Liv?

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
sethny
Inlägg: 157
Blev medlem: 07 aug 2006 16:41
Kontakt:

Liv?

Inläggav sethny » 22 okt 2006 21:53

Vad anser ni är uttryck för liv ?

Vad har något som är levande för egenskaper ?

samt finns det saker som du inte anser är levande ?

Användarvisningsbild
hovnarr
Moderator
Inlägg: 2732
Blev medlem: 26 jul 2004 10:39
Ort: Början

Inläggav hovnarr » 22 okt 2006 23:24

Det levande har den egenskapen att det behåller sin form över tid. Trots att min hud nöts förändras inte dess form nämnvärt, eftersom materian ersätts hela tiden, medan jag lever. När det levande dör bryts materian ner.

-narr-

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 23 okt 2006 00:43

När jag tänker på saken vill jag säga att inte allt levande har ett liv.

Vi kan tala om en marknad som levande, men knappast säga att den har ett liv. Det subjektiva är inte delaktigt. Men då frågar jag mig om en syrsa är mer levande en ett system, som efter principer söker bevara sig självt.

Ett solsystem kan sägas leva, processen av ansamlandet påbörjas, varar och avslutas en episod är förbi.
Och när man betraktar, verkar det inte som det söker upprätthålla sin existens? Ansamlingen, vad är den annars? Vilken kraft driver den?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Angelina
Inlägg: 1666
Blev medlem: 21 aug 2003 02:04

Inläggav Angelina » 23 okt 2006 05:59

Allt ar levande, om det finns, lever det. Men man kan vara dod inuti.

Rising
Moderator
Inlägg: 1100
Blev medlem: 03 jul 2006 15:00
Ort: Stockholm

Inläggav Rising » 23 okt 2006 07:43

Jag tror att jag är mest inne på J R Auk's linje.

Hovnarr föreslog att allt som behöll sin form skulle vara levande; vilket innebär att larver som förpuppas och blir till fjärilar inte skulle vara levande. Jag tycker tvärtom att liv karaktäriseras just av utveckling, och tillväxt; foster som blir till stora, komplexa organismer, frön som blir till växter, osv. Det mesta förändras genom korrodering och nedbrytning, men liv enligt min åsikt är påbyggnad; att av egen maskin ansamla enkla former (såsom näring) och av dessa utveckla eller åtminstone försöka upprätthålla sin egen komplexitet (såsom att från det blinda fostret bilda fungerande ögon).

Angelina menar att allt som finns är levande; men jag personligen har svårt att se en bergvägg som "levande"; och jag tycker absolut inte att rena tankebegrepp som "ungkarl", den geometriska formen pentagon och talet 3 är levande. De finns; men jag använder inte ordet "liv" på sådant sätt att dessa inkluderas.

J R Auk har redan pekat på skillnaden mellan "levande" såsom i "språket är levande" och "liv" i den mening som vi båda verkar vara intresserade av att försöka sätta fingret på i den här tråden; så på den punkten skriver jag bara "jag håller med J R Auk".

---

Vänta nu... Blev inte hela mitt inlägg bara ett långt och krångligt sätt att säga "J R Auk är en cool snubbe som tänker som jag, fast svarar före mig?" Jo, förmodligen. Jag suger. Nåväl, jag ger väl bara tummen upp åt honom, då.

Användarvisningsbild
Johan Ågren
Administratör
Inlägg: 3368
Blev medlem: 15 jan 2003 00:58
Ort: Gävle

Inläggav Johan Ågren » 23 okt 2006 10:05

Jag tycker att det är som att svara på "vad är konst". Allt är väl levande i grunden, men sedan antar detta former av komplexitet som liknar oss själva i högre grad, och vi definierar sedan liv som något som liknar oss själva. Men allt rör sig och pysslar var man än tittar.

