Citat B [trådskapare moderator]

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19604
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Citat B [trådskapare moderator]

Inläggav Pilatus » 19 nov 2024 19:52

Illusionen skriver: OBSERVERA att oavsett vad som anges som BÄRANDE GRUNDHYPOTES så krävs det initialt något som det som hävdas REFERERAR till ! VAD UTGÖR DENNA REFERENS ?

Det finns en vetenskaplig teori som beskriver hur rörelse, tid och rum påverkas av skillnader i hastighet och gravitation mellan olika referenssystem (koordinatsystem, KS).

Teorin refererar till den speciella relativitetsteorin, som behandlar hastighet samt den allmänna relativitetsteorin, som inkluderar gravitationens effekter.
Moderator

Användarvisningsbild
Illusionen
Inlägg: 1653
Blev medlem: 20 jan 2018 17:41

Re: Citat B [trådskapare moderator]

Inläggav Illusionen » 19 nov 2024 20:37

Pilatus skrev:Illusionen skriver: OBSERVERA att oavsett vad som anges som BÄRANDE GRUNDHYPOTES så krävs det initialt något som det som hävdas REFERERAR till ! VAD UTGÖR DENNA REFERENS ?

Det finns en vetenskaplig teori som beskriver hur rörelse, tid och rum påverkas av skillnader i hastighet och gravitation mellan olika referenssystem (koordinatsystem, KS).

Teorin refererar till den speciella relativitetsteorin, som behandlar hastighet samt den allmänna relativitetsteorin, som inkluderar gravitationens effekter.


En teori är inte att betrakta som grundläggande referens.
Använder du en teori som "sekundär" referens, måste du först "primärt" definiera vad som utgör referens
för alla i teorin ingående variabler/parametrar.

https://www.youtube.com/watch?v=EQGBbLBShzk
”I tidernas gryning, av tid är du kommen, i svindlande rymders fjärran nyans.”

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19604
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Citat B [trådskapare moderator]

Inläggav Pilatus » 20 nov 2024 02:00

Illusionen skrev:En teori är inte att betrakta som grundläggande referens.
Använder du en teori som "sekundär" referens, måste du först "primärt" definiera vad som utgör referens
för alla i teorin ingående variabler/parametrar.

Teorin kan ju (prövas i Poppers anda) tillämpas för att t ex ge exakta koordinater vid GPS-mätningar, alltså förmågan att korrekt beräkna koordinater (kompensera för de skillnader i tid och gravitation som i annat fall skulle gett sämre noggrannhet i satellit­positioneringssystemet). En sådan referens kan då beskrivas som i teorin insatta värden (= uppmätta skillnader) som jämförs med det beräknade utfallet. Teorins validitet.
Moderator

Smisk
Inlägg: 3655
Blev medlem: 27 aug 2016 15:42

Re: Citat B [trådskapare moderator]

Inläggav Smisk » 20 nov 2024 10:45

Illusionen skrev:En teori är inte att betrakta som grundläggande referens.
Använder du en teori som "sekundär" referens, måste du först "primärt" definiera vad som utgör referens
för alla i teorin ingående variabler/parametrar.


Det luriga är att alla beskrivningar av saker (alla teorier) så att säga endast kan fungera som beskrivningar kan fungera.
Det verkar för mig som att du hamnar i det vi talat om som Whiteheads felslut av "det felplacerade konkreta"?

Beskrivningar har sina begränsningar/möjligheter. Vi kan beskriva att vi har två olika perspektiv, ett inre och ett yttre. Yttre empiriska saker vi beskriver kan vi beskriva och sedan utföra experiment. Ett äpples rörelse kan beskrivas inom fysiken men smaken kan inte det. Smaken är en inre direkt erfarenhet och om vi använder "inre existens" som referenser i en teori där vi använder beskrivningar som om dem är yttre saker blandar vi ihop två kategorier av möjligheter/perspektiv vi kan ha inför det vi kan ha kunskap om.

Användarvisningsbild
Illusionen
Inlägg: 1653
Blev medlem: 20 jan 2018 17:41

Re: Citat B [trådskapare moderator]

Inläggav Illusionen » 20 nov 2024 11:39

Smisk skrev:
Illusionen skrev:En teori är inte att betrakta som grundläggande referens.
Använder du en teori som "sekundär" referens, måste du först "primärt" definiera vad som utgör referens
för alla i teorin ingående variabler/parametrar.


Det luriga är att alla beskrivningar av saker (alla teorier) så att säga endast kan fungera som beskrivningar kan fungera.
Det verkar för mig som att du hamnar i det vi talat om som Whiteheads felslut av "det felplacerade konkreta"?

Beskrivningar har sina begränsningar/möjligheter. Vi kan beskriva att vi har två olika perspektiv, ett inre och ett yttre. Yttre empiriska saker vi beskriver kan vi beskriva och sedan utföra experiment. Ett äpples rörelse kan beskrivas inom fysiken men smaken kan inte det. Smaken är en inre direkt erfarenhet och om vi använder "inre existens" som referenser i en teori där vi använder beskrivningar som om dem är yttre saker blandar vi ihop två kategorier av möjligheter/perspektiv vi kan ha inför det vi kan ha kunskap om.

