Dagens fråga
Moderator: Moderatorgruppen
Dagens fråga
Dagens fråga är tänkt att behandla alla slags frågor som både har och icke har avgörbara svar. Men de bör förstås ha någon anknytning till vad som kan sorteras in under filosofi. Första exemplet:
Vad är en meningsfull fråga i filosofiskt avseende?
(Om frågan inte skall trampa ner i redan djupa spår, kan man omformulera gamla frågor för att hitta nya vägar i tänkandet?)
Vad är en meningsfull fråga i filosofiskt avseende?
(Om frågan inte skall trampa ner i redan djupa spår, kan man omformulera gamla frågor för att hitta nya vägar i tänkandet?)
Moderator
Re: Dagens fråga
Pilatus skrev:Dagens fråga är tänkt att behandla alla slags frågor som både har och icke har avgörbara svar. Men de bör förstås ha någon anknytning till vad som kan sorteras in under filosofi. Första exemplet:
Vad är en meningsfull fråga i filosofiskt avseende?
(Om frågan inte skall trampa ner i redan djupa spår, kan man omformulera gamla frågor för att hitta nya vägar i tänkandet?)
Det beror sig på. Om det är akademi, så kan det vara sån som om en apa i ett parallellt universum som heter egon skulle heta det här också. Helst med några sidor modal logik som demonstrerar resultatet.
O-akademi skulle jag säga att frågan måste ha en påverkan i den verkliga världen.
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026
Re: Dagens fråga
Anders skrev:Pilatus skrev:Dagens fråga är tänkt att behandla alla slags frågor som både har och icke har avgörbara svar. Men de bör förstås ha någon anknytning till vad som kan sorteras in under filosofi. Första exemplet:
Vad är en meningsfull fråga i filosofiskt avseende?
(Om frågan inte skall trampa ner i redan djupa spår, kan man omformulera gamla frågor för att hitta nya vägar i tänkandet?)
Det beror sig på. Om det är akademi, så kan det vara sån som om en apa i ett parallellt universum som heter egon skulle heta det här också. Helst med några sidor modal logik som demonstrerar resultatet.
O-akademi skulle jag säga att frågan måste ha en påverkan i den verkliga världen.
Ulf Danielsson skulle säkert ha ett långt och utförligt svar på denna fråga. Jag tror han accepterar en större värld med flera liknande universum som vårt. Max Tegmark skulle säkert le om han såg oss sitta och fundera på om det kunde finnas ett parallellt universum där vi sitter och fantiserar om multiversum med förekomst av identiska individer av olika slag.
Jag håller sådana frågor ifrån mig, bara för att det enligt modellen vore möjligt med en sådan värld finner jag det föga troligt. Om man tänker sig en sådan värld i kosmiska skala Ulf Danielsson pratar om, så blir det förstås en spännande tanke. Det finns faktiskt kosmologiska teorier som beskriver ett fraktalt multiversum.
Moderator
Re: Dagens fråga
Pilatus skrev:Dagens fråga är tänkt att behandla alla slags frågor som både har och icke har avgörbara svar. Men de bör förstås ha någon anknytning till vad som kan sorteras in under filosofi. Första exemplet:
Vad är en meningsfull fråga i filosofiskt avseende?
(Om frågan inte skall trampa ner i redan djupa spår, kan man omformulera gamla frågor för att hitta nya vägar i tänkandet?)
En fråga som ifrågasätter självklarheter. Eller en fråga som möjligtvis kopplar ihop olika fält (där sambandet inte är så givet).
Re: Dagens fråga
Vad är självklart för just dig? Gör en personlig lista med tio saker/förhållanden/företeelser som är självklara för dig!
Algotezza aka Algotezza
Re: Dagens fråga
Algotezza skrev:Vad är självklart för just dig? Gör en personlig lista med tio saker/förhållanden/företeelser som är självklara för dig!
Svårt att säga, men om jag tittar tillbaka, så tog jag det som självklart att jag hade vänner. Men det hade jag inte.
Re: Dagens fråga
Vega skrev:Algotezza skrev:Vad är självklart för just dig? Gör en personlig lista med tio saker/förhållanden/företeelser som är självklara för dig!
Svårt att säga, men om jag tittar tillbaka, så tog jag det som självklart att jag hade vänner. Men det hade jag inte.
Ja, hur är vi som människor? Somliga har tusentals följare och vänner på sociala medier, andra finns inte ens med.
Moderator
Re: Dagens fråga
Frågan , till exempel, vad kunskap är. Sann völgrundad tro kommer långt. Gettiers invändning halkar mot akademi.
Akademi : är falsifierbart och nu hittade denne gettier ett specialfall - och det blir jätteintressant akademiskt
Armchair : Tja, det finns väl nåt perifert undantag men i grunden är Theaitetos förslag ett bra förslag. Även om Sokrates var något tveksam.
Akademi : är falsifierbart och nu hittade denne gettier ett specialfall - och det blir jätteintressant akademiskt
Armchair : Tja, det finns väl nåt perifert undantag men i grunden är Theaitetos förslag ett bra förslag. Även om Sokrates var något tveksam.
