Att existera, skapa, uppleva

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
Johan Ågren
Administratör
Inlägg: 3368
Blev medlem: 15 jan 2003 00:58
Ort: Gävle

Inläggav Johan Ågren » 09 sep 2006 12:27

Wittgenstein hade inga teorier


Archaxe säger att W inte har några "teorier", och Suchanother väljer att läsa det som om W inte har några uppfattningar, så ligger det nära till hands att citera detta från Wikipedia:

Språkspel (ty. Sprachspiele, eng. language games) centralt begrepp i den sene Ludwig Wittgensteins tänkande. Språkspel är enklare sätt än det vardagliga att använda orden, det är ett barnspråk eller ett primitivt språkbruk. Vill vi undersöka begrepp som till exempel sanning och falskhet och satser eller frågors natur kan vi göra detta genom att undersöka enkla språkspel. Undviker vi bara filosofiska förvillelser genom att bl.a. vara uppmärksamma på familjelikhet och de reduktionistiska tendenserna kommer vi komma fram till att ordens mening är användningen.


/Johan

Stefan
Inlägg: 1926
Blev medlem: 01 jun 2004 01:17
Ort: Stockholm

Inläggav Stefan » 09 sep 2006 13:21

Man brukar mena att den senare Wittgenstein inte har några teorier i den meningen att han t ex inte som Platon menar att "det finns en idévärld" eller som den tidige Wittgenstein och Russell menar att det finns en sorts "logiska atomer" vilka utgör världens innersta kärna. Han framför i den meningen inga metafysiska teorier utan försöker bara beskriva hur vårt språk faktiskt används.

§66. Consider for example the proceedings that we call "games". I mean board-games, card-games, ball-games, Olympic games, and so on. What is common to them all?--don't say: "There must be something common, or they would not be called 'games'"--but look and see whether there is anything common to all.

--For if you look at them you will not see something that is common to all, but similarities, relationships, and a whole series of them at that. repeat: don't think, but look!

-- Look for example at board games, withtheir multifarious relationships. Now pass to card-games; here youwill find many correspondences with the first group, but many common features drop out, and others appear. When we pass next to ball-games, much that is common is retained, but much is lost. --Are they all 'amusing'? Compare chess with noughts and crosses[tic-tac-toe]. Or is there always wining and losing, or competition between players? Think of patience.

In ball games there is winning and losing; but when a child throws his ball at the wall and catches it again, this feature has disappeared. Look at the parts played by skill and luck; and at the difference between skill in chess and skill in tennis. Think now of games like ring-a-ring-a-roses; here is the element of amusement, but how many other characteristic features have disappeared! And we can go through the many, many other groups of games in the same way; can see how similarities crop up and disappear. And the result of this examination is: we see a complicated network of similarities overlapping and criss-crossing: sometimes overall similarities, sometimes similarities of detail.

67. I can think of no better expression to characterize these similarities than "family resemblances"; for the various resemblances between members of a family: build, features, colour of eyes, gait, temperament, etc. etc. overlap and cries-cross in the same way.-And I shall say: 'games' form a family.


Wittgenstein menar att vi har en massa förutfattade meningar om hur vårt språk fungerar och att dom leder oss fel. Istället för att utgå från en teoretisk modell ska vi observera vårt språkbruk noggrant.

Jag kan emellertid tycka att den här distinktionen är överdriven. All teori måste testas mot observationer och alla observationer måste förklaras med hjälp av en teori. Wittgenstein har som jag ser det sin egen teori, den om "familjebegrepp". Vad Wittgenstein är ute efter är som jag ser det en rent metodologisk poäng: när vi filosoferar borde vi observera mer och tänka mindre. Det kan nog ligga nåt i det, men det är så att säga ingen filosofiskt avancerad tanke.

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Witzgenstein

Inläggav Algotezza » 09 sep 2006 17:58

Vad man inte kan tala om, därom måste man tiga, lyder den avslutande aforismen i Tractatus. Men det rådet har jag aldrig lytt. Ingen annan här påd etta forum heller, kan det tyckas.

Han har en härlig torr humor också, den gode Ludwig, vars bror Paul var enarmad pianist och fick ett stycke skrivet till sig av Maurice Ravel.

Igor Stravinsky, idag Ravel.

Den gamle W var intresserad av att analysera enskilda uttryck men satte inte in dessa analyser i någon övergripande teori, förutom den om språkspelet och familjelikheter mellan olika språkspel. Men det är kanske inte en teori direkt.

Angående att uppfinna  ett "rent språk" för sin filosofi är det bara att tvätta av det vi redan har, om vi finner det smustisgt. Stipulera de defintioner vi behöver i ett visst sammanhang. Vardagsspråket kan vässas betydligt, det har den gode W tydligt visat!

A
Algotezza aka Algotezza

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 10 sep 2006 23:27

Vad man inte kan tala om, därom måste man tiga.