Citat B lyder,

”Ett grundläggande problem vi inledningsvis står inför, när frågor om universums natur
skall utforskas och besvaras, är att förklara begreppet ”jaget” och dess subjektiva
och komplexa relation till vår verklighets s k rum-tid, alltså hur jaget, den subjektiva
upplevelsen / förnimmelsen, kan uppstå ur, och/eller kopplas via samband till,
något materiellt.”


Det saknas fortfarande svar till frågor föranledda av Citat B !
”Glappet” återstår alltså att förklara !
Det jag skriver är uttryckligen beskrivet ur ett atomärt perspektiv.

Det som ofta förbises inom naturvetenskapliga teorier är att förnimmelsen, inkl vi själva som
fysiska individer, beskrivs med verklighetsbaserade begrepp, vi själva är delaktiga i formandet av.
Det saknas därmed en viktig logisk länk i resonemangen.

/ Illusionen
”I tidernas gryning, av tid är du kommen, i svindlande rymders fjärran nyans.”

Smisk
Inlägg: 3655
Blev medlem: 27 aug 2016 15:42

Re: Citat B [trådskapare moderator]

Inläggav Smisk » 20 nov 2024 13:45

Illusionen skrev:Det saknas fortfarande svar till frågor föranledda av Citat B !
”Glappet” återstår alltså att förklara !
Det jag skriver är uttryckligen beskrivet ur ett atomärt perspektiv.

Det som ofta förbises inom naturvetenskapliga teorier är att förnimmelsen, inkl vi själva som
fysiska individer, beskrivs med verklighetsbaserade begrepp, vi själva är delaktiga i formandet av.
Det saknas därmed en viktig logisk länk i resonemangen.

/ Illusionen


Glappet (medvetandeproblemet) är inte förklarat nej, det håller jag med om.
Jag skulle argumentera för att det inte kan förklaras med den typen av teorier/beskrivningar eftersom beskrivningars natur inte kan fånga den kvalitativa naturen hos saker från perspektivet "det inre".

Medvetandeproblemet är inte ett som verkar kunna lösas med beskrivande förklaringar helt enkelt utan det är ett som uppstår på grund av begränsningarna/möjligheterna hos dem.

Vi kommer inte åt vårat inre med förmågor för det yttre (empiriska förmågor). Vi kan inte rikta oss mot yttre saker och beskriva dem och med denna metod få kunskap om inre kvalitativa direkta erfarenheters natur.

Slutsatsen är att vi "tvingas" utveckla en pluralistisk (ontologisk) modell av existensen och vår hållning (epistemologiskt) till den.
Och nej, inte nödvändigtvis en dualistisk ;) Istället för att tänka oss att det "finns en verklighet där ute som är komplett" så kan vi tänka oss att det finns en komplex och pluralistisk process av olika typer av existens och förhållanden vi kan förstå just eftersom olika perspektiv finns. Inre och yttre är två sätt att utgå ifrån perspektiv så att vi kan få kunskap.

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19604
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Citat B [trådskapare moderator]

Inläggav Pilatus » 20 nov 2024 14:41

Smisk skrev:Glappet (medvetandeproblemet) är inte förklarat nej, det håller jag med om.
Jag skulle argumentera för att det inte kan förklaras med den typen av teorier/beskrivningar eftersom beskrivningars natur inte kan fånga den kvalitativa naturen hos saker från perspektivet "det inre".

Varför skulle man inte kunna förklara medvetandet och hur det fungerar? Har du tänkt på att man kan börja med något enkelt? Kan du nämna någon enkel funktion som hör till medvetandet? Ett nervsystem kanske?
Moderator

Användarvisningsbild
Illusionen
Inlägg: 1653
Blev medlem: 20 jan 2018 17:41

Re: Citat B [trådskapare moderator]

Inläggav Illusionen » 20 nov 2024 16:20

Smisk skrev:
Illusionen skrev:Det saknas fortfarande svar till frågor föranledda av Citat B !
”Glappet” återstår alltså att förklara !
Det jag skriver är uttryckligen beskrivet ur ett atomärt perspektiv.

Det som ofta förbises inom naturvetenskapliga teorier är att förnimmelsen, inkl vi själva som
fysiska individer, beskrivs med verklighetsbaserade begrepp, vi själva är delaktiga i formandet av.
Det saknas därmed en viktig logisk länk i resonemangen.

/ Illusionen


Glappet (medvetandeproblemet) är inte förklarat nej, det håller jag med om.
Jag skulle argumentera för att det inte kan förklaras med den typen av teorier/beskrivningar eftersom beskrivningars natur inte kan fånga den kvalitativa naturen hos saker från perspektivet "det inre".

Medvetandeproblemet är inte ett som verkar kunna lösas med beskrivande förklaringar helt enkelt utan det är ett som uppstår på grund av begränsningarna/möjligheterna hos dem.

