Allmän religionsdiskussion

Traditionella religionsriktningar, men även andlighet ur ett mer generellt perspektiv.

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19603
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Allmän religionsdiskussion

Inläggav Pilatus » 05 nov 2024 23:42

Vertumnus skrev:
Pilatus skrev:Euklides parallellaxiom behövs för att visa att vinkelsumman i en triangel är 180 grader. Utan det axiom som beskriver parallella linjer, kan vi faktiskt inte garantera att vinkelsumman i en triangel är 180°.

Om du låter linjerna skära varandra oändligt långt bort blir resultatet detsamma som om de vore strikt parallella.

Är det verkligen så att parallellaxiomet är nödvändigt för att bestämma triangelns vinkelsumma?
Går du varvet runt i en cirkel så har du så har du genomgått en vridning på 360 grader, men det har inte att göra med att cirkeln är rund utan att den är sammanhängande.Resultatet är följdaktligen detsamma för alla sammanhängande figurer dvs även trianglar. Det som skiljer cirkeln från triangeln i det här sammanhanget är att medan rörelsen på cirkelperiferin kräver ett oändligt antal riktningsändringar kräver rörelsen runt triangeln endast tre.

I en triagel med vinklarna a, b och c fås således (180-a)+(180-b)+(180-c)=360 där 180-a, 180-b och 180-c är triangelns yttervinklar vilka är de vinklar som motsvarar de tre riktningsändringarna.

Det finns ett enkelt bevis som vi fick lära oss i skolan:

https://www.youtube.com/watch?v=tAGQLOrMGtQ
Moderator

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19603
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Allmän religionsdiskussion

Inläggav Pilatus » 05 nov 2024 23:56

Hubert skrev:Nja Pilatus och Vertumnus - intressanta utläggningar men ingen tror väl att det här tillhör religionsfilosofi. Kanske klassisk matematik och logik också tillhör sfären av religion?
Skulle inte tro det.

Aristoteles filosof vaknade ju till liv under 12-13-hundratalen genom skolastiken. Men triangelns vinkelsumma är förstås ett sidospår.
Hubert skrev:Min fråga till Mlw är Varför gjorde inte Augustinus det här? om naturlagarna är helt intellektuella produkter som han påstår.
Det är väl en bra fråga!

Kyrkofäderna var säkert sin tids intellektuella bjässar. Men deras kunnande var kanske begränsad till Bibeln och (bl a nyplatonistisk uttolkning av dess texter i linje med) vad som kanoniserats i Nya Testamentets skriftsamling.
Moderator

Vertumnus
Inlägg: 2019
Blev medlem: 12 jan 2010 12:47

Re: Allmän religionsdiskussion

Inläggav Vertumnus » 06 nov 2024 13:30

Pilatus skrev:
Vertumnus skrev:
Pilatus skrev:Euklides parallellaxiom behövs för att visa att vinkelsumman i en triangel är 180 grader. Utan det axiom som beskriver parallella linjer, kan vi faktiskt inte garantera att vinkelsumman i en triangel är 180°.

Om du låter linjerna skära varandra oändligt långt bort blir resultatet detsamma som om de vore strikt parallella.

Är det verkligen så att parallellaxiomet är nödvändigt för att bestämma triangelns vinkelsumma?
Går du varvet runt i en cirkel så har du så har du genomgått en vridning på 360 grader, men det har inte att göra med att cirkeln är rund utan att den är sammanhängande.Resultatet är följdaktligen detsamma för alla sammanhängande figurer dvs även trianglar. Det som skiljer cirkeln från triangeln i det här sammanhanget är att medan rörelsen på cirkelperiferin kräver ett oändligt antal riktningsändringar kräver rörelsen runt triangeln endast tre.

I en triagel med vinklarna a, b och c fås således (180-a)+(180-b)+(180-c)=360 där 180-a, 180-b och 180-c är triangelns yttervinklar vilka är de vinklar som motsvarar de tre riktningsändringarna.

Det finns ett enkelt bevis som vi fick lära oss i skolan:

https://www.youtube.com/watch?v=tAGQLOrMGtQ


I det beviset används parallellaxiomet, det var det jag ville komma ifrån. I båda fallen handlar det plangeometri. Överger vi parallellaxiomet och låter linjerna korsas återstår plangeometrin som ett specialfall.

