 2006 15:30

Inläggav Just a bum » 07 jul 2006 20:30

Vilka Buddhister då menar du? De som bor i Usa och Sverige?


Sen tycker jag att du är en ohyffsad diskussionspartner om du inte vill svara på de frågor jag tidigare ställt. Jag upprepar mig, och hoppas på svar denna gång.
suchanother skrev:Vill man verkligen komma ifrån dessa begär räcker det inte att vädja till individen, ty samhället är en kollektiv rörelse med objektiva lagar som styr individen.
Varför tror du detta? Vart har du fått detta ifrån? Menar du att människan är underkastad lagar hon inte kan påverka?
suchanother skrev:men i likhet med alla buddhister surfar han på ytan utan att förstå de verkliga mekanismerna.
Men vad menar du med vad du kallar de verkliga mekanismerna.? Hur kommer det sig att du förstått de verkliga mekanismerna samtidigt som Buddhisterna inte gjort det?

suchanother
Avstängd
Inlägg: 4109
Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
Ort: Göteborg

Inläggav suchanother » 07 jul 2006 20:49

Ok, kommer att svara på dessa frågor lite senare. Just nu är det lite tight har anmält mej till en pokerturnering, 5 min left.

Rising
Moderator
Inlägg: 1100
Blev medlem: 03 jul 2006 15:00
Ort: Stockholm

Inläggav Rising » 07 jul 2006 23:09

Just a bum skrev:Men poängen att människan som formulerade detta var inte fast i "begär", han handlade spontant utan att förväna sig någon belöning som mödan för besväret.


Kanske. Men tänk om du har fel? (om du inte tillåter dig leka med denna tanke så är du drabbad av högmod) Du skulle ju kunna tro det bara för att du plågas av begäret Ignorans. Och nu försvarar du människan som formulerade detta. Om du hade haft rätt så hade du inte behövt det, för då hade varken han eller du känt något behov av att rentvå er från beskyllningar. Att du fortsätter opponera dig mot det jag skriver är alltså ett utslag av ärelystnad (=girighet) och en aversion mot mina anklagelser (=hat)

Mitt resonemang nu, som utgår från det du tror på, är precis lika giltigt som ditt resonemang utifrån detsamma, men leder ändå till helt andra slutsatser. Vad säger det dig om giltigheten i det du skriver?

Det är skillnad på olika typer av agerande. Agerande utifrån ignorans och agerande utan ignorans.


...som vi alltså aldrig kan skilja från varandra. Så vi kan aldrig veta vem av oss som har rätt och vem av oss som är ignorant.

Vad du kan göra är att göra dig (eller dina läromästare) till en auktoritet och så att säga svära dig fri från ifrågasättande. Eller så kan vi båda komma överrens om att denna världssyn inte är tillräcklig.

Just a bum
Inlägg: 37
Blev medlem: 07 jul 2006 15:30

Inläggav Just a bum » 08 jul 2006 01:35

Rising skrev:Kanske. Men tänk om du har fel? (om du inte tillåter dig leka med denna tanke så är du drabbad av högmod) Du skulle ju kunna tro det bara för att du plågas av begäret Ignorans. Och nu försvarar du människan som formulerade detta. Om du hade haft rätt så hade du inte behövt det, för då hade varken han eller du känt något behov av att rentvå er från beskyllningar. Att du fortsätter opponera dig mot det jag skriver är alltså ett utslag av ärelystnad (=girighet) och en aversion mot mina anklagelser (=hat)

Mitt resonemang nu, som utgår från det du tror på, är precis lika giltigt som ditt resonemang utifrån detsamma, men leder ändå till helt andra slutsatser. Vad säger det dig om giltigheten i det du skriver?
Jag gillar din skepticism Rising. Det du säger är helt korrekt. Jag kan aldrig, med enbart rationalitet komma fram till detta. Det är därför jag ifrågasätter rationaliteten. Rationaliteten är för mig bara ett verktyg för underliggande impulser eller intuition. Rationaliteten försöker bara rättfärdiga våra impulser. Poängen är att mina livserfarenheter och min intuition säger mig att detta är något som låter rimligt och möjligt. Utifrån mina erfarenheter så upplever jag att det jag tror på är det mest möjliga.

Men poängen är att vissa typer av upplevelser han på något sätt en högre grad av inneboende kvalitativ egenskap av "sanning" beroende på vilka tidigare upplevelser jag har upplevt. Hjärnan har ett sannolikhetsfilter som hela tiden sorterar bort information som verkar "orimlig".

Det handlar inte om att, genom en logisk slutledning, kunna avgöra vad som är mer möjligt/troligt. Poängen är att du måste gå direkt på fundamenten/axiomen för slutledningen.

