Speglas vårt utbildningssystem av en tilltro till fallenheter eller ej?
Vad säger ni?
Fallenhet. Finns det?
Moderator: Moderatorgruppen
Fallenhet. Finns det?
"It's not a lie, if you believe it."
Nästa kvinna till rakning!
Va? Nä, absolut inte. Det spelar inte ett dugg roll vad man har fallenhet för i vårt utbildningssystem. Vad man lär sig eller hur man lär sig det, eller ens OM man lär sig det är inte heller centralt. Det viktigaste är att alla behandlas på samma sätt.
Re: Nästa kvinna till rakning!
hovnarr skrev:Va? Nä, absolut inte. Det spelar inte ett dugg roll vad man har fallenhet för i vårt utbildningssystem. Vad man lär sig eller hur man lär sig det, eller ens OM man lär sig det är inte heller centralt. Det viktigaste är att alla behandlas på samma sätt.
Man har gått från ett jämlikhetsideal till ett likhetsideal i sossarnas skolsystem. Månntro "Batongen" Björklund och "Brynet" Leijonborg kan ändra på det?
Baylan, då, Baylan, då? - Vem minns nu honom?
A
Algotezza aka Algotezza
dangdang skrev:Speglas vårt utbildningssystem av en tilltro till fallenheter eller ej?
Vad säger ni?
hovnarr skrev:Va? Nä, absolut inte.
dangdang skrev:Hovnarr. menade du att fallenheter finns?
Vad frågar du efter? Om fallenheter "finns" är en totalt annan fråga.
Hur kommer det sig att du intresserar dig för den här frågan? Var kommer den ifrån? (Någon annan än dig själv?)
Hur kommer det sig att du intresserar dig för den här frågan? Var kommer den ifrån? (Någon annan än dig själv?)
Jag är ju med säkerhet inte först med att ställa frågan, men jag vill veta vad andra tycker (min bild är klar, jag tror att vi har fallenheter).
Jag är lärare och blir därmed emellanåt lite ensidig i mitt synsätt(fångad i min vardag) och behöver få nya infallsvinklar.
Håller för övrigt med om att anpassningen till fallenheter är minimalt existerande i nuvarande utbildningssystem.
Men nästa fråga är hur man anpassar det och bestämmer vilka som är nödvändiga basfärdigheter.
"It's not a lie, if you believe it."
Då förstår jag. Det är lättare att komma med något konstruktivt när jag vet vad du är ute efter. Vare sig de finns eller inte tar man inte hänsyn till dom. Och själv tycker jag i allra högsta grad att de finns.
Jag har många gånger lekt med tanken - om jag fick starta en egen skola, vad skulle läras ut där? Jag skrev mitt specialarbete i gymnasiet om hur skolan kunde förbättras, och frågan har väl följt med sen dess antar jag.
Egentligen tycker jag läroplanen (lgr 94) säger allt: Skolan ska fostra ansvarstagande samhällsmedborgare. Om lärare, elever, föräldrar, ledning, privat och offentlig sektor kunde samarbeta utifrån detta skulle det inte behöva stå en mening till i läroplanen.
Vilka kunskaper behöver en ung människa för att kunna ta ansvar i samhället? Detta borde vara utgångspunkten. Då blir det också relevant: Är en del av detta ansvar att utveckla det man har fallenhet för? Även om det inte är det kanske det åtminstone är roligare att ägna sig åt det när man har täckt in grunderna.
Att NV-gymnasister kan redogöra för bioteknikens centrala dogma är naturligtvis berömligt. Men är det inte värre med folk i klass 9 som tror att p-piller skyddar mot könssjukdomar, 18-åringar som inte vet vad som är fram och bak på en stekspade och det faktum att i princip ingen har någon koll på sina medborgerliga rättigheter? Ansvarstagande samhällsmedborgare. Pyttsan.
Jag har många gånger lekt med tanken - om jag fick starta en egen skola, vad skulle läras ut där? Jag skrev mitt specialarbete i gymnasiet om hur skolan kunde förbättras, och frågan har väl följt med sen dess antar jag.
Egentligen tycker jag läroplanen (lgr 94) säger allt: Skolan ska fostra ansvarstagande samhällsmedborgare. Om lärare, elever, föräldrar, ledning, privat och offentlig sektor kunde samarbeta utifrån detta skulle det inte behöva stå en mening till i läroplanen.