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026
Re: Dagens fråga
Anders skrev:Frågan , till exempel, vad kunskap är. Sann völgrundad tro kommer långt. Gettiers invändning halkar mot akademi.
Akademi : är falsifierbart och nu hittade denne gettier ett specialfall - och det blir jätteintressant akademiskt
Armchair : Tja, det finns väl nåt perifert undantag men i grunden är Theaitetos förslag ett bra förslag. Även om Sokrates var något tveksam.
Jo, under litet speciella omständigheter kan vår sanna välgrundade tro visa sig vara falsk, säger Edmund Gettier i en artikel i Analysis 1963. Man kan konstruera flera exempel på sådana situationer, men man behöver inte vara alltför oroad , men det kan vara bra att känna till problemet.
Moderator
Re: Dagens fråga
Pilatus skrev:Anders skrev:Frågan , till exempel, vad kunskap är. Sann völgrundad tro kommer långt. Gettiers invändning halkar mot akademi.
Akademi : är falsifierbart och nu hittade denne gettier ett specialfall - och det blir jätteintressant akademiskt
Armchair : Tja, det finns väl nåt perifert undantag men i grunden är Theaitetos förslag ett bra förslag. Även om Sokrates var något tveksam.
Jo, under litet speciella omständigheter kan vår sanna välgrundade tro visa sig vara falsk, säger Edmund Gettier i en artikel i Analysis 1963. Man kan konstruera flera exempel på sådana situationer, men man behöver inte vara alltför oroad , men det kan vara bra att känna till problemet.
Lite som med hastighet och relativitetsteori. S=v*t stämmer inte alltid men duger för google maps.
Så meningsfullheten skulle jag påstå är en funktion av vilken församling människor som frågan dryftas i.
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026
Re: Dagens fråga
Vetande är alltså en form av tro. Vad skiljer den från religiös tro? Kan den senare aldrig vara välgrundad? Hur avgör man att något är välgrundat? Det är ju en form av värdering. Innebär det att vetenskap ej är värderingsfri?
Algotezza aka Algotezza
Re: Dagens fråga
Vega skrev:Algotezza skrev:Vad är självklart för just dig? Gör en personlig lista med tio saker/förhållanden/företeelser som är självklara för dig!
Svårt att säga, men om jag tittar tillbaka, så tog jag det som självklart att jag hade vänner. Men det hade jag inte.
För mig är det självklart att jag upplever att både omvärlden och jag finns. Det är grundbulten som allt annat bygger på.
Algotezza aka Algotezza
Re: Dagens fråga
Algotezza skrev:Vetande är alltså en form av tro. Vad skiljer den från religiös tro? Kan den senare aldrig vara välgrundad? Hur avgör man att något är välgrundat? Det är ju en form av värdering. Innebär det att vetenskap ej är värderingsfri?
Det finns två skillnader mellan kunskap och tro, vi skall ha goda skäl för att tro på att Jesus var den som skulle komma eller någon annan religiös doktrin, det vimlar av sådant i alla religiösa trosriktningar. Om de uppfyller kravet på att vara berättigade kan ifrågasättas då de ofta kommer i konflikt med vad vi i dag har kunskap om Och förstås det vi tror skall vara sant, vilka av religionens premisser är av sådant slag? Tron, lika med vår övertygelse uppfylls nästan alltid i religionen. Det finns gott om martyrer ända sedan första hundratalet. Så det är inte där problemet med kunskap finns.
Om något är välgrundat kanske vi vill kunna upprepa helandet, miraklet eller vad man nu har använt sig av för att understryka gudomlighet.
Vetenskap är inte problemfri, ibland styrd av vem som betalar forskningen, eller i vår tid hur resultaten presenteras. Vi ser det dagligen.
Moderator
Re: Dagens fråga
Pilatus skrev:Algotezza skrev:Vetande är alltså en form av tro. Vad skiljer den från religiös tro? Kan den senare aldrig vara välgrundad? Hur avgör man att något är välgrundat? Det är ju en form av värdering. Innebär det att vetenskap ej är värderingsfri?
Det finns två skillnader mellan kunskap och tro, vi skall ha goda skäl för att tro på att Jesus var den som skulle komma eller någon annan religiös doktrin, det vimlar av sådant i alla religiösa trosriktningar. Om de uppfyller kravet på att vara berättigade kan ifrågasättas då de ofta kommer i konflikt med vad vi i dag har kunskap om Och förstås det vi tror skall vara sant, vilka av religionens premisser är av sådant slag? Tron, lika med vår övertygelse uppfylls nästan alltid i religionen. Det finns gott om martyrer ända sedan första hundratalet. Så det är inte där problemet med kunskap finns.
Om något är välgrundat kanske vi vill kunna upprepa helandet, miraklet eller vad man nu har använt sig av för att understryka gudomlighet.
Vetenskap är inte problemfri, ibland styrd av vem som betalar forskningen, eller i vår tid hur resultaten presenteras. Vi ser det dagligen.
Ja, upprepbarhet är också viktigt inom vetenskapen.
Algotezza aka Algotezza
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 19 och 0 gäster