Vilka är axiomen för att jag upplever att det Buddhistiska synsättet upplevs som mer möjligt/troligt för mig? Jo, det är just beroende på vilka tidigare upplevelser jag haft. Alltså är detta inte en fråga om logisk slutledning utan vilka upplevelser jag haft och hur dessa fått mig att bilda axiom/fundament.

Jag har samtidigt upplevt saker som är bortom vanligt rationellt tänkande, men som samtidigt hade in inneboende större kvalitativ egenskap att upplevas som "sanning". Ser jag en skettlandpony stående framför mig, när jag samtidig tidigare aldrig vetat att dessa existerat, så är det inte så att jag ratoinellt kommer förneka dessa existera, om det inte är så att jag har en ideologi, dvs en rationell tolkningstopologi som säger att det t.ex. inte existerar andra varelser än tvåbenta och flygande. Jag kanske har en "fågelreligion" som säger att människorna skapade fåglarna och får en jävla chock när jag ser en skettland. Då slår det som sagt igång lite rationell tolkningsverksamhet.


Jag har alltså haft vissa typer av upplevelser som är utanför rationaliteten vi kan kalla dom "icke-rationella-klarhetsupplevelser", men jag kan inte tolka/förklara dessa upplevelser jag haft, varken för mig själv eller för andra och säkerställa vad de innebär. Det är alltså upplevelsen som kommer i första hand, sedan tolkningstopologin. Alla mina tolkningstopologier är tillfälliga.

Dessa jag haft "icke-rationella-kreativa-klarhetsupplevelser", och även en "kreativ-klarhetupplevelse-av-enorm-extas-av-att-vara-ett-med-världen" soj jag senare tillfälle fått redan på att ofta uppkomma i samband med människor som länge utövat meditation. Det finns även nya empiriska bevis, gjorda av västerländska forskare inom modern affektiv neurovetenskap som kan klargöra att drastiska neurologiska händer i hjärnan på människor som utövat meditation.


Som sagt, jag har upplevelser som jag aldrig kan överföra genom en rationell diskussion. Trots det är jag fortfarande extremt rationell, men inser samtidgit att jag inte kan överföra dessa "klarhets-upplevelser" till andra bara genom att argumentera logiskt kring dom. Samtidigt inser jag jag att den enda källan till kunskap och sanning är min egna apparatur. Jag litar alltså aldrig enbart på rationella argument från andra människor. Rationaliteten måste backas upp av personlig empirisk data, dvs sinneserfarenheter eller andra former av "data" som är utanför ren rationalitet.

...som vi alltså aldrig kan skilja från varandra. Så vi kan aldrig veta vem av oss som har rätt och vem av oss som är ignorant.
Nej, uppenbarligen kan vi inte på ett enbart rationellt plan agöra i denna fråga vem som är ignorant, eftersom vi behöver olika typer av erfaarenheter/data utanför det rationella förnuftet, t.ex. empiriska sinnesupplevelser.

Har du i hela ditt liv bott i en öken och jag hela mitt liv bott i en djungel och båda blir nersövda och kidnappade av rymdvarelser, och rymdvarelserna ber oss att beskriva och argumentera för klimatet på jorden så kommer du säga att jorden består av en öken och jag kommer säga djungel. Vi kommer alltså aldrig kunna lösa denna fråga enbart på ett rationellt plan, vi behöver annan typ av "data"/erfarenheter, t.ex. empririska/sinnesupplevelser.

Vad du kan göra är att göra dig (eller dina läromästare) till en auktoritet och så att säga svära dig fri från ifrågasättande. Eller så kan vi båda komma överrens om att denna världssyn inte är tillräcklig.
Som sagt, vi har här inte ens pratat om "världssyner" så jag förstår inte varför du ens nämner detta begrepp. Däremot har vi diskuterat människans begär, om hurvida människan i grund och botten är girig (västerländska perspektivet) eller ignorat (buddhistiska), och jag lutar i denna fråga mer åt det Buddistiska eftersom Buddhisterna under en period av 2500 år undersökt människns inre värld och medvetande. Det är just precis därför morderna västerländska hjärnforskare är så intresserade av meditation och vad dessa typer av övningar kan göra med hjärnan. Moderna vetenskapsmän har förstått att Buddhisterna har mycket att komma med. Jag väljer därför att sluta upp mig med vad modern västerländsk medvetandeforskning i kombination med Buddhism och annan avancerad medvetandefilosofi har att säga om dessa aspekter.