Vertumnus
Inlägg: 2019
Blev medlem: 12 jan 2010 12:47

Re: Allmän religionsdiskussion

Inläggav Vertumnus » 06 nov 2024 14:00

Hubert skrev:Nja Pilatus och Vertumnus - intressanta utläggningar men ingen tror väl att det här tillhör religionsfilosofi. Kanske klassisk matematik och logik också tillhör sfären av religion?
Skulle inte tro det.

Min fråga till Mlw är Varför gjorde inte Augustinus det här? om naturlagarna är helt intellektuella produkter som han påstår.
Det är väl en bra fråga!

I fortsättningen uppenbarar sig frågor typ Varför talar inte Platon om evolutionsteorin?
Eller gud om evolutionen i Genesis 1? Gud är väl värsta intellektuella gigant? Eller Augustinus om hur förena kvantfysik med allmänna relativitetsteorin?


Jo, där finns en beröringspunkt med religion i metafysiken. Efter det att axiom och postulat är bestämda är metoden deduktion.

Sen är det nog så att naturlagarna är intellektuella produkter. Den vetenskapliga metoden är induktion, det vi finner är inte lagar utan regelbundenhet. Det är först i teorin som regelbundenheter förvandlas till lagar.

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19603
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Allmän religionsdiskussion

Inläggav Pilatus » 06 nov 2024 14:15

Vertumnus skrev:Jo, där finns en beröringspunkt med religion i metafysiken. Efter det att axiom och postulat är bestämda är metoden deduktion.

Augustinus var en metafysisk tänkare som såg Guds vilja som grunden för både naturlagar och moral. Han trodde inte på förnuftets självständiga förmåga att förstå världen.
Moderator

Vertumnus
Inlägg: 2019
Blev medlem: 12 jan 2010 12:47

Re: Allmän religionsdiskussion

Inläggav Vertumnus » 06 nov 2024 16:00

Pilatus skrev:
Vertumnus skrev:Jo, där finns en beröringspunkt med religion i metafysiken. Efter det att axiom och postulat är bestämda är metoden deduktion.

Augustinus var en metafysisk tänkare som såg Guds vilja som grunden för både naturlagar och moral. Han trodde inte på förnuftets självständiga förmåga att förstå världen.



Från Wiki
Ordet teori härstammar från en teknisk term inom den antika grekiska filosofin. Det grekiska ordet theoria, θεωρία, som betyder "att titta på, vara medveten om, åskåda", hänvisar till att grubbla och spekulera, i motsats till att handla och agera. Praktik (från grekiskans praxis, πρᾶξις) som kommer från den grekiska termen "att göra", ställs speciellt ofta i motsats till teori eftersom teori inte involverar något agerande förutom teoretiserandet i sig.

När Platons filosof lämnade grottan och begav sig till ideernas himmel så såg han ideerna, han tänkte inte ut dem, de uppenbarades för honom.

Det avslöjar en syn på förståndet som delaktigt i något större, universellt, vilken skiljer sig från den vi har idag. I dagens språkbruk betyder ordet teori ungefär detsamma som hypotes.

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Re: Allmän religionsdiskussion

Inläggav Algotezza » 08 nov 2024 10:32

Vertumnus skrev:
Pilatus skrev:
Vertumnus skrev:Jo, där finns en beröringspunkt med religion i metafysiken. Efter det att axiom och postulat är bestämda är metoden deduktion.

Augustinus var en metafysisk tänkare som såg Guds vilja som grunden för både naturlagar och moral. Han trodde inte på förnuftets självständiga förmåga att förstå världen.



Från Wiki
Ordet teori härstammar från en teknisk term inom den antika grekiska filosofin. Det grekiska ordet theoria, θεωρία, som betyder "att titta på, vara medveten om, åskåda", hänvisar till att grubbla och spekulera, i motsats till att handla och agera. Praktik (från grekiskans praxis, πρᾶξις) som kommer från den grekiska termen "att göra", ställs speciellt ofta i motsats till teori eftersom teori inte involverar något agerande förutom teoretiserandet i sig.

När Platons filosof lämnade grottan och begav sig till ideernas himmel så såg han ideerna, han tänkte inte ut dem, de uppenbarades för honom.

Det avslöjar en syn på förståndet som delaktigt i något större, universellt, vilken skiljer sig från den vi har idag. I dagens språkbruk betyder ordet teori ungefär detsamma som hypotes.


Teori är en via empiri bekräftad hypotes. Det är väl så man säger idag?

