Liv?

Moderator: Moderatorgruppen

Rising
Moderator
Inlägg: 1100
Blev medlem: 03 jul 2006 15:00
Ort: Stockholm

Inläggav Rising » 30 okt 2006 11:55

amy skrev:Hur kan saker dras mot varandra om de inte har en vilja att förenas?


Jaha. Nu använder du alltså din definition för att förklara hur min kan vara fel. Just exakt det som jag ägnat flera inlägg till att förklara att man inte kan göra...

Jag förstår din definition, och du har alldeles rätt i att det du beskriver inte går enligt din definition.
Men jag har som sagt en annan definition, och om du vägrar att öppna ditt sinne för att förstå världen ur andra synsätt än ditt eget så är jag rädd att du har förutfattade meningar och kanske till och med är inskränkt. Enligt min (och allmänhetens) definitioner av orden så går det utmärkt att göra saker både omedvetet och mot sin vilja.

I mitt förra inlägg skrev jag:

"Vad jag tror kommer hända är att du kommer låta bli att svara på några av mina invändingar för att bara gå in på de exempel jag använt och förklara mer om varför de är levande enligt din definition."

Det var menat som ett skämt när jag skrev det. Jag tänkte att om jag tydligt beskrev ett meningslöst och fördomsfullt beteende så skulle ingen göra det.

Skrattet fastnade dock i halsen när du just gjorde precis detta... Jag hoppas det var sista gången i diskussionen.

Användarvisningsbild
sethny
Inlägg: 157
Blev medlem: 07 aug 2006 16:41
Kontakt:

Inläggav sethny » 30 okt 2006 17:19

okej, jag förstår vad du menar enligt din defination.

Om du däremot inte ens kan försöka acceptera att andra människor kan ha andra definitioner på begrepp än du, då har du förutfattade meningar. Det kan vara alltifrån bångstyrig tjurskallighet till inskränkt fördomsfullhet.


Och detta kan absolut stämma in på mig  :D


Skrattet fastnade dock i halsen när du just gjorde precis detta... Jag hoppas det var sista gången i diskussionen.


Hoppas det var ett gott skratt.

PseydonymHär
Inlägg: 150
Blev medlem: 29 okt 2006 12:38
Ort: Stockholm

Ingenting lever

Inläggav PseydonymHär » 30 okt 2006 19:00

Ingenting är levande, vi är bara ett av universums trick att utvinna energi.

Men man skulle ju i och för sig kunna säga att en som lever förbrukar energi från omgivningen, medan man som död blir förbrukad av omgivningen (maskar äter ju på en då man dör till exempel). Men då skulle ju exempelvis solar leva så det argumentet håller nog inte! Eller gör det?

Användarvisningsbild
sethny
Inlägg: 157
Blev medlem: 07 aug 2006 16:41
Kontakt:

Inläggav sethny » 30 okt 2006 19:15

Solar lever, solar är individer.

Rising
Moderator
Inlägg: 1100
Blev medlem: 03 jul 2006 15:00
Ort: Stockholm

Re: Ingenting lever

Inläggav Rising » 30 okt 2006 20:44

PseydonymHär skrev:man skulle ju i och för sig kunna säga att en som lever förbrukar energi från omgivningen, medan man som död blir förbrukad av omgivningen (maskar äter ju på en då man dör till exempel). Men då skulle ju exempelvis solar leva så det argumentet håller nog inte! Eller gör det?


Solar (kallar man dem inte "stjärnor"?) förbrukar väl inte energi från omgivningen?

Omgivningen tar ju deras energi (vi får det varmt här nere på Jorden, till exempel). Växter med klorofyll är alltså enligt din definition levande (de tar energi från bl.a. solen) medan solen i sig inte är det (växterna "parasiterar" ju på solen).

Så jag tycker inte att din definition leder till så många orimligheter.

PseydonymHär
Inlägg: 150
Blev medlem: 29 okt 2006 12:38
Ort: Stockholm

Re: Ingenting lever

Inläggav PseydonymHär » 30 okt 2006 20:55

Rising skrev:Solar (kallar man dem inte "stjärnor"?) förbrukar väl inte energi från omgivningen?

Omgivningen tar ju deras energi (vi får det varmt här nere på Jorden, till exempel). Växter med klorofyll är alltså enligt din definition levande (de tar energi från bl.a. solen) medan solen i sig inte är det (växterna "parasiterar" ju på solen).