Just a bum
Inlägg: 37
Blev medlem: 07 jul 2006 15:30

Inläggav Just a bum » 08 jul 2006 08:33

Suchanother, eftersom du fortfarande inte svarat så gör jag utmaningen lite lättare för dig.
suchanother skrev:Vill man verkligen komma ifrån dessa begär räcker det inte att vädja till individen, ty samhället är en kollektiv rörelse med objektiva lagar som styr individen.
Egentligen vet jag redan vad du kommer säga i denna fråga. Du kommer som vanligt att börja prata om Marx, och mer specifikt i detta sammanhang: modes of production och hur detta påverkar superstructures. Och jag kommer svara då säga att Marx förstod den viktiga kopplingen mellan produktionsmedel och hur detta påverkar ideologin i en viss given kultur. Men som sagt har varken du eller Marx insett att detta inte är den hela sanningen, eftersom det alltid är en enskild uppfinnare, dvs en människa som måste komma på en ny idé (om hur modes of production kan förändras) som han sedan måste kunna kommunicera till en samling människor för att en ny mode of production ska etableras i en kultur, och efter detta ändra kulturens superstructures (dvs en uppfinnare kommer på en idé om hur modes of production kan förändras och detta leder senare till att hela kulturen förändrar sin ideologi). Jag upplever alltså att du på tror att modes of production s.a.s. "ramlar ner från himlen" genom "objektiva lagar". Problemet med Marx är att hans dialektik i första hand rör hur interobjektiv kollektivitet och intersubjektiv kollektivitet i dynamik interagera med varandra, men han lämnar ute den subjektiva och den objektiva delen hos den enskilde människan. Ken Wilbers AQAL löser dock denna smärre inneboende begränsning hos Marx annars briljanta teorier.

Den andra poängen du även kommer föra fram här kan jag besvara när jag ändå är i farten, och det är din utdaterade syn på "objektiva lagar" du har eftersom du fortfarande håller fast i den klassiska fysiken trots att den visat sig vara felaktig. Och mer specifikt: hur du felaktigt antar att "objektiva lagar" påverkar människans medvetande. Jag citerar modern neurovetenskap som sammanfattar ditt misstag:
This result means that, according to classical physics, you are a mechanical automaton: your every physical action was pre-determined before you were born solely by mechanical interactions between tiny mindless entities. Your mental aspects are causally redundant: everything you do is completely determined by mechanical conditions alone, without any mention of your thoughts, ideas, feelings, or intentions. Your intuitive
feeling that your conscious intentions make a difference in what you do is, according to the principles of classical physics, a false and misleading illusion.
Within the framework of classical physics these connections between feelings and brain activities remain huge mysteries. The materialist claim (Karl Popper called this historicist prophecy “promissory materialism”) is that someday these connections will be understood. But the question is whether these connections should reasonably be expected to be understood in terms of a physical theory that is known to be false, and to be false in ways that are absolutely and fundamentally germane to the issue. The classical conception demands that the choices made by human agents about how they will act be determined by microscopic variables that according to quantum theory are indeterminate in principle. The reductionist demand that the course of human experience be determined by local mechanical processes is the very thing that is most conclusively ruled out by the structure of natural phenomena specified by contemporary physical theory. To expect the mind-brain connection to be understood within a framework of ideas so contrary to the principles of physics is scientifically unsupportable and unreasonable.
Källa: http://www-physics.lbl.gov/~stapp/PTB6.pdf

Är det något annat du vill föra fram i detta stycke, något du tycker jag helt har missat eller missuppfattat, så är jag som sagt väldigt intresserad av att höra vad du har att säga.

suchanother skrev:men i likhet med alla buddhister surfar han på ytan utan att förstå de verkliga mekanismerna.
Men som sagt. Hur vet du 1. Att du nått "djupet" och 2. Att Buddhisterna surfar på ytan? Och 3. Vad menar du med vad du kallar de "verkliga mekanismerna"? 4. Hur kommer det sig att du förstått de verkliga mekanismerna samtidigt som Buddhisterna inte gjort det?

Svara gärna på alla dessa 4 punkter.


Om du vill göra dig en fördjupning i vad du tycker är du tidigare kallade "ytliga Buddhistiska mekanismer" så kan jag referar dig till denna text om Zen i Stanfords Encyclopedi för Filosofi:http://plato.stanford.edu/entries/japanese-zen/

suchanother när ska du ta och erkänna för dig själv att jag kanske inte bara flummar runt och snackar skit hela tiden? Jag tycker ärligt talat att får börja acceptera möjligheterna i att saker och ting utvecklat sig väldigt mycket sedan 1800-talet och den tidiga industrialismen. Jag har sagt detta förut och jag säger det igen: Jag gillar verkligen Hegel och Marx, men du kan inte hålla fast i Marx hela livet, du måste våga gå vidare i ditt sökande.

Du måste någon gång i livet släppa din frustration, acceptera att du precis som mig, inte är född med silverskeden i munnen och att detta är våran lott i livet. Det finns människor som har det värre än oss. Men samtidigt är inte det materiella välståndet allt. Du måste våga öpnna nya dörrar such. Du kan inte resonera på ett yttre/objektivt kollektivt plan hela livet, detta är bara en av 4 extremer. Du behöver balansera upp med, speciellt, inre/subjektiv individualism. Läs lite fenomenologi sen när du är mogen, öppna dig för zen.