Vi kommer inte åt vårat inre med förmågor för det yttre (empiriska förmågor). Vi kan inte rikta oss mot yttre saker och beskriva dem och med denna metod få kunskap om inre kvalitativa direkta erfarenheters natur.

Slutsatsen är att vi "tvingas" utveckla en pluralistisk (ontologisk) modell av existensen och vår hållning (epistemologiskt) till den.
Och nej, inte nödvändigtvis en dualistisk ;) Istället för att tänka oss att det "finns en verklighet där ute som är komplett" så kan vi tänka oss att det finns en komplex och pluralistisk process av olika typer av existens och förhållanden vi kan förstå just eftersom olika perspektiv finns. Inre och yttre är två sätt att utgå ifrån perspektiv så att vi kan få kunskap.


Det finns alltid en risk för att jag missförstår budskapet, i vad andra skriver, men som jag tolkar det du
skriver har vi i stort samstämmiga/likvärdiga uppfattningar om vad medvetandet representerar.
Detta gäller även förutsättningar/möjligheter att nå full förståelse, det vore hybris att hävda något annat.

Citat från tidigare inlägg,

”Konceptet är uppdelat i två etapper,
Etapp 1, omfattande svar till Citat A, (TID och RUM) är avslutad, och sammanfattas i redovisad patentansökan.
Etapp 2, omfattande svar till Citat B, utgår från en hypotes jag arbetar med (se inlägg daterat 1 augusti).”

”Ur atomärt perspektiv, och avsaknad av svar på citaten, kan det ej uteslutas att referensen ifråga,
i minst något avseende är ”perspektivgränsöverskridande” och innefattar beroende av ej förnimbara varierbara
”samband” som t ex kombinationer av sinnesinformation, minnes-beroende och villkorade komplexa strukturella
variationer. Så vilka väl underbyggda antaganden gör ni om universums initiala förhållanden/randvillkor,
utan att ha presenterat svaren till Citat B
?”


Pilatus ställer frågan, ”Varför skulle man inte kunna förklara medvetandet och hur det fungerar?”.
Frågan är inte ställd till mig, men mitt svar på frågan ges av den blå-markerade texten.
Det som förbises inom naturvetenskapliga teorier är att förnimmelsen, inkl vi själva som fysiska individer,
beskrivs med verklighetsbaserade begrepp/fenomen, vi själva är delaktiga i formandet av.
Hur vi är delaktiga har ingen förklarat och redovisat !
Detta utesluter dock inte att det går att komma längre i förståelsen av medvetandet, därav Etapp 2.
För egen del lutar det dock åt uppfattningen att mänskligheten aldrig kommer nå målet, trots att det
verkar befinna sig inom räckhåll, detta av angivna skäl.

Från kapitel 3, MEDVETANDET, är följande citat hämtat,

"Jag tolkar rådande uppfattningar som att jaget inte direkt anses ha att göra med den skarpa skillnaden
mellan medvetande och materia, vilken bl a Descartes hävdat. Descartes ansåg att materian är en typ
av ”substans” som karakteriseras av utsträckning i rummet, till skillnad mot medvetandet som antas vara
en annan "substans", karakteriserad av existens i tiden.
Sammanfattat förefaller alltså begreppet medvetande vara en typisk, i stort odefinierad, entitet.
Entitet är en term som inom filosofin används för någonting överhuvudtaget; och behöver inte utgöras av
ett fysiskt ting, utan kan t ex bestå av exempelvis en idé eller en teori.
Vi känner inte till något annat än illusionen/verkligheten, och har anpassat våra liv därefter.
Vårt sätt att tänka är ensidigt format av illusionen/verkligheten, vars primära kännetecken är rum och tid,
och därutöver ”materia” i olika varianter/versioner.
Man kan då med visst fog hävda att vi som ”atomer” förnimmer universum ur ett begränsat perspektiv
format av atomens struktur, det konceptet benämner det ”atomära” perspektivet.

Vi får dock inte glömma att det ”atomära” perspektivet även inrymmer ”jaget”. Det är mot denna ”atomära”
bakgrund forskarna alltför enögt försöker beskriva universum med våra vardagliga begrepp och storheter."


SLUTSATS,

Oavsett vad som skall beskrivas och förklaras, så gör vi detta utifrån atomära begrepp, storheter och fenomen
vi själva formulerat, via det vi anser/tycker oss förnimma, med hjälp av våra s k sinnen och vår hjärnas
kognitiva förmåga. ALLT detta är dock beroende av funktioner/samband vi är totalt omedvetna om.
Av konceptet framgår även att det ej går att utesluta ett samband med det som benämns Grundstatus, G.
INGEN har således förmåga att förklara och/eller beskriva varifrån vårt medvetande/”jaget” emanerar.

Det är alltid intressant att ta del av ateisters argument rörande den här typen av frågeställningar. :)

Bengt Hj Törnblom / Illusionen

Pax vobiscum

https://www.youtube.com/watch?v=qhypHbuK8bU
”I tidernas gryning, av tid är du kommen, i svindlande rymders fjärran nyans.”