Vilka kunskaper behöver en ung människa för att kunna ta ansvar i samhället? Detta borde vara utgångspunkten. Då blir det också relevant: Är en del av detta ansvar att utveckla det man har fallenhet för? Även om det inte är det kanske det åtminstone är roligare att ägna sig åt det när man har täckt in grunderna.
Att NV-gymnasister kan redogöra för bioteknikens centrala dogma är naturligtvis berömligt. Men är det inte värre med folk i klass 9 som tror att p-piller skyddar mot könssjukdomar, 18-åringar som inte vet vad som är fram och bak på en stekspade och det faktum att i princip ingen har någon koll på sina medborgerliga rättigheter? Ansvarstagande samhällsmedborgare. Pyttsan.
Läsa är grunden. Kan man bara läsa, kan man sedan lära sig allt man senare kommer på att man behöver, genom att läsa sig till det i böcker.
Det behövs träning för detta genom hela grundskolan, för det räcker inte att lära sig stava igenom en text, man måste nå en skicklighet i det så att man läser med lätthet och inte tvekar inför att öppna en bok om 800 sidor.
Andra grundkunskaper är skriva, stava och källkritik. (Folk som inte kan stava tas för idioter och deras budskap ignoreras, hur fånigt det än kan låta.) Man blir dock bättre på dessa saker ju mer man läser.
Engelska används ju som världsspråk, i den mån det finns ett världsspråk, så det bör också vara en grund i skolan.
Resten tycker jag är mindre viktigt. Inte så att man inte behöver lära sig mer än så, men utöver dessa saker spelar det mindre roll vad man lär sig, bara man lär sig. Lite av varje och mer av det man gillar, skulle jag säga.
Det behövs träning för detta genom hela grundskolan, för det räcker inte att lära sig stava igenom en text, man måste nå en skicklighet i det så att man läser med lätthet och inte tvekar inför att öppna en bok om 800 sidor.
Andra grundkunskaper är skriva, stava och källkritik. (Folk som inte kan stava tas för idioter och deras budskap ignoreras, hur fånigt det än kan låta.) Man blir dock bättre på dessa saker ju mer man läser.
Engelska används ju som världsspråk, i den mån det finns ett världsspråk, så det bör också vara en grund i skolan.
Resten tycker jag är mindre viktigt. Inte så att man inte behöver lära sig mer än så, men utöver dessa saker spelar det mindre roll vad man lär sig, bara man lär sig. Lite av varje och mer av det man gillar, skulle jag säga.
dangdang: Vilken talande fråga! Är det p-pillerna eller stekspaden som är viktigast? Så mitt i prick för dagens fragmentariserade utbildningssystem.
Jag tycker en stor del av undervisningen borde ske i hemmet. Under överinseende och uppföljning givetvis. (Tänk - föräldrarna kanske lär sig något också). Barnen blir allt mer delaktiga i hushållets och vuxenlivets göromål ju äldre de blir. Man lär sig räkna genom att gå på promenad och plocka kottar när man är 6 år gammal, genom att plocka äpplen i fruktdisken och betala i kassan när man är 12 år, genom att deklarera när man är 18 år och så vidare.
Man lär sig seder och bruk, historia och religion, genom att umgås med familjen, med den äldre generationen, med sina kompisars föräldrar, på fester över generationsgränserna och på släktträffar. Man ger eleverna problembaserade kunskapsuppdrag, för att säkerställa att alla får det nödvändigaste till livs. Vid redovisningen frågar man också eleverna vad de tyckte var mest intressant och så lägger man tyngdpunkten där i kommande läxor. Den naturvetenskapligt intresserade får kanske i uppdrag att ta reda på varför det bubblar mer när man häller upp läsk i ett glas med is än i ett glas utan is. Istället för att bara dela ut någon färdigkopierad abstrakt uppgift om löslighetsproduktens temperaturberoende.
Ge nyttiga läxor till eleverna. Som att skriva sitt eget testamente, skriva ett beting om vilken den mest prisvärda mobiltelefonen är och vilka köpvillkor man har som konsument. Låt dem få analysera och reflektera över sitt eget liv så långt. Varva med besök långt bort från skolbänken, på arbetsplatser, där de kan få nya utmaningar att bemästra.