Rising
Moderator
Inlägg: 1100
Blev medlem: 03 jul 2006 15:00
Ort: Stockholm

Inläggav Rising » 08 jul 2006 13:33

Det är därför jag ifrågasätter rationaliteten.


Fair enough. En känsla av att "det här känns verkligen som om det stämmer!" är ett lika gott argument som något annat.

Vad jag undrar (nu har jag slutat försöka motargumentera dig, och är bara nyfiken på hur du resonerar) är varför du då känner ett behov av att luta dig emot olika auktoriteter. Du radar upp; avancerad medvetandefilosofi, påstått moderna vetenskapsmän, m.m. och till och med en historia på 2500 år. Det sistnämnda är ju förresten i grund och botten detsamma som "amen, buddhisterna har ju hållit på jättelänge, det måste betyda att de har rätt", vilket jag tyckte lät särskilt konstigt.

Dels är ju allt det här "rationella skäl" för dig att tro på buddhismen. Men om du nu ifrågasätter rationaliteten så underminerar du ju dessa auktoriteters vikt. Är du inte misstänksam mot möjligheten att du medvetet sållar bland alla rationella skäl och väljer dem som sätter dig i god dager?

Och... Var inte din övertygelse tillräckligt stark för att du skulle tro på den oavsett hur många andra som trott på den före dig? Det vore ju i så fall ett dåligt betyg åt din övertygelse. Och om denna din teori behöver trovärdigheten i dessa 2500 år av undersökningar; då betyder ju det att man för 2500 år sedan - när man lade grunden för dessa 2500 år av erfarenheter - tvingades göra ett vägval utan den behövliga trovärdigheten som de 2500 åren medför idag. Vilket ju alltså betyder att du följer i andra spår och motiverar detta med "det är mindre risk att man går vilse om man följer i andras spår!" medan du samtidigt erkänner att spåren du går i har tagits av en person som från början inte hade några spår att gå i!

(Som sagt, jag anklagar dig inte för att ha fel. Jag ser bara att om jag hade varit du så hade jag tvivlat väldigt mycket på dessa frågor, och jag undrar hur du har valt att tackla dem)

---

När det gäller quantumteorin så skulle jag förresten vara lite mer kritisk. Det finns extremt stora luckor i de där resonemangen.

Just a bum
Inlägg: 37
Blev medlem: 07 jul 2006 15:30

Inläggav Just a bum » 08 jul 2006 18:03

Rising skrev:Vad jag undrar (nu har jag slutat försöka motargumentera dig, och är bara nyfiken på hur du resonerar) är varför du då känner ett behov av att luta dig emot olika auktoriteter. Du radar upp; avancerad medvetandefilosofi, påstått moderna vetenskapsmän, m.m. och till och med en historia på 2500 år. Det sistnämnda är ju förresten i grund och botten detsamma som "amen, buddhisterna har ju hållit på jättelänge, det måste betyda att de har rätt", vilket jag tyckte lät särskilt konstigt.
Nej poängen är att jag inte behöver bevisa något för mig själv. Poängen är att jag hade erfarenheter innan jag började komma in på österländsk filosofi som gjorde att jag i min intuition kände att det fanns enormt mycket .."sanning" eller snarare "sanningsenligthet" i filosofin. Personligen så tror jag först och främst att jag kände så eftersom den stämde väldigt bra överrens med min käleksfulla uppfostran (ja detta är ett långt kapitel i sig själv, som jag pratat om många gånger tidigare, jag kan göra göra det en gång till om du vill)

Alla argument jag för fram här är bara för att legitimera att Buddhism faktiskt har ett autentiskt budskap - för andra som tror att det är "ännu en naiv religion". Buddhisterna har som sagt INTE undersökt "allt" i hela världen, medvetandet har de undersökt på ett väldigt givande sätt, men när de börjar relatera detta till "yttre fenomen" är de hopplöst dåligt ute, när när de t.ex. börjar snacka om att jordbävningar och vulkanutbrott har med karma att göra (okej, rent tekniskt så har karma många innebörder, i vissa fall så är ordet karma utbytbart med kausalitet, dvs orsak och verkan, dock så härleder buddhisterna alltid all form av orsak och verkan till människans medvetandeprocesser och vi vet som sagt i dagens samhälle att jordbävningar och vulkanutbrott beror på jordaktivitet etc) men poängen är att Buddhisterna har nått många insikter om just medvetandet. Det är många hjärnforskare som är extremt intresserade av vad t.ex. Dala ilama har att säga, och Dala ilama har öppet sagt att om det är något i modernhjärnforskning som går emot någon inom Buddhism så måste Buddhisterna ändra sig. Buddhismen är en väldigt "anpassningsbar" "medvetandefilosofi". Det finns som sagt många Buddhisttraditioner och vissa är nog på många sätt hopplöst fast i förmoderna antaganden. Men tar vi en skola som Zen, så är den totalt avskalad från etniskt/kulturellt/metafysiskt bagage. Det är därför t.ex. Zen är så populär i väst, den passar handen-i-handsken med vetenskap, eftersom det finns inget i Zen som utmanar vetenskap i sitt metodiska undersökande. (Däremot utmanar Zen många andra saker i väst, men inte vetenskap som metod.... dock utmanar den vetenskap som världbild och ideologi... men det är samtdigt inte så att Zen är ute för att "ersätta" dessa med en egen världsbild, teori eller ideologi. Zen är helt enkelt en skeptisk praktik, en "anti-filosofi", det är svårt att förklara)

