Men i livet är vi ju olika. Vi har samma förutsättningar, gravt generalliserat, men vi innehar olika dispositioner för vårt handlande och vi skiljer oss därigenom åt.
Subjektet är som du säger aldrig olika, med det vi rör oss i, föreställningarna subjektet innehar verkar skilja sig.
Det är inte bara en fråga om tiden och vår position utan verkar vara ett strukturellt mönster vi intagit, eller skapat.
Men visst verkar det rimligt att den som känner det goda kommer bete sig gott, den som känner lyckan kommer vara lycklig.
Eller kan vi välja där?
Olikhet...hmmm. Om vi ponerar att vi skulle byta dojorna för en dag och jag stå där du är, i ditt liv med din samlade livserfarenhet, skulle jag handla annorlunda än du? Är människor då olika? Det är givetvis strukturella mönster på plats, vilket förklarar mycket, men jag vill inte sluta mig till determinism heller - av rent estetiska skäl. Hjälper upplysning? Alla mynt har en baksida. När vi finner på myntet som har samhörighet på båda sidor, då har vi kommit nåt på spåren. Ett begrepp som är identiskt inverterat.