Idévärlden är evig och oberoende av människan, varför den är objektiv, på samma sätt som vi idag menar att den fysiska världen finns oberoende av oss och därför är objektiv. Dagens vetenskap har alltså "vänt uppochner" på Platon, för vilken den värld vi upplever med sinnena är subjektiv och betingad av "ögat som ser", medan den andliga världen ses som subjektiv av många idag.

Men om vi menar att vår gemensamma begreppsvärld motsvarar Platons idé- eller formvärld, så innehåller vår begreppsvärld dels ett intersubjektiv/objektiv dimension, dels en subjektiv (våra personliga tolkningar av de gemensamma begreppen). Dessutom är våra begrepp sällan helt lätta att rakt av översätta mellan olika språk. Begreppens innebörd kan alltså skilja något mellan olika språk. I och för sig kan man tänka sig att varje begrepp motsvaras en "tankebild" i snarare mental än verbal form.
Algotezza aka Algotezza

Vertumnus
Inlägg: 2019
Blev medlem: 12 jan 2010 12:47

Re: Allmän religionsdiskussion

Inläggav Vertumnus » 08 nov 2024 11:36

Algotezza skrev:
Vertumnus skrev:
Pilatus skrev:Augustinus var en metafysisk tänkare som såg Guds vilja som grunden för både naturlagar och moral. Han trodde inte på förnuftets självständiga förmåga att förstå världen.



Från Wiki
Ordet teori härstammar från en teknisk term inom den antika grekiska filosofin. Det grekiska ordet theoria, θεωρία, som betyder "att titta på, vara medveten om, åskåda", hänvisar till att grubbla och spekulera, i motsats till att handla och agera. Praktik (från grekiskans praxis, πρᾶξις) som kommer från den grekiska termen "att göra", ställs speciellt ofta i motsats till teori eftersom teori inte involverar något agerande förutom teoretiserandet i sig.

När Platons filosof lämnade grottan och begav sig till ideernas himmel så såg han ideerna, han tänkte inte ut dem, de uppenbarades för honom.

Det avslöjar en syn på förståndet som delaktigt i något större, universellt, vilken skiljer sig från den vi har idag. I dagens språkbruk betyder ordet teori ungefär detsamma som hypotes.


Teori är en via empiri bekräftad hypotes. Det är väl så man säger idag?


Bekräftar kanske är mycket sagt. Med vetenskplig teori avses den hypotes som för dagen bäst förklarar empirin.

Algotezza skrev:Idévärlden är evig och oberoende av människan, varför den är objektiv, på samma sätt som vi idag menar att den fysiska världen finns oberoende av oss och därför är objektiv. Dagens vetenskap har alltså "vänt uppochner" på Platon, för vilken den värld vi upplever med sinnena är subjektiv och betingad av "ögat som ser", medan den andliga världen ses som subjektiv av många idag.


Platon tänkte för att nå kunskap, idag når vi kunskap genom görande. Hierarkin är den omvända. Och det påverkar också det sätt som vi betraktar kunskap på, fokus har flyttat från vad till hur, begreppet naturlag har blivit obsolet.

Algotezza skrev:Men om vi menar att vår gemensamma begreppsvärld motsvarar Platons idé- eller formvärld, så innehåller vår begreppsvärld dels ett intersubjektiv/objektiv dimension, dels en subjektiv (våra personliga tolkningar av de gemensamma begreppen). Dessutom är våra begrepp sällan helt lätta att rakt av översätta mellan olika språk. Begreppens innebörd kan alltså skilja något mellan olika språk. I och för sig kan man tänka sig att varje begrepp motsvaras en "tankebild" i snarare mental än verbal form.

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Re: Allmän religionsdiskussion

Inläggav Algotezza » 08 nov 2024 12:26

Vertumnus skrev:
Algotezza skrev:
Vertumnus skrev:

Från Wiki
Ordet teori härstammar från en teknisk term inom den antika grekiska filosofin. Det grekiska ordet theoria, θεωρία, som betyder "att titta på, vara medveten om, åskåda", hänvisar till att grubbla och spekulera, i motsats till att handla och agera. Praktik (från grekiskans praxis, πρᾶξις) som kommer från den grekiska termen "att göra", ställs speciellt ofta i motsats till teori eftersom teori inte involverar något agerande förutom teoretiserandet i sig.