Hubert
Inlägg: 999
Blev medlem: 18 jan 2024 21:52

Re: Citat B [trådskapare moderator]

Inläggav Hubert » 20 nov 2024 20:35

Jag som är ateist har tagit ställning till frågan Finns gudar?
Min fråga till dig är Har du med ditt koncept bevisat Guds existens?

Illusionen skrev:

Det finns alltid en risk för att jag missförstår budskapet, i vad andra skriver, men som jag tolkar det du
skriver har vi i stort samstämmiga/likvärdiga uppfattningar om vad medvetandet representerar.
Detta gäller även förutsättningar/möjligheter att nå full förståelse, det vore hybris att hävda något annat.

Citat från tidigare inlägg,

”Konceptet är uppdelat i två etapper,
Etapp 1, omfattande svar till Citat A, (TID och RUM) är avslutad, och sammanfattas i redovisad patentansökan.
Etapp 2, omfattande svar till Citat B, utgår från en hypotes jag arbetar med (se inlägg daterat 1 augusti).”

”Ur atomärt perspektiv, och avsaknad av svar på citaten, kan det ej uteslutas att referensen ifråga,
i minst något avseende är ”perspektivgränsöverskridande” och innefattar beroende av ej förnimbara varierbara
”samband” som t ex kombinationer av sinnesinformation, minnes-beroende och villkorade komplexa strukturella
variationer. Så vilka väl underbyggda antaganden gör ni om universums initiala förhållanden/randvillkor,
utan att ha presenterat svaren till Citat B
?”


Pilatus ställer frågan, ”Varför skulle man inte kunna förklara medvetandet och hur det fungerar?”.
Frågan är inte ställd till mig, men mitt svar på frågan ges av den blå-markerade texten.
Det som förbises inom naturvetenskapliga teorier är att förnimmelsen, inkl vi själva som fysiska individer,
beskrivs med verklighetsbaserade begrepp/fenomen, vi själva är delaktiga i formandet av.
Hur vi är delaktiga har ingen förklarat och redovisat !
Detta utesluter dock inte att det går att komma längre i förståelsen av medvetandet, därav Etapp 2.
För egen del lutar det dock åt uppfattningen att mänskligheten aldrig kommer nå målet, trots att det
verkar befinna sig inom räckhåll, detta av angivna skäl.

Från kapitel 3, MEDVETANDET, är följande citat hämtat,

"Jag tolkar rådande uppfattningar som att jaget inte direkt anses ha att göra med den skarpa skillnaden
mellan medvetande och materia, vilken bl a Descartes hävdat. Descartes ansåg att materian är en typ
av ”substans” som karakteriseras av utsträckning i rummet, till skillnad mot medvetandet som antas vara
en annan "substans", karakteriserad av existens i tiden.
Sammanfattat förefaller alltså begreppet medvetande vara en typisk, i stort odefinierad, entitet.
Entitet är en term som inom filosofin används för någonting överhuvudtaget; och behöver inte utgöras av
ett fysiskt ting, utan kan t ex bestå av exempelvis en idé eller en teori.
Vi känner inte till något annat än illusionen/verkligheten, och har anpassat våra liv därefter.
Vårt sätt att tänka är ensidigt format av illusionen/verkligheten, vars primära kännetecken är rum och tid,
och därutöver ”materia” i olika varianter/versioner.
Man kan då med visst fog hävda att vi som ”atomer” förnimmer universum ur ett begränsat perspektiv
format av atomens struktur, det konceptet benämner det ”atomära” perspektivet.

Vi får dock inte glömma att det ”atomära” perspektivet även inrymmer ”jaget”. Det är mot denna ”atomära”
bakgrund forskarna alltför enögt försöker beskriva universum med våra vardagliga begrepp och storheter."


SLUTSATS,

Oavsett vad som skall beskrivas och förklaras, så gör vi detta utifrån atomära begrepp, storheter och fenomen
vi själva formulerat, via det vi anser/tycker oss förnimma, med hjälp av våra s k sinnen och vår hjärnas
kognitiva förmåga. ALLT detta är dock beroende av funktioner/samband vi är totalt omedvetna om.
Av konceptet framgår även att det ej går att utesluta ett samband med det som benämns Grundstatus, G.

Det är alltid intressant att ta del av ateisters argument rörande den här typen av frågeställningar. :)

Bengt Hj Törnblom / Illusionen

Pax vobiscum

https://www.youtube.com/watch?v=qhypHbuK8bU[/quote]

Smisk
Inlägg: 3655
Blev medlem: 27 aug 2016 15:42

Re: Citat B [trådskapare moderator]

Inläggav Smisk » 21 nov 2024 11:17

Illusionen skrev:Det finns alltid en risk för att jag missförstår budskapet, i vad andra skriver, men som jag tolkar det du
skriver har vi i stort samstämmiga/likvärdiga uppfattningar om vad medvetandet representerar.
Detta gäller även förutsättningar/möjligheter att nå full förståelse, det vore hybris att hävda något annat.


Det låter rimligt, vi verkar samstämmiga vad jag kan se.