Så jag tycker inte att din definition leder till så många orimligheter.


Nej jag tänkte precis på det då jag skickade iväg detta men jag hade bråttom till fotbollsplanen så jag kunde inte komplettera :D. Dock skulle ju en kall sten på förmiddagen vara levande eftersom den absorberar energi från solen medan den på kvällen i sin tur skulle dö...

Användarvisningsbild
sethny
Inlägg: 157
Blev medlem: 07 aug 2006 16:41
Kontakt:

Inläggav sethny » 30 okt 2006 21:34

Solar (kallar man dem inte "stjärnor"?) förbrukar väl inte energi från omgivningen?

Omgivningen tar ju deras energi (vi får det varmt här nere på Jorden, till exempel). Växter med klorofyll är alltså enligt din definition levande (de tar energi från bl.a. solen) medan solen i sig inte är det (växterna "parasiterar" ju på solen).

Så jag tycker inte att din definition leder till så många orimligheter.



Isåfall parasiterar du med på solen för utan dess ljusenergi skulle inte du heller vara vid liv här på jorden.

Rising
Moderator
Inlägg: 1100
Blev medlem: 03 jul 2006 15:00
Ort: Stockholm

Inläggav Rising » 31 okt 2006 01:17

sethny skrev:Isåfall parasiterar du med på solen för utan dess ljusenergi skulle inte du heller vara vid liv här på jorden.


Absolut! Enligt både min och PseydonymHär's definition så skulle vi vara döda om det inte vore för solen. Alldeles riktigt.

Men enligt din definition skulle jag fortfarande vara levande. Jag skulle visserligen frysa till is och med tiden erodera och brytas upp i mina beståndsdelar; men jag skulle fortfarande vara en del av en rörelse och min energi skulle fortgå i nya former; och allt det där du brukar prata om.

Nu är du ju med på noterna. Jag tar glatt tillbaka alla mina ord om "förutfattade meningar" och "tjurskallighet", m.m. Du har härmed visat klart och tydligt att dessa inte gäller för dig.

Då är jag faktiskt rätt nöjd med diskussionen som helhet.

amy
Inlägg: 539
Blev medlem: 22 aug 2006 20:54

Inläggav amy » 31 okt 2006 01:44

Rising skrev:Men jag har som sagt en annan definition,


Hur definierar du levande och dött?

och om du vägrar att öppna ditt sinne för att förstå världen ur andra synsätt än ditt eget så är jag rädd att du har förutfattade meningar och kanske till och med är inskränkt.


Var inte rädd.

Enligt min (och allmänhetens) definitioner av orden så går det utmärkt att göra saker både omedvetet och mot sin vilja.


Omedvetet är bara sånt som är har mycket lägre medvetande än oss, så det verkar helt dött för oss.

PseydonymHär skrev:Men man skulle ju i och för sig kunna säga att en som lever förbrukar energi från omgivningen, medan man som död blir förbrukad av omgivningen (maskar äter ju på en då man dör till exempel).


Maskar är inte omgivning, de lever.

Användarvisningsbild
archaxe
Inlägg: 1353
Blev medlem: 15 nov 2003 01:35

Inläggav archaxe » 31 okt 2006 02:27

Amy, hade du tänkt fortsätta skriva obegripliga meningar utan sammanhang, eller tänker du börja backa upp dina lösryckta påståenden med något? Jag vill bara veta eftersom jag inte vet om jag skall stoppa in dig i facket "Obegripliga New Age-flummare" eller om jag ska ta dig på allvar än.
Three dots after each sentence does not automatically make your nonsense sound profound...

Rising
Moderator
Inlägg: 1100
Blev medlem: 03 jul 2006 15:00
Ort: Stockholm

Inläggav Rising » 31 okt 2006 07:12

amy skrev:Hur definierar du levande och dött?


Min definition hittar du på sidan 1 i den här tråden. Läs gärna mina andra inlägg också; för att försäkra dig om att inte replikera saker som jag redan svarat på tidigare.

Omedvetet är bara sånt som är har mycket lägre medvetande än oss, så det verkar helt dött för oss.


Nej. Det "är" det alltså inte alls, inte förrän du bevisar det genom att härleda det utifrån något som ligger utanför dina egna teorier; något som även jag kan pröva och testa för att se om det stämmer.