När Platons filosof lämnade grottan och begav sig till ideernas himmel så såg han ideerna, han tänkte inte ut dem, de uppenbarades för honom.

Det avslöjar en syn på förståndet som delaktigt i något större, universellt, vilken skiljer sig från den vi har idag. I dagens språkbruk betyder ordet teori ungefär detsamma som hypotes.


Teori är en via empiri bekräftad hypotes. Det är väl så man säger idag?


1. Bekräftar kanske är mycket sagt. Med vetenskplig teori avses den hypotes som för dagen bäst förklarar empirin.

Algotezza skrev:Idévärlden är evig och oberoende av människan, varför den är objektiv, på samma sätt som vi idag menar att den fysiska världen finns oberoende av oss och därför är objektiv. Dagens vetenskap har alltså "vänt uppochner" på Platon, för vilken den värld vi upplever med sinnena är subjektiv och betingad av "ögat som ser", medan den andliga världen ses som subjektiv av många idag.


2. Platon tänkte för att nå kunskap, idag når vi kunskap genom görande. Hierarkin är den omvända. Och det påverkar också det sätt som vi betraktar kunskap på, fokus har flyttat från vad till hur, begreppet naturlag har blivit obsolet.

Algotezza skrev:Men om vi menar att vår gemensamma begreppsvärld motsvarar Platons idé- eller formvärld, så innehåller vår begreppsvärld dels ett intersubjektiv/objektiv dimension, dels en subjektiv (våra personliga tolkningar av de gemensamma begreppen). Dessutom är våra begrepp sällan helt lätta att rakt av översätta mellan olika språk. Begreppens innebörd kan alltså skilja något mellan olika språk. I och för sig kan man tänka sig att varje begrepp motsvaras en "tankebild" i snarare mental än verbal form.


1. Hypotes är ett antagande man gjort på basis av empiri och sedan försöker man bekräfta hypotes med ny empiri. Att den bäst förklarar empirin beror väl på att den bäst stämmer överens med och är bekräftad av empirin. I vardagsspråket kan dock hypotes vara synonymt med teori. Men en teori är väl mer omfattande i regel och förklarar fler fenomen.

2. Tänkte Platon fram kunskap? Jag tror nog det handlar mer om intuitivt skådande och insikter.

Varför är begreppet naturlag obsolet?
Algotezza aka Algotezza

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19603
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Allmän religionsdiskussion

Inläggav Pilatus » 08 nov 2024 13:11

Algotezza skrev:Varför är begreppet naturlag obsolet?

"Naturlag" används säkert frekvent, även då man vet att naturlagar inte nödvändigtvis representerar eviga sanningar. Men om förklaringsmodellen är bra och har fått ett matematiskt uttryck så får "lagen" hänga med.
Moderator

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Re: Allmän religionsdiskussion

Inläggav Algotezza » 08 nov 2024 13:29

Pilatus skrev:
Algotezza skrev:Varför är begreppet naturlag obsolet?

"Naturlag" används säkert frekvent, även då man vet att naturlagar inte nödvändigtvis representerar eviga sanningar. Men om förklaringsmodellen är bra och har fått ett matematiskt uttryck så får "lagen" hänga med.



Finns det alls några s.k. eviga sanningar i naturvetenskapen?
Algotezza aka Algotezza

Vertumnus
Inlägg: 2019
Blev medlem: 12 jan 2010 12:47

Re: Allmän religionsdiskussion

Inläggav Vertumnus » 08 nov 2024 13:35

Algotezza skrev:
Vertumnus skrev:
Algotezza skrev:
Teori är en via empiri bekräftad hypotes. Det är väl så man säger idag?


1. Bekräftar kanske är mycket sagt. Med vetenskplig teori avses den hypotes som för dagen bäst förklarar empirin.

Algotezza skrev:Idévärlden är evig och oberoende av människan, varför den är objektiv, på samma sätt som vi idag menar att den fysiska världen finns oberoende av oss och därför är objektiv. Dagens vetenskap har alltså "vänt uppochner" på Platon, för vilken den värld vi upplever med sinnena är subjektiv och betingad av "ögat som ser", medan den andliga världen ses som subjektiv av många idag.


2. Platon tänkte för att nå kunskap, idag når vi kunskap genom görande. Hierarkin är den omvända. Och det påverkar också det sätt som vi betraktar kunskap på, fokus har flyttat från vad till hur, begreppet naturlag har blivit obsolet.