Illusionen skrev:Pilatus ställer frågan, ”Varför skulle man inte kunna förklara medvetandet och hur det fungerar?”.
Frågan är inte ställd till mig, men mitt svar på frågan ges av den blå-markerade texten.
Det som förbises inom naturvetenskapliga teorier är att förnimmelsen, inkl vi själva som fysiska individer,
beskrivs med verklighetsbaserade begrepp/fenomen, vi själva är delaktiga i formandet av.
Hur vi är delaktiga har ingen förklarat och redovisat !
Detta utesluter dock inte att det går att komma längre i förståelsen av medvetandet, därav Etapp 2.
För egen del lutar det dock åt uppfattningen att mänskligheten aldrig kommer nå målet, trots att det
verkar befinna sig inom räckhåll, detta av angivna skäl.


Jag håller med om att det verkar luta åt att slutsatsen mysterianism landar i är korrekt.

Jag bad AI ge mig argumenten mysterianister använder:

Mysterianismens argument för att stödja sin ståndpunkt bygger på flera centrala idéer:

Kognitiva begränsningar: Mysterianister, som Colin McGinn, hävdar att människans kognitiva förmågor är begränsade och att vissa problem, som medvetandets natur, ligger bortom vår förståelse1. Detta liknar hur vissa djur aldrig kan förstå komplexa matematiska problem, oavsett hur mycket de tränar.

Subjektiva upplevelser: Ett annat argument är att subjektiva upplevelser (qualia) är unika för varje individ och inte kan delas eller jämföras direkt1. Detta gör det omöjligt att objektivt studera och förstå andras medvetande.

Explanatoriska gapet: Det finns ett fundamentalt gap mellan fysiska processer och subjektiva upplevelser2. Även om vi kan förklara hjärnans funktioner och strukturer, kvarstår frågan om varför dessa processer åtföljs av medvetna upplevelser.


Jag skulle förklara det med Kants tankar. Vår erfarenhet och kunskap bygger på möjligheter och förmågor som har syftet att ge oss "världen för oss" men inte "världen som sådan". Vår direkta erfarenhet (det inre) är en kategori av existens vi inte har förmågor för att hantera på samma sätt som vi har det för saker i "världen för oss". Med andra ord, vi är främst empiriska och analytiska, kunskapsmässigt sätt. Vi har ett "fem-sinnes perspektiv" och är som gjorda för att ta in en "värld där ute" och tänka på den men alltså inte för att förhålla oss direkt till vårat inre.

Med det sagt så tror jag det finns fler perspektiv. Mystika traditioner fyller delvis i med insikter om saker som naturens förhållande till det spirituella, sammanhang som intuitivt och meditativt kan erfaras och om uppvaknanden till insikter och perspektiv vårat förnuft inte kan hantera i vanlig mening. Samma sak med nära döden och drogupplevelser osv.

Illusionen skrev:Oavsett vad som skall beskrivas och förklaras, så gör vi detta utifrån atomära begrepp, storheter och fenomen
vi själva formulerat, via det vi anser/tycker oss förnimma, med hjälp av våra s k sinnen och vår hjärnas
kognitiva förmåga. ALLT detta är dock beroende av funktioner/samband vi är totalt omedvetna om.
Av konceptet framgår även att det ej går att utesluta ett samband med det som benämns Grundstatus, G.
INGEN har således förmåga att förklara och/eller beskriva varifrån vårt medvetande/”jaget” emanerar.

Det är alltid intressant att ta del av ateisters argument rörande den här typen av frågeställningar. :)


Detta är vi helt överens om verkar det som. Jag ser som sagt för övrigt inte att vi är oense om något, jag är djupt skeptisk till fysikalism, scientism och materialism. I alla fall i deras "mainstreamversioner".

Jag har en mer komplex metafysisk uppfattning och det gäller även det spirituellas natur inklusive Gud/ateism frågan.

Användarvisningsbild
Illusionen
Inlägg: 1653
Blev medlem: 20 jan 2018 17:41

Re: Citat B [trådskapare moderator]

Inläggav Illusionen » 21 nov 2024 21:07

Smisk skrev:
Illusionen skrev:Det finns alltid en risk för att jag missförstår budskapet, i vad andra skriver, men som jag tolkar det du
skriver har vi i stort samstämmiga/likvärdiga uppfattningar om vad medvetandet representerar.
Detta gäller även förutsättningar/möjligheter att nå full förståelse, det vore hybris att hävda något annat.


Det låter rimligt, vi verkar samstämmiga vad jag kan se.

Illusionen skrev:Pilatus ställer frågan, ”Varför skulle man inte kunna förklara medvetandet och hur det fungerar?”.
Frågan är inte ställd till mig, men mitt svar på frågan ges av den blå-markerade texten.
Det som förbises inom naturvetenskapliga teorier är att förnimmelsen, inkl vi själva som fysiska individer,
beskrivs med verklighetsbaserade begrepp/fenomen, vi själva är delaktiga i formandet av.
Hur vi är delaktiga har ingen förklarat och redovisat !
Detta utesluter dock inte att det går att komma längre i förståelsen av medvetandet, därav Etapp 2.
För egen del lutar det dock åt uppfattningen att mänskligheten aldrig kommer nå målet, trots att det
verkar befinna sig inom räckhåll, detta av angivna skäl.