Stäng ibland in dem i små rum på rasterna där de tvingas umgås med helt andra människor i klassen än de brukar. Rotera ofta. Bryt ner och bygg upp grupper och forma sakta men säkert varje barn till en individ. Lär ut vad bra och dåliga argument är för något, hur man upptäcker dem och hanterar dem. Diskutera etik på ett praktiskt sätt och praktik på ett etisk sätt. Lär dem simma, lär dem överleva en terroristattack, lär dem falla utan att slå sig.
OCH. Dela framförallt inte upp världen i stekspadar och p-piller, för det är inte så den ser ut. Uppfostra barnen att bli riktiga levnadskonstnärer även i vuxen ålder (barn är det naturligt) så att de själva tar ansvar under frihet, istället för att mässa frihet under ansvar.
Jag tycker en stor del av undervisningen borde ske i hemmet. Under överinseende och uppföljning givetvis. (Tänk - föräldrarna kanske lär sig något också). Barnen blir allt mer delaktiga i hushållets och vuxenlivets göromål ju äldre de blir. Man lär sig räkna genom att gå på promenad och plocka kottar när man är 6 år gammal, genom att plocka äpplen i fruktdisken och betala i kassan när man är 12 år, genom att deklarera när man är 18 år och så vidare.
Man lär sig seder och bruk, historia och religion, genom att umgås med familjen, med den äldre generationen, med sina kompisars föräldrar, på fester över generationsgränserna och på släktträffar. Man ger eleverna problembaserade kunskapsuppdrag, för att säkerställa att alla får det nödvändigaste till livs. Vid redovisningen frågar man också eleverna vad de tyckte var mest intressant och så lägger man tyngdpunkten där i kommande läxor. Den naturvetenskapligt intresserade får kanske i uppdrag att ta reda på varför det bubblar mer när man häller upp läsk i ett glas med is än i ett glas utan is. Istället för att bara dela ut någon färdigkopierad abstrakt uppgift om löslighetsproduktens temperaturberoende.
Ge nyttiga läxor till eleverna. Som att skriva sitt eget testamente, skriva ett beting om vilken den mest prisvärda mobiltelefonen är och vilka köpvillkor man har som konsument. Låt dem få analysera och reflektera över sitt eget liv så långt. Varva med besök långt bort från skolbänken, på arbetsplatser, där de kan få nya utmaningar att bemästra.
Stäng ibland in dem i små rum på rasterna där de tvingas umgås med helt andra människor i klassen än de brukar. Rotera ofta. Bryt ner och bygg upp grupper och forma sakta men säkert varje barn till en individ. Lär ut vad bra och dåliga argument är för något, hur man upptäcker dem och hanterar dem. Diskutera etik på ett praktiskt sätt och praktik på ett etisk sätt. Lär dem simma, lär dem överleva en terroristattack, lär dem falla utan att slå sig.
OCH. Dela framförallt inte upp världen i stekspadar och p-piller, för det är inte så den ser ut. Uppfostra barnen att bli riktiga levnadskonstnärer även i vuxen ålder (barn är det naturligt) så att de själva tar ansvar under frihet, istället för att mässa frihet under ansvar.
offe skrev:
Många upplever detta som tråkigt, vilket i sin tur leder till ovilja vilket i sin tur genererar negativa skolupplevelser.
Det finns ett problem i att grunden är arbetsam. Kan man undvika detta?
Hovnarr
Det låter fint och fiffigt och jag skulle gilla att jobba så, men min vardag är mer styrd och statisk.
Det jag egentligen ville veta var era åsikter om fallenhet finns och om den isåfall :
Ska utnyttjas.
eller
Dämpas och eventuellt omformas till samhällsnyttan.
Det senare tycker jag är en effekt av nu rådande system.
Läsa är grunden. Kan man bara läsa, kan man sedan lära sig allt man senare kommer på att man behöver, genom att läsa sig till det i böcker.
Många upplever detta som tråkigt, vilket i sin tur leder till ovilja vilket i sin tur genererar negativa skolupplevelser.
Det finns ett problem i att grunden är arbetsam. Kan man undvika detta?
Hovnarr
Det låter fint och fiffigt och jag skulle gilla att jobba så, men min vardag är mer styrd och statisk.
Det jag egentligen ville veta var era åsikter om fallenhet finns och om den isåfall :
Ska utnyttjas.
eller
Dämpas och eventuellt omformas till samhällsnyttan.