Så varför kommer jag med ännu mer rationella argument när du på pekat att jag själv bara försöker bevisa något för mig själv. Men poängen är att jag tror som sagt aldrig att rationella argument försöker bevisa något hos det man själv tror på, det man själv tror på bygger alltid på erfarenheter/data utanför rationalitet (t.ex. sinnesupplevelser/empiri). Saken är den att jag upplever att hjärnan fungerar som en informationssfiltrerar och söker alltid efter argument som redan stödjer vissa typer av erfarenheter/data man redan har.

Nu är det dock en annan viktig poäng jag vill föra fram, nämligen att vissa typer av rationella resonemang inte bygger på erfarenheter eller empiri utanför den rationella tolkningssfären. Tar du tanken "Gud skapade allt" och samtidigt antar att Gud är en "gubbe på ett moln i himmlren", så är detta ett resonemang som bara och endast bygger på ett rationellt resonemang, den personen som annamat detta resonemang tycker detta är fullt logiskt i hans rationella värld. Problemet är att denna person inte har någon erfarenhet av att se någon "gubbe på ett moln", den enda erfarenheten människan har, är det intryck han fått av sin mamma som argumenterat att "gubben på molnet" skapat allt. Den religiösa fundamentalisten tror alltså egentligen inte att "gubben på molnet" har "skapat allt" för att det "är så", nej alla "är så" resonemang är fundament/axiom man antar för att ha en grund att bygga vidare andra resonemang på. Poängen är att anledningen att denna religiösa fundamentalist (och detta är inget han/hon kommer erkänna för sig själv,) tror på att det är "gubben på molnet" som skapat allt är inte för att han själv eller någon han någonsin träffat har sett gubben på molnet (dvs resonemanget bygger inte på empiri) han tror på detta för att han har en empirisk/sinnesupplevelse av att "mamma sagt det". Han tror alltså inte på "gubben på molnet" för han har aldrig sett någon gubbe, det enda han har sett är sin arga mamma som sagt att det "är så". Hans enda empiriska data är alltså hans mammas rationella övertrygelse.

Poängen, som inte många förstått, är att vi i väst var väldigt rationella innan 1700-talet och upplysningen, problemet var bara att våran rationalitet inte var bunden till vårat common sense (dvs våra vanliga 5 sinnen), nej vi hade en väldigt komplex kristen världsbild som för det mesta byggde på enbart rationella argument som hänge samman i ett logiskt nätverk, problemet var alltså att vi aldrig härledde rationaliteten från datan/empirin genom att studera naturen direkt som ett objekt, dvs monologiskt. Större delen av våran "kristna kunskap" bygger på dialog, dvs rationalitet.

Det är alltså en missuppfattning att människan inte var rationell innan 1700-talet, problemt är som sagt att rationaliteten/vår-tänkandet-röst inte hade någon koppling till naturen, vi lyssnade istället till andra människor som mamma och prästen i byn.


Men som sagt, mina erfarenhter/intryck av världen/naturen fick jag innan jag kom över saker som österländsk filosofi, och tyckte därför att den österländska på många sätt fungerade bra med det jag tidigare upplevt.


Dels är ju allt det här "rationella skäl" för dig att tro på buddhismen. Men om du nu ifrågasätter rationaliteten så underminerar du ju dessa auktoriteters vikt. Är du inte misstänksam mot möjligheten att du medvetet sållar bland alla rationella skäl och väljer dem som sätter dig i god dager?
Som sagt, jag känner inte (ursäkta mina stora bokstäver) EN ENDA MÄNNISKA som är Buddhist, jag har inte tagit åt mig Buddhism och annan filosofi för att andra sagt detta, för att "mamma vet bäst", nej jag har genuint med nyfikenhet lärt mig allting jag kan "helt själv". Mina föräldrar har större delen av mitt liv varit alkoholister/narkomaner vilket gjort att jag varit extremt förvirrad hela livet, detta har tvingat mig att läsa på i onormalt stora mängder filosofi och psykologi etc. Jag har ingen auktoritet utanför mig själv, jag är knappast en "naiv andrahands troende", som accepterat det mina föräldrar, mina vänner, mina föräldrar eller hela min kultur har accepterat. Jag har ett kritiskt förhållningsätt mot allt detta.