Jag håller med om att det verkar luta åt att slutsatsen mysterianism landar i är korrekt.

Jag bad AI ge mig argumenten mysterianister använder:

Mysterianismens argument för att stödja sin ståndpunkt bygger på flera centrala idéer:

Kognitiva begränsningar: Mysterianister, som Colin McGinn, hävdar att människans kognitiva förmågor är begränsade och att vissa problem, som medvetandets natur, ligger bortom vår förståelse1. Detta liknar hur vissa djur aldrig kan förstå komplexa matematiska problem, oavsett hur mycket de tränar.

Subjektiva upplevelser: Ett annat argument är att subjektiva upplevelser (qualia) är unika för varje individ och inte kan delas eller jämföras direkt1. Detta gör det omöjligt att objektivt studera och förstå andras medvetande.

Explanatoriska gapet: Det finns ett fundamentalt gap mellan fysiska processer och subjektiva upplevelser2. Även om vi kan förklara hjärnans funktioner och strukturer, kvarstår frågan om varför dessa processer åtföljs av medvetna upplevelser.


Jag skulle förklara det med Kants tankar. Vår erfarenhet och kunskap bygger på möjligheter och förmågor som har syftet att ge oss "världen för oss" men inte "världen som sådan". Vår direkta erfarenhet (det inre) är en kategori av existens vi inte har förmågor för att hantera på samma sätt som vi har det för saker i "världen för oss". Med andra ord, vi är främst empiriska och analytiska, kunskapsmässigt sätt. Vi har ett "fem-sinnes perspektiv" och är som gjorda för att ta in en "värld där ute" och tänka på den men alltså inte för att förhålla oss direkt till vårat inre.

Med det sagt så tror jag det finns fler perspektiv. Mystika traditioner fyller delvis i med insikter om saker som naturens förhållande till det spirituella, sammanhang som intuitivt och meditativt kan erfaras och om uppvaknanden till insikter och perspektiv vårat förnuft inte kan hantera i vanlig mening. Samma sak med nära döden och drogupplevelser osv.

Illusionen skrev:Oavsett vad som skall beskrivas och förklaras, så gör vi detta utifrån atomära begrepp, storheter och fenomen
vi själva formulerat, via det vi anser/tycker oss förnimma, med hjälp av våra s k sinnen och vår hjärnas
kognitiva förmåga. ALLT detta är dock beroende av funktioner/samband vi är totalt omedvetna om.
Av konceptet framgår även att det ej går att utesluta ett samband med det som benämns Grundstatus, G.
INGEN har således förmåga att förklara och/eller beskriva varifrån vårt medvetande/”jaget” emanerar.

Det är alltid intressant att ta del av ateisters argument rörande den här typen av frågeställningar. :)


Detta är vi helt överens om verkar det som. Jag ser som sagt för övrigt inte att vi är oense om något, jag är djupt skeptisk till fysikalism, scientism och materialism. I alla fall i deras "mainstreamversioner".

Jag har en mer komplex metafysisk uppfattning och det gäller även det spirituellas natur inklusive Gud/ateism frågan.


Trevligt, sakligt och positivt skrivet.

För att undvika ev missförstånd först ett citat från konceptet,
”Min ambition är inte att försöka påverka hur andra ser på begreppet Gud, det bör vara varje
människas ensak, men vill med utgångspunkt från den metafysik som tillämpas i konceptet,
bidra med några personliga synpunkter som i sammanhanget ofta förefaller att ha ignorerats.
Mot bakgrund av att förnimmelsen enligt konceptet är beroende av referensens strukturella
KOMPLEXITETSNIVÅ, och därigenom kan liknas vid en, via referensens komplexitetsnivå,
beroende tolkning, banar skilda komplexitetsnivåer väg för olika ”tolkningar”, likvärdigt det som
i konceptet benämns ”perspektivgränsöverskridande”. Detta och särskilt konsekvensen av
Citat A och Citat B, ger växelverkan modellen inkl aktuell metafysik, unika tolkningsförutsättningar
rörande tänkbart betraktelsesätt av begreppet Gud.
”