Jag känner mig vid det här laget väldigt säker på vad du menar med orden "medvetande" och "liv"; och enligt dessa definitioner så är allt du skriver helt och fullständigt riktigt. Jag ifrågasätter inte detta, och har aldrig heller gjort detta. Vad som är ett problem är att du inte använt något annat än slutsatser utifrån dina egna definitioner på orden för att förklara varför dina definitioner skulle vara rätt.

Du kan gå vidare i den här diskussionen på ett av tre olika sätt:

1. Framföra några belägg för din definition. Du kan göra det genom att härleda dina påståenden ur något annat än dina egna påståenden. Själv har jag refererat till hur vi i allmänhet vanligtvis använder orden; samt att vi människor i allmänhet håller med om att skillnaden mellan vad folk i allmänhet kallar "levande" och "döda" (även om de skulle ha fel!) är viktig; de flesta av oss tycker väl till exempel att det är okej att begrava de människor som vi i allmänhet kallar "döda"; men att det inte är okej att begrava de som vi i allmänhet kallar "levande". Om vi nu håller med om denna praktiska skillnad; varför inte använda orden "liv" resp "död" om dessa två lägen, när nu alla andra gör det?

2. Angripa min definition inifrån. Du kan inte använda din definition för att visa hur min är felaktig (och på samma sätt kan inte jag använda min definition för att angripa din); men du kan tillämpa min definition och visa på hur den leder till resultat som är motsägelsefulla eller som bryter mot de belägg jag utgått ifrån. Gör du det så har du visat att min definition är felaktig eller åtminstone ofullständig.

Och förstås:

3. Erkänna att vi resonerar olika, och att det inte finns något "rätt" svar. Då kan du gå vidare med att berätta varför du har din egen definition och vad du ser för poäng med att använda ord på andra sätt än allmänheten (eller kanske skiljer sig din allmänhet från min? Jag vet inte). Det skulle jag tycka var intressant.

Användarvisningsbild
sethny
Inlägg: 157
Blev medlem: 07 aug 2006 16:41
Kontakt:

Inläggav sethny » 31 okt 2006 17:51

Men enligt din definition skulle jag fortfarande vara levande. Jag skulle visserligen frysa till is och med tiden erodera och brytas upp i mina beståndsdelar; men jag skulle fortfarande vara en del av en rörelse och min energi skulle fortgå i nya former; och allt det där du brukar prata om.


Ja absolut enligt allmänhetens defination skulle du vara död utan solens energi, Men det jag menar är "du" är inte din kropp utan din tankevärld
var all din personlighet ligget , där alla dina erfarenheter är lagrade.

Och det är just denna tankevärld jag menar med "liv" Eftersom den är skaparen av din fysiska manifestation. Utan detta "jag" skulle ju du inte existera i din fysiska kropp eftesom "jaget eller tankevärlden" är alla fysiska manifestationers upphovsman .

Och din tankevärld kan inte frysa ihjäl i den bemärkelsen som din fysiska kropp för den är inte av direkt fysisk karaktär. Den kan inte mätas ätas luktas kännas mätas elller dyligt.


Vilket är mest logiskt i denna teori ?

Enligt mig själv är det mest logiska att den lever vidare , men det hade varit kul om ni kunde ge er teori , det behöver inte vara så att ni håller med om allt jag skriver eller att det finns något förnuft idet, Men om det skulle vara så som jag skriver ?

Då är frågan lever våra tankevärldar kvar eller slutar de bara existera när din kropp bryts ner eller omvandlas till ny energi ?

Användarvisningsbild
sethny
Inlägg: 157
Blev medlem: 07 aug 2006 16:41
Kontakt:

Inläggav sethny » 31 okt 2006 18:27

Maskar är inte omgivning, de lever.


Men varför kan de inte vara både omgivning och levande ?

Rising
Moderator
Inlägg: 1100
Blev medlem: 03 jul 2006 15:00
Ort: Stockholm

Inläggav Rising » 31 okt 2006 19:13

sethny skrev:Och din tankevärld kan inte frysa ihjäl i den bemärkelsen som din fysiska kropp för den är inte av direkt fysisk karaktär. Den kan inte mätas ätas luktas kännas mätas elller dyligt.
Vilket är mest logiskt i denna teori?