Det senare tycker jag är en effekt av nu rådande system.
"It's not a lie, if you believe it."
Talanger ska definitivt uppmuntras.
Egentligen är jag inte för att just talanger uppmuntras utan snarare ska intressen uppmuntras. Min erfarenhet är att man går längst inom det område som man har ett genuint intresse i, med eller utan medfödd talang. Bäst är förstås när talang och intresse sammanfaller, då utförs storverk.
Vad som är samhällsnyttigt och inte går inte att avgöra på förhand. Var det samhällsnyttigt att skicka folk till månen? Ja, skulle jag svara, för att forskningen på vägen dit gav upphov till nya uppfinningar och material, men själva mannen på månen känns ganska meningslös.
Är det meningsfullt att läsa serietidningar? Ja, man lär sig läsa oavsett vad man läser, och det behöver inte vara tråkigt. När man är mogen för det väljer man nog böcker av sig själv.
Egentligen är jag inte för att just talanger uppmuntras utan snarare ska intressen uppmuntras. Min erfarenhet är att man går längst inom det område som man har ett genuint intresse i, med eller utan medfödd talang. Bäst är förstås när talang och intresse sammanfaller, då utförs storverk.
Vad som är samhällsnyttigt och inte går inte att avgöra på förhand. Var det samhällsnyttigt att skicka folk till månen? Ja, skulle jag svara, för att forskningen på vägen dit gav upphov till nya uppfinningar och material, men själva mannen på månen känns ganska meningslös.
Är det meningsfullt att läsa serietidningar? Ja, man lär sig läsa oavsett vad man läser, och det behöver inte vara tråkigt. När man är mogen för det väljer man nog böcker av sig själv.
offe skrev:Talanger ska definitivt uppmuntras.
Egentligen är jag inte för -att just talanger uppmuntras utan snarare ska intressen uppmuntras. Min erfarenhet är att man går längst inom det område som man har ett genuint intresse i, med eller utan medfödd talang. Bäst är förstås när talang och intresse sammanfaller, då utförs storverk.
Vad som är samhällsnyttigt och inte går inte att avgöra på förhand. Var det samhällsnyttigt att skicka folk till månen? Ja, skulle jag svara, för att forskningen på vägen dit gav upphov till nya uppfinningar och material, men själva mannen på månen känns ganska meningslös.
Är det meningsfullt att läsa serietidningar? Ja, man lär sig läsa oavsett vad man läser, och det behöver inte vara tråkigt. När man är mogen för det väljer man nog böcker av sig själv.
Intressant fråga, som gränsar till kosmologin. :wink:
Talanger är ju medfödda "anlag" som liksom bara finns där hos det lilla barnet.
Snart märker kanske föräldrarna, att barnet är mer intresserat av vissa saker, och klarar av att hantera dem, jämfört med andra, på ett bättre sätt.
Vart kommer de talangerna ifrån menar man, jo från föräldrarna, eller deras föräldrar?? :arrow:
Skulle då talangerna finnas i dna? Ja vem vet? :roll:
Martinus menar att eftersom jordmäniskorna lever liv efter liv osv, samlas erfarenheter i en eterisk form, som han kallar talangkärnor. Med det tankesättet, behöver alltså inte det vara föräldrarnas gamla erfarenhetr som kommer fram, utan barnets ( som varit vuxen och dött många gånger) eget/egna livserfarenheter.
Någonstans har då naturligtvis intresset för tex pianospel, som hos motzart, kunnat grundas, kanske inte just i pianospelövningar, men i allt detta andra som erfordras av koordinationsförmåga och kreativitet, skapande, kort sagt allt som behövdes för att den lille pojken ovanligt snabbt visade sig vara ett underbarn.
Säkert skulle många fler utvecklas snabbare, om de fick tillfälle att öva sådant som de har läggning för, men eftersom skolsystemet är somen "träfrack" osmidig och lika för alla, störs absolut mycket av de förmågor i sin utveckling. De talanger som verkligen finns borde ses som en samhällstillgång som skulle behövs i vårt samhälle.
Det är slöseri att inte ta vara på erfarenheter, oavsett varifrån de kommer anser jag.
Tjabbe
JAG - "jag" kommer att leva om än min kropp löses upp i sina bestånds delar ...
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 2 och 0 gäster