Algotezza skrev:Men om vi menar att vår gemensamma begreppsvärld motsvarar Platons idé- eller formvärld, så innehåller vår begreppsvärld dels ett intersubjektiv/objektiv dimension, dels en subjektiv (våra personliga tolkningar av de gemensamma begreppen). Dessutom är våra begrepp sällan helt lätta att rakt av översätta mellan olika språk. Begreppens innebörd kan alltså skilja något mellan olika språk. I och för sig kan man tänka sig att varje begrepp motsvaras en "tankebild" i snarare mental än verbal form.


1. Hypotes är ett antagande man gjort på basis av empiri och sedan försöker man bekräfta hypotes med ny empiri. Att den bäst förklarar empirin beror väl på att den bäst stämmer överens med och är bekräftad av empirin. I vardagsspråket kan dock hypotes vara synonymt med teori. Men en teori är väl mer omfattande i regel och förklarar fler fenomen.


Ja, det är väl ungefär andemeningen i det jag skrev.

Algotezza skrev:2. Tänkte Platon fram kunskap? Jag tror nog det handlar mer om intuitivt skådande och insikter.


Där är vi tillbaka till betydelseförskjutningen i ordet teori. När Platons filosof lämnade grottan så bagav han sig inte fysiskt till ideernas himmel, hela utflyckten gjordes i tankevärlden och det han upptäckte - märk ordvalet - tolkades som skådande, något som uppenbarats för det inre ögat.[/quote]

Algotezza skrev:Varför är begreppet naturlag obsolet?


Därför att det vi ser när vi sätter naturen på prov i våra experiment är inte lagar utan eventuella regelbundenheter.
Begreppet naturlag hör hemma i teorin, i ordets ursprungliga betydelse, och teori, i dagens betydelse, är till skillnad från naturlagen som är oföränderlig något som befinner sig i ständig utveckling och förändring.

Användarvisningsbild
David H
Moderator
Inlägg: 5747
Blev medlem: 13 nov 2005 22:29
Ort: Knivsta/Uppsala

Re: Allmän religionsdiskussion

Inläggav David H » 08 nov 2024 17:01

"Teologin sysslar inte med frågan om huruvida Gud existerar eller inte, utan den ägnar sig åt vem eller vad som har Guds funktion och som därigenom blir Gud och vilka konsekvenser som följer av detta." - Alexander Bard och Jan Söderkvist i Process och Event

Håller ni med om detta, och i så fall varför eller varför inte?
David Holmberg, moderator på filosofiforum
Mitt skrivarkiv där jag postar debattartiklar, drömanteckningar m.m.: https://davidholmberg.se/

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19603
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Allmän religionsdiskussion

Inläggav Pilatus » 08 nov 2024 17:52

David H skrev:"Teologin sysslar inte med frågan om huruvida Gud existerar eller inte, utan den ägnar sig åt vem eller vad som har Guds funktion och som därigenom blir Gud och vilka konsekvenser som följer av detta." - Alexander Bard och Jan Söderkvist i Process och Event

Håller ni med om detta, och i så fall varför eller varför inte?

Låter det inte litet bakvänt att utan att ställa frågan om Guds existens, fråga om vem som har Guds funktion? Är gudomlighet en funktion? Undrar om Alexander Bard har läst om den polyteistiska gudavärld som allt startade med och som vi känner till något om.
Moderator

xion
Inlägg: 4180
Blev medlem: 22 mar 2016 08:09

Re: Allmän religionsdiskussion

Inläggav xion » 09 nov 2024 12:42

David H skrev:"Teologin sysslar inte med frågan om huruvida Gud existerar eller inte, utan den ägnar sig åt vem eller vad som har Guds funktion och som därigenom blir Gud och vilka konsekvenser som följer av detta." - Alexander Bard och Jan Söderkvist i Process och Event

Håller ni med om detta, och i så fall varför eller varför inte?


Teologi kan väl sägas utgå i från att det finns gudar.

Gudar är över/utom-sinnliga makter som antas ha förmåga att påverka det som sker.

Människor av kött och blod kan hävda att de har kontakt med sådana makter och kan därigenom tillskansa sig en egen maktställning utifrån denna påstådda kontakt.

Människor som tror på detta erkänner därigenom också dessa underställdas maktanspråk.


Återgå till "Religion och andlighet"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 8 och 0 gäster