/Johan

Användarvisningsbild
hovnarr
Moderator
Inlägg: 2732
Blev medlem: 26 jul 2004 10:39
Ort: Början

Inläggav hovnarr » 23 okt 2006 13:03

Rising skrev:Hovnarr föreslog att allt som behöll sin form skulle vara levande; vilket innebär att larver som förpuppas och blir till fjärilar inte skulle vara levande. Jag tycker tvärtom att liv karaktäriseras just av utveckling, och tillväxt; foster som blir till stora, komplexa organismer, frön som blir till växter, osv.


Genialiskt Rising! Du fick mig just att inse skillnaden mellan livet och det levande. Livets "grej" är att bevara formen åt det levande. Medan det levandes "grej" är en ständig utveckling.

Alltså: tar vi bort livet från det levande så dör det och vittrar sönder. Betrakta till exempel puppan som du ger exempel på. Larven lever och utvecklas, bildar en puppa som "avlivas" och faller ut vid sidan, och fortsätter sin utveckling, vidmakthållen och sammanhållen av livet. Puppan är inte helt statisk den heller, men vi skulle inte säga att den utvecklas när larven lämnat den, utan snarare att den bryts ner eller förvittrar.

Man kan om man vill betrakta livet som en "operator" på det enda helt konstanta: förändringen. "Levande" förändring leder till den komplexitetsökning och utveckling som du beskriver. "Död" förändring leder ju, om man får tro termodynamiken, till ökad oordning och alltså en minskning i komplexitet.

-narr-

Användarvisningsbild
sethny
Inlägg: 157
Blev medlem: 07 aug 2006 16:41
Kontakt:

Inläggav sethny » 23 okt 2006 17:22

men jag personligen har svårt att se en bergvägg som "levande";


Detta innebär alltså att växt,djur och människoriket är levande, men mineral riket är död materia inkarnerat från död vadå ?

Är inte rörelsen i bergväggen snabb nog för att upplevas levande eller är det helt enkelt död materia som uppstår av vad ?



Spinn gärna vidare på hur du tänker!

anakoret
Inlägg: 116
Blev medlem: 29 jan 2006 13:08

Inläggav anakoret » 23 okt 2006 18:06

Kan vi inte börja med att definiera ordet liv?

Vad är det som får er att säga att människan lever?

Användarvisningsbild
sethny
Inlägg: 157
Blev medlem: 07 aug 2006 16:41
Kontakt:

Inläggav sethny » 23 okt 2006 18:31

För mig är definationen av liv rörelse , dvs  att allt som är underkastad en rörelse är liv . allt som existerar för de fysiska sinnena är för mig uttryck för liv.

anakoret
Inlägg: 116
Blev medlem: 29 jan 2006 13:08

Inläggav anakoret » 23 okt 2006 18:40

Ok. Var går gränsen mellan liv och icke liv då?

Katana

Inläggav Katana » 23 okt 2006 19:51

I mellanvärlden.

Användarvisningsbild
sethny
Inlägg: 157
Blev medlem: 07 aug 2006 16:41
Kontakt:

Inläggav sethny » 23 okt 2006 21:45

Vill inte på något sätt säga att jag kommit underfund med reinkarnations principen , men i min filosofi existerar ingen död vilket är motsatsen till liv för de idag levande människorna.

Eftersom döden bara är ett begrepp av när medvetandet lämmnar den fysiska kroppen, mer än så vet inte om vad döden egentligen innebär.

och om det måste ha en negativ bemärkelse eller rent av en är en vacker mycket vacker process i det stora hela.

Angelina
Inlägg: 1666
Blev medlem: 21 aug 2003 02:04

Inläggav Angelina » 24 okt 2006 06:10

Det negativa med doden ar att man saknar den som dott. Visst finns det en trost i att man ses igen och allt finns kvar i minnen. Men den man traffar igen ar aldrig densamma. Den fysiska personen ar bara har och nu.

Allt ar levande energi, sarskilt berg.

Användarvisningsbild
sethny
Inlägg: 157
Blev medlem: 07 aug 2006 16:41
Kontakt:

Inläggav sethny » 24 okt 2006 10:16

Det beror ju på om det är en persons yttre man saknar dess utseende i den kroppen osv men personligheten lever ju i allra högsta grad kvar enligt min filosofi.


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 96 och 0 gäster