Tanken var att mitt inlägg daterat 08 nov 2024 08:44 skulle få utgöra en avslutande kommentar
med anledning av de konsekvenser Citat B föranleder. Vill därför göra ett nytt försök och
avsluta min medverkan i denna tråd med att förklara tänkbara konsekvenser för begreppet
Gud, mot bakgrund av det vi nu diskuterar. Ateister hämtar till övervägande del sina argument
genom att citera religiösa skrifter. Kardinalfelet man därvid gör sig skyldig till är att man i sin
argumentering reservationslöst, utan motivering, begränsar sig till användande av våra mänskliga
begrepp och storheter. Ett första steg rörande tänkbart betraktelsesätt av begreppet Gud, med
beaktande av Citat A och Citat B, är därför förståelse av vad verkligheten bakomliggande metafysik
innebär och erbjuder. Det är sannolikt först när det metafysiska resonemanget avancerat till där
vi nu befinner oss, som det går att hjälpligt förstå att begreppet Gud inte går att beskriva med
hjälp av enbart våra i vardagen använda atomära begrepp/storheter och termer.
Det är m a o omöjligt att beskriva Gud, som något fysiskt närvarande i vår förnimbara verklighet.
I något inlägg långt tillbaka i tiden berättade jag om en präst som i sin predikan förkunnade att,
”den som tror sig om att förstå Gud har inte förstått någonting”, vilket stämmer väl med
uppfattningen att begreppet Gud skall sökas bortom verkligheten, och dess atomära begrepp.
Att då som många ateister argumenterar, återkommande kräva bevis för Guds existens, vittnar
om det meningslösa i att diskutera ämnet, särskilt om man redan innan, av oredovisade orsaker,
förkastat, alternativt är ovetande om, metafysiken och dess inneboende möjligheter.

Vad man med lite kreativitet kan hävda, är att konceptet inkl tillämpad metafysik, inte minst
ur ett teologiskt perspektiv, erbjuder fascinerande tolkningsmöjligheter, bortom ateistens
begränsade rent atomära argumentering.

Bengt Hj Törnblom / Illusionen

Pax vobiscum

https://www.youtube.com/watch?v=MjB-U0I4VQA

Citat Wikipedia,

Metafysik är den gren inom filosofin som behandlar frågan om verklighetens grundläggande natur och
försöker göra rationella utsagor om fundamentala drag hos allt varande. Metafysik handlar om sådant som vi
inte kan uppfatta med våra sinnen, som finns bortom det fysiska, men detta är inte en tillräcklig definition.
Från att ursprungligen ha varit ett mer väldefinierat ämne – som kan sägas ha haft "varande i sig" eller
"första orsaker" som sitt studieämne – har det idag kommit att inkludera frågor som exempelvis viljans frihet,
som förr inte skulle ha betraktats som en metafysisk fråga.

Andra frågor som har behandlats inom metafysiken är Hur är naturen beskaffad?, Finns Gud?, Vilken är
människans plats i universum? samt begrepp som existens, rum, tid och kausalitet. Denna utveckling av ämnet
har gjort att det numera är mycket svårdefinierat, samtidigt som det finns ett förnyat intresse för dessa
frågeställningar. Metafysik kritiseras ibland för att ta vid där vetenskapen slutar, den ses som utomvetenskaplig.
Mot denna kritik framhålls att metafysik såsom filosofisk verksamhet kan bedrivas med försvarbara, rationella
argument som inte motsäger utan tvärtom integrerar vetenskapliga fakta.
”I tidernas gryning, av tid är du kommen, i svindlande rymders fjärran nyans.”

xion
Inlägg: 4180
Blev medlem: 22 mar 2016 08:09

Re: Citat B [trådskapare moderator]

Inläggav xion » 22 nov 2024 06:19

Illusionen skrev:
För att undvika ev missförstånd först ett citat från konceptet,
”Min ambition är inte att försöka påverka hur andra ser på begreppet Gud, det bör vara varje
människas ensak, men vill med utgångspunkt från den metafysik som tillämpas i konceptet,
bidra med några personliga synpunkter som i sammanhanget ofta förefaller att ha ignorerats.
Mot bakgrund av att förnimmelsen enligt konceptet är beroende av referensens strukturella
KOMPLEXITETSNIVÅ, och därigenom kan liknas vid en, via referensens komplexitetsnivå,
beroende tolkning, banar skilda komplexitetsnivåer väg för olika ”tolkningar”, likvärdigt det som
i konceptet benämns ”perspektivgränsöverskridande”. Detta och särskilt konsekvensen av
Citat A och Citat B, ger växelverkan modellen inkl aktuell metafysik, unika tolkningsförutsättningar
rörande tänkbart betraktelsesätt av begreppet Gud.
”

Tanken var att mitt inlägg daterat 08 nov 2024 08:44 skulle få utgöra en avslutande kommentar
med anledning av de konsekvenser Citat B föranleder. Vill därför göra ett nytt försök och
avsluta min medverkan i denna tråd med att förklara tänkbara konsekvenser för begreppet
Gud, mot bakgrund av det vi nu diskuterar. Ateister hämtar till övervägande del sina argument
genom att citera religiösa skrifter. Kardinalfelet man därvid gör sig skyldig till är att man i sin
argumentering reservationslöst, utan motivering, begränsar sig till användande av våra mänskliga
begrepp och storheter. Ett första steg rörande tänkbart betraktelsesätt av begreppet Gud, med
beaktande av Citat A och Citat B, är därför förståelse av vad verkligheten bakomliggande metafysik
innebär och erbjuder. Det är sannolikt först när det metafysiska resonemanget avancerat till där
vi nu befinner oss, som det går att hjälpligt förstå att begreppet Gud inte går att beskriva med

hjälp av enbart våra i vardagen använda atomära begrepp/storheter och termer.
Det är m a o omöjligt att beskriva Gud, som något fysiskt närvarande i vår förnimbara verklighet.
I något inlägg långt tillbaka i tiden berättade jag om en präst som i sin predikan förkunnade att,
”den som tror sig om att förstå Gud har inte förstått någonting”, vilket stämmer väl med
uppfattningen att begreppet Gud skall sökas bortom verkligheten, och dess atomära begrepp.
Att då som många ateister argumenterar, återkommande kräva bevis för Guds existens, vittnar
om det meningslösa i att diskutera ämnet, särskilt om man redan innan, av oredovisade orsaker,
förkastat, alternativt är ovetande om, metafysiken och dess inneboende möjligheter.