Men det roliga är... och detta är inget många människor håller med mig om.... flertalet av de människor jag i min vardag som "tror" på "vetenskap" etc har förvandlat vetenskapen till en världsbild och en ideologi från att vara en metod. Människor kommer ständigt och säger mig att JAG "tror på Buddhism" och "tror på auktoriteter som JAG inte ifrågasatt", men 95% av dessa människor är så naiva (ursäkta uttrycket) så att de tror att det är DOM som ifrågasatt saker. Fan heller (ursäkta uttrycket), jag har (ursäkta uttrycket) fan inte läst all den medvetandefilosofi jag läst i mina dagar för att "kollapsa" bakom en "tro" på enbart andrahandsinformation. Alltså problemet med många människor är att det inte räcker med att vara kritisk mot andra människor, man måste också vara självkritisk.

Men sen kommer människor som du och suchanother som själva aldrig sett en atom eller "objektiva lagar" eller en evolutionsteori genom monologisk erfarenhet/empiri, men ÄNDÅ på en rationell bas, helt okritiskt accepterat att detta är "sanning" för att era föräldrar, era lärare och era kompisar sagt att det "är så". Well jag säger att NÄSTAN ALLT är (icke verifierat) skitsnack. Ni har ingen aning om atomer existerar, detta är fundament ni helt okritiskt accepterat. Den vetenskapliga världbilden/ideologin dvs scientismen är något som fått extremt starkt fäste för oss i väst. Vi nöjer oss med att tro på att atomer existerar genom enbart dialog, vi tittar aldrig själva in i mikroskopet och faktiskt verifierar att atomer finns.


Nu är det inte så att jag inte tror att atomer existerar, jag tror på den vetenskapliga metoden och jag tror på vetenskapliga framsteg. Men det många inte fattar är att, (för att ta en teori som exempel) evolutionsteorin: Denna teori bygger inte på empiri, den bygger på rationalitet, det är ingen som kan empiriskt/monologiskt bevisa att den exiserar, däremot kan man rationellt anta det, för att ha en arbetshypotes, något tillfälligt underlag att jobba med tills vi kunnat verifiera den bättre.

Jag säger inte att jag inte tror på evolutionsteorin eller evolutionspsykologi heller för den delen, problemet är att jag ser att de är bristfälliga, de ger inte alla "perfekta svaren" som så gärna vill ha. Ja den är en (ursäkta uttrycket) jävligt bra arbetshypotes som nått status som accepterad teori, men det är (ursäkta uttrycket) FAN INGEN LAG!!!!

Jag erkänner att jag inte har en jävla (ursäka uttrcket) aning om hur jag hamnade här, men jag har samtidigt inte ett tvångsmässigt behov av att tro på första bästa teori bara för att den råkar vara den mest allmänt accepterade. Som sagt jag vill bara klargöra att jag inte "rationellt tror" på någon Buddhistisk eller Kristen teori istället för evolitionsteorin. NEJ! Verkligen inte! Jag erkänner bara att jag varit förvirrad HELA mitt liv, och jag får sakta men säkert undersöka en sak i taget.


Det roliga är att du Rising (och även suchanother) tror (även fast ni är försöktiga i hur ni för fram det) att jag "accepterat Buddhismen som en slutgiltig auktoritet", INGET kunde vara mer felaktigt.

Det är ni som inte har tvivlat lika mycket som jagt. När du är tillräckligt desperat så skiter du fullständigt i vad din mamma, din lärare eller vad din kompis tror på.


Och... Var inte din övertygelse tillräckligt stark för att du skulle tro på den oavsett hur många andra som trott på den före dig? Det vore ju i så fall ett dåligt betyg åt din övertygelse.
Som sagt, det jag rationellt valt att ha som tolkningunderlag, dvs "tro på" är inget jag slutgiltigt är "övertygad om". Jag argumenterar ofta extremt kraftfullt att vissa teoribildningar, inom vetenskap eller Buddhism faktiskt är vettiga, men denna argumentation bygger bara på den knapphändiga erfarenhterna jag haft i mitt liv. Jag har genom 8 års mer eller mindre ständig förvirring kommit att inse att jag måste ha någon slags grund, trots att jag aldrig kan vara säker på att den är helt korrekt. Att jag argumenterar för något är för att jag tror på det just då, kan du lägga fram något som totalt motbevisar allt jag någonsin trot på, men samtidigt, på något sätt, verkar passa ihop med mina tidigare erfarenheter, ja då kommer jag plöstligt få en insikt, en känsla av att det du säger "faktiskt stämmer" och att att du har en djupare förståelse för tillvaron än den jag tidigare hade.