Du har gett lite olika definitioner.

Det här med "där all din personlighet ligger och alla dina erfarenheter är lagrade" skulle jag skippa om jag var du; för människor kan ju faktiskt ändra personlighet och få minnesförlust. Jag förstår naturligtvis att du talar om "personlighet" och "erfarenheter" i ett större och mer abstrakt sammanhang än vad vi kan mäta och observera; men om det är något din teori inte behöver så är det att börja använda nya hemsnickrade definitioner på våra svenska ord.

Jag skulle hellre fokusera på just det här om upphovsmannen (eller "ritningen" som jag skulle kalla det) till ens fysiska manifestation. Det är lite som Aristoteles Eidos-lära; att det viktiga i världen inte är formen som vi har omkring oss, som vi kan omforma och experimentera med; utan det är idéerna som de fysiska formerna blott representerar. Det är alltså svårt att tala om en Johan Rising bland "formerna"; eftersom jag hela tiden förändras. Dels åldras jag långsamt, vilket alla kan se, men framförallt så ändras jag på mikroskopisk nivå; mina celler dör och ersätts i ett rasande tempo. Hur kan jag säga att just jag är den riktige Johan Rising; när det hår och de naglar jag klippt, det blod jag spillt, det saliv jag spottat, och all den döda hud som fallit från mig säkert väger mer än "jag själv" vid det här laget? (Är det förresten någon som vet, exakt?) I den meningen kan man anse det viktigare att se till idén Johan Rising; och eftersom idéer knappast kan frysa ihjäl så faller det sig naturligt att påstå att vår idé är evig, om än inte konstant. Om vi då antar att vår idé är mer "oss" än den fysiska form som manifesterar oss; då faller det sig helt logiskt att påstå att vi lever för evigt.

Det har en oantastlig inre logik.

Jag tycker dock fortfarande att man förklara den här teorin med ett vanligt, vardagligt språk. Kristna brukar exempelvis inte säga att "Gud lever"; utan de säger "Gud finns". Detta gör de eftersom de tolkar ordet "lever" som vi människor i allmänhet gör; om något i motsats till "död". "Gud kan aldrig dö, därför lever han inte. Han finns på ett högre plan än det som begreppen Liv och Död används om"; resonerar de.

Man behöver inte förneka den eviga själens existens bara för att man talar samma språk som vanliga människor. Det är därför jag tycker att du gör det onödigt svårt för dig när du presenterar helt nya, främmande betydelser av våra ord för att förklara teorier som i sig inte nödvändigvtis behöver vara så svårförståeliga.

Användarvisningsbild
sethny
Inlägg: 157
Blev medlem: 07 aug 2006 16:41
Kontakt:

Inläggav sethny » 31 okt 2006 20:05

Du har gett lite olika definitioner.



Absolut inte men det kanske kan uppfattas så för dig  :D
Det här med "där all din personlighet ligger och alla dina erfarenheter är lagrade" skulle jag skippa om jag var du; för människor kan ju faktiskt ändra personlighet och få minnesförlust. Jag förstår naturligtvis att du talar om "personlighet" och "erfarenheter" i ett större och mer abstrakt sammanhang än vad vi kan mäta och observera; men om det är något din teori inte behöver så är det att börja använda nya hemsnickrade definitioner på våra svenska ord.



1: vad just min teori behöver tror jag inte att du är i stånd att avgöra  :D

2: Det var absolut inte någonstanns sagt att personligheten var oföränderlig eftersom jag försökte iaf klaragöra att den var baserad på
erfarenheter.

Jag tycker dock fortfarande att man förklara den här teorin med ett vanligt, vardagligt språk. Kristna brukar exempelvis inte säga att "Gud lever"; utan de säger "Gud finns". Detta gör de eftersom de tolkar ordet "lever" som vi människor i allmänhet gör; om något i motsats till "död". "Gud kan aldrig dö, därför lever han inte. Han finns på ett högre plan än det som begreppen Liv och Död används om"; resonerar de.



Det här saknar helt och hållet värde i frågeställningen jag tror de som läser det förstår. Och hur allmänheten resonerar spelar mig ingen större roll det är inte alls så att jag vill verka speciell för att skilja mig från mängden. utan jag resonerar helt enkelt som jag gör för att det är jag.


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 24 och 0 gäster