Tror ni inte denna uppmaning manar till eftertanke kring dom begrepp vi behöver för att bygga vår grund.
Jag ser det som en observation om vad vårt grundläggande problem i komunikationen är.
Vi hamnar alltid någonstans där orden inte räcker, då orden är bundna till mening och det inte är mening utan strävan vi söker utrycka.
Känslan fångas bara i omskrivelsen, då vi inte kan peka på platsen eller visa på formen.

Det är en truism som i sig själv håller språkets nyckel. Varför betänka en truism? Det är ett slående bevis för innebördens boende, i meningen bakom, och inte ,i meningen, i det som sägs.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Inläggav Algotezza » 11 sep 2006 08:45

J R Auk skrev:
Vad man inte kan tala om, därom måste man tiga.


Tror ni inte denna uppmaning manar till eftertanke kring dom begrepp vi behöver för att bygga vår grund.
Jag ser det som en observation om vad vårt grundläggande problem i komunikationen är.
Vi hamnar alltid någonstans där orden inte räcker, då orden är bundna till mening och det inte är mening utan strävan vi söker utrycka.
Känslan fångas bara i omskrivelsen, då vi inte kan peka på platsen eller visa på formen.

Det är en truism som i sig själv håller språkets nyckel. Varför betänka en truism? Det är ett slående bevis för innebördens boende, i meningen bakom, och inte ,i meningen, i det som sägs.


Ja, den som tiger får möjlighet att tänka, och när han tänkt färdigt eller åtminstone en runda till, märker han kanske att det går alldeles utmärkt att tala om det som han tidigare menade att det inte gick att tala om, nu när han fått tillfälle, via sin tystnad, till ytterligare reflektion.

Vad man inte kan tala om, bör man reflektera ytterligare kring.
---
Varför räcker orden ibland inte till (möjliga förklaringar):

1. Vi vet vad vi tänkt och upplevt men det finns inga relevanta ord för det.

2. Vi finner för oss själva relevanta ord, men ingen i vår omvärld förstår dem.

3. Vi vet i extremfallet inte riktigt vad det är vi upplevt och tänkt och kan av den anledningen inte finna de relevanta orden.

Finns inga passande ord, får vi uppfinna dem, definiera dem via kända ord. Det vi kan föreställa oss och hålla kvar i tanken/känslan, kan vi också finna ord för.

Läs lite lyrik - där sysslar man med att försöka sätta ord på det ordlösa.



A
Algotezza aka Algotezza

Användarvisningsbild
cogito
Inlägg: 621
Blev medlem: 10 mar 2004 17:01

Inläggav cogito » 14 sep 2006 01:31

Rising skrev:
Jag klurar mycket på hur vår förmåga att Förnimma och Formulera påverkar varandra. Vårt verktyg för att formulera tankar (ofta språket, men man kan också tänka i ljud eller bilder. Här räknar jag också kulturella konventioner, minnen och kunskaper. Allt vi har på vår palett när vi föreställer oss något; oavsett om denna föreställning är en sensationell fantasi eller bara en minnesbild av tvättstugekoden) har vi lärt oss genom våra sinnen, men denna vår formuleringsförmåga påverkar också det vi upplever genom våra sinnen. Såsom hur vi uppfattar svårtydda skuggor och rorschacktest, till exempel. Ser vi mardrömsmonster eller blomformationer?

Nu kastar de ut mig, så... erm, jag kanske hinner fullfärdiga dessa tankar någon annan gång. De handlar om flummiga saker, såsom att vi kanske kan behöva ett rent "språk", utan idiom, för att kunna föreställa oss stora, svåra saker, såsom Gud. Eller (hellre, eftersom jag är rätt ointresserad av Gud) om hur denna vår förmåga att levandegöra våra förnimmelser är det som verkligen är intressant och värd att prata om.

Kanske inte flummigt alls. Kanske saknas bara "ordet" i svenskan som prickar in vad du är ute efter? Norskan och danskan har ett sådandt ord "erkensel" eller "erkendelse". Det svenska "erkänsla" har ju en helt annan betydelse. Kombinationen av sinnesintryck och åtföljande begrepp, som kommer från var sin sfär, ger den fullödiga "erkendelse" i kunskapsakten. Så menar jag uttrycket "kunskapens träd" får sin mening - dvs erkendelse-träd. En kunskaps-teori borde därför syssla med hur erkendelse går till. När det t ex gäller Gud så saknar vi synnesintrycket (varseblivningen) och har bara (om vi är intresserade) tillgång till begreppet. Omvänd kan vi har varseblivningar som vi saknar begrepp för. I båda fallen falerar kunskapsakten. För tydlighetens skull vill jag påpekar att jag ej likställer begrepp i meningarna ovan med språkliga formuleringar.

mvh/ cogito
Så länge jag säger att tanken finns i mitt huvud är allt i sin ordning; farligt blir det när jag säger att det är min hjärna som tänker.


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 20 och 0 gäster