Och om denna din teori behöver trovärdigheten i dessa 2500 år av undersökningar; då betyder ju det att man för 2500 år sedan - när man lade grunden för dessa 2500 år av erfarenheter - tvingades göra ett vägval utan den behövliga trovärdigheten som de 2500 åren medför idag.
Men poängen är att Buddhismen inte bygger på enbart rationella antaganden, den bygger på direkta erfarenheter. Buddhismen har sedan tidiga år haft en extremt skeptisk tillvägagånsätt. Man tror inte på vad som helst, men problemet är att människor i väst antar att ALLA (vi kallar dom) "religioner" fungerar som Kristendomen. Men jag säger gång på gång att människor ska ta och öppna en bok i Buddhism och faktiskt LÄSA vad det står i böckerna, och inte bara springa runt med manna antaganden om saker de inte har en aning om.

Detta är något jag försökt förklara för människor väldig länge, men de flesta har (ursäkta uttrtycket) grava, GRAVA problem med att ta in ny information, eftersom de flesta hela tiden måste bygga vidare på tidgiare fundament/axiom. De har helt enkelt inte ifrågasatt sina egna fundament tillräckligt.

Vilket ju alltså betyder att du följer i andra spår och motiverar detta med "det är mindre risk att man går vilse om man följer i andras spår!" medan du samtidigt erkänner att spåren du går i har tagits av en person som från början inte hade några spår att gå i!
Men som sagt, jag är ingen som följer "andras spår". Jag är en av de få på detta forum som både läst västerländsk och österländsk filosofi, och mycket psykologi, från många olika skolor.

De flesta tror att JAG är fast i ett spår, när de själva aldrig ens öppnat en bok i österländsk filosofi. Det är så enormt fördomsfullt. Det är därför jag är tvungen att argumentera ner de flesta andra på forumet. De har "sin skola" eller "sin tradition" som de "så kärt håller fast vid". Men som sagt, det enda jag håller fast i kanske Zen, men Zen är en skepticistisk anti-filosofi som inte innehåller NÅGRA antaganden utöver att människor haft "klarhetsuppleveler" av att inte längre behöva vara förvirrade. Det enda jag vill är att inte länge vara förvirrad, men samtidigt inte fastna i teorier som jag upprätthåller som (ursäkta..) LAGAR!

Det är ju DU som uppenbarligen går i mer spår än mig. Du snackar om "objektivt tänkande" att "du är rationell", "jag är troende" osv, även fast dessa saker som "objektivt tänkande" sedan lång tid tillbaka argumenterats sönder och samman av kontinentala filosofer i väst. Och att man i öst för flera tusen år sedan insåg bristerna i rationaliteten, att den inte är tillräcklig i sig själv.

Hävdar du att jag går i spår, så hävdar jag att jag i alla fall går i 10 spår samtidigt, samtidgit som du kanske går i ett eller två.

(Suchanother går definitvit i ett spår. Marx spår)

(Som sagt, jag anklagar dig inte för att ha fel. Jag ser bara att om jag hade varit du så hade jag tvivlat väldigt mycket på dessa frågor, och jag undrar hur du har valt att tackla dem)
Ja, som sagt, jag hade en djup existentiell kris när jag var 14 år då mina förldar söp varje helg. Jag har nog haft tid att tvivla sedan dess eftersom det är 9 år sedan.

Det innebär inte att jag ska sluta tvivla på saker, men människor fattar inte vilket förvirrat helvete jag gått igenom. Det tror att jag "accepterat" första bästa sak jag råkade stöta på under vägen och sedan går spikrakt i spåret, men då jag inte råkar ha något "diplom" eller "intyg" på detta att så inte är fallet så kan jag endast, med de knappa medel jag har, nämligen mina ord, intyga om att det inte varit så enkelt.

När det gäller quantumteorin så skulle jag förresten vara lite mer kritisk. Det finns extremt stora luckor i de där resonemangen.
Vilka luckor pratar du om? Kan du beskriva dessa i detalj tack?


Som sagt, jag försöker inte göra personangrepp på vare sig dig Rising eller Suchanother, jag tykcer bara det är tråkigt ibland att behöva försvara en "naiv tro" jag inte har, bara för att andra naivt tror att jag har den. Men som sagt, diskutera är ju det vi är här för :)

Rising
Moderator
Inlägg: 1100
Blev medlem: 03 jul 2006 15:00
Ort: Stockholm

Inläggav Rising » 09 jul 2006 13:40

Öh, jag skrev ett svar, men det åts upp av forumtrollet. Så nu försöker jag hålla mig kort:

Alla argument jag för fram här är bara för att legitimera att Buddhism faktiskt har ett autentiskt budskap - för andra som tror att det är "ännu en naiv religion".