Vad man med lite kreativitet kan hävda, är att konceptet inkl tillämpad metafysik, inte minst
ur ett teologiskt perspektiv, erbjuder fascinerande tolkningsmöjligheter, bortom ateistens
begränsade rent atomära argumentering.

Bengt Hj Törnblom / Illusionen

xion skrev:Som jag uppfattar det vet du inte vad metafysik är för något.
Då kan man undra " Vet jag det"?
Då måste man bestämma vad "vet" betyder.
Som jag ser det innebär att veta, något man är helt säker på. Detta vetande är fortfarande subjektivt och kan naturligtvis vara fel eller avvika från etablerade åsikter.
Du verkar placera metafysiken som svävande i "etern" eller hos ett "högre väsen" t.ex. Gud.
Enligt min åsikt är det vi kallar metafysik något som ligger på ett annat plan än fysiken. Metafysiken är tankens värld. Allt annat hör till fysiken.

Pax vobiscum

https://www.youtube.com/watch?v=MjB-U0I4VQA

Smisk
Inlägg: 3655
Blev medlem: 27 aug 2016 15:42

Re: Citat B [trådskapare moderator]

Inläggav Smisk » 22 nov 2024 15:53

Illusionen skrev:Det är sannolikt först när det metafysiska resonemanget avancerat till där
vi nu befinner oss, som det går att hjälpligt förstå att begreppet Gud inte går att beskriva med
hjälp av enbart våra i vardagen använda atomära begrepp/storheter och termer.


Exakt.

Vi vet att vi har tillgång till en "inre värld" och saker som direkta kvalitativa erfarenheter, medvetandet med känslor och värderingar.
Dessa är inte beskrivna i någon fysisk modell över världen och inte räknade på med matematik.

Om Gud finns, så är Gud inte saker fysiken beskriver och därför måste vi acceptera att om saker fysiken inte kan beskriva kan erfaras så kan kanske även Gud erfaras.

Detta är inte ett argument FÖR Gud utan ett som invänder och ifrågasätter den metafysiska ram som utesluter både Gud och en mer komplex existens som innehåller saker som syfte, värde och mening. Alltså saker som enligt mig är orsaken att vi har "tanken om Gud" från första början :)

Med andra ord, eftersom existensens natur är komplex så krävs en komplex ram för att förstå den.
Alla ramar/modeller som utesluter en sådan komplexitet, utesluter en verklighet.


Jag är dock intresserad av att förstå dina tankar om växelverkan men jag misstänker att du bygger dem på tekniska detaljer jag inte orkar sätta mig in i ;) Vi har ju talat om det tidigare. Som jag uppfattar det finns det en idé om att vad jag kallar "inre/yttre" kan existera genom en process av att påverka varandra på något sätt.

Som jag även tidigare påpekat så påminner dina tankar mig en del om Alfred North Whiteheads.
Hans metafysik innefattar ju syfte, värde och mening. Även Gud, kreativitet och teleologi.

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19604
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Citat B [trådskapare moderator]

Inläggav Pilatus » 22 nov 2024 16:12

Smisk skrev:Vi vet att vi har tillgång till en "inre värld" och saker som direkta kvalitativa erfarenheter, medvetandet med känslor och värderingar. Dessa är inte beskrivna i någon fysisk modell över världen och inte räknade på med matematik.

Neurologi, psykologi och filosofi tar upp frågor om våra upplevelser, hjärnans struktur och medvetande. Mystifiera inte ämnet, det finns hyllmetrar med litteratur om dessa frågor. Värderingar kan formuleras och analyseras, känslor kan analyseras och mätas. Du kan säkert få en viss översiktlig information i ämnet i Nationalencyklopedin.
Moderator

Smisk
Inlägg: 3655
Blev medlem: 27 aug 2016 15:42

Re: Citat B [trådskapare moderator]

Inläggav Smisk » 22 nov 2024 16:34

Pilatus skrev:Neurologi, psykologi och filosofi tar upp frågor om våra upplevelser, hjärnans struktur och medvetande. Mystifiera inte ämnet, det finns hyllmetrar med litteratur om dessa frågor. Värderingar kan formuleras och analyseras, känslor kan analyseras och mätas. Du kan säkert få en viss översiktlig information i ämnet i Nationalencyklopedin.


Det är inte riktigt så jag menar, kan du ha missuppfattat vad jag syftar på kanske.
Jag tar mig friheten att tänka och skriva precis som jag vill faktiskt, det bestämmer inte du ;)


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 57 och 0 gäster