Ah. Okej. Jag missförstod dig. Nu förstår jag bättre vad du tidigare skrivit.

Jag håller dessutom med dig om att personer som upphöjer vetenskapliga teorier till fundament är rejält lökiga.

du och suchanother som själva aldrig sett en atom eller "objektiva lagar" eller en evolutionsteori genom monologisk erfarenhet/empiri, men ÄNDÅ på en rationell bas, helt okritiskt accepterat att detta är "sanning"


Nja... Själv ser jag mig faktiskt inte som någon som gör så. Jag ställer frågor såsom "kan jag experimentera för att se om det här stämmer?", "Kan denna kunskap gynna mig på något vis?", "är detta den teori som är enklast att falsifiera och som har fåtaligast parametrar av alla teorier jag hittills hört som försökt förklara fenomen jag litar på har ägt rum?", men någon "sanning" i sig är jag faktiskt inte ute efter, och framförallt så upphöjer jag inget (inte ens det som verkar giltigt, gynnsamt och okomplicerat) till något fundament som jag inte tillåter bli ifrågasatt.

Ett bra exempel är Newtons gravitationsteori. Den har på senare år visat sig vara felaktig. Den har falsifierats. Ändå räknar man ofta med den fortfarande, eftersom den är mycket enklare än den allmäna relativitetsteorin och i alla vardagliga fall fungerar tillräckligt bra. Även om den har falsifierats, så kan dess användbarhet fortfarande testas. Sånt "tror" jag på. Jag är alltså inte i första hand ute efter någon "sanning", utan efter de bästa och enklaste lösningarna på olika problem. I många vardagliga fall är Newtons teori fortfarande det bästa verktyget att använda. I andra fall litar jag på att Einsteins allmäna relativitetsteori är bättre. Betyder det att jag kallar Einsteins teori för "sanning"? Nej, jag ser det bara som den enklaste teorin jag hittills påträffat (fåtaligast parametrar och enklast att falsifiera) till olika typer av fenomen som jag litar på har ägt rum.

Newtons teori höll i flera hundra år och användes av några av vår historias mest drivna vetenskapsmän. Det tycker jag är ett bra tecken på att man ska ifrågasätta precis allt och aldrig sluta söka efter bättre och enklare teorier.

Vilka luckor pratar du om? Kan du beskriva dessa i detalj tack?


Jag kan försöka:

Tja, från dokumentet du länkar till så citeras Heisenbergs uttalande som sägs ha ändrat vetenskapens perspektiv från ett objektivt till ett subjektivt. Men man utelämnar Heisenbergs egen kommentar till vad han sagt;

"Of course the introduction of the observer must not be misunderstood to imply that some kind of subjective features are to be brought into the description of nature. The observer has, rather, only the function of registering decisions, i.e., processes in space and time, and it does not matter whether the observer is an apparatus or a human being; but the registration, i.e., the transition from the "possible" to the "actual," is absolutely necessary here and cannot be omitted from the interpretation of quantum theory."

Enligt uppgift gör Stapp liknande tolkningar utifrån von Neumann; men de orkar jag inte länka till nu. (De var så pass matematiska att jag ändå inte förstod dem)

Schrödingers katt är en annan anledning till att vara skeptisk.

Från Wikipedia hämtar jag följande; texten handlar om kvantkryptografi:
"Det är möjligt att sända ljus som är i ett överlagrat tillstånd genom en optisk fiber. Kopplas avlyssningsutrustning mitt på kabeln som tar emot och skickar vidare, så kollapsar vågfunktionen (i Köpenhamnstolkningen, "utföra en observation") och får ljuset att inta det ena eller andra tillståndet. Genom att utföra statistiska test på ljuset som mottas i andra änden av linan, så kan man avgöra om ljuset finns kvar i det överlagrade tillståndet eller har avlyssnats och skickats vidare. I princip möjliggör detta kommunikationssystem som inte kan avlyssnas utan upptäckt. Detta experiment (som kan utföras trots att fungerande kvantkryptografiska kommunikationssystem som kan överföra stora mängder data ännu inte har konstruerats) illustrerar också att en "observation" i Köpenhamnstolkningen inte har något att göra med medvetandet, i tillvida att fullkomligt omedveten avlyssning orsakar statistiken i änden att bli annorlunda."

Köpenhamnstolkningen är dessutom bara en av många tolkningar av vissa frågor inom kvantmekaniken. Det finns andra. Vissa är objektiva och deterministiska, medan andra inte är det.


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 52 och 0 gäster