Etiskt problem på planeten jorden!

[arvidsson]

Hejsan kära tankeskapare!

Vi har fått en säkerligen intresseväckande uppgift i skolan. Vi skall utanför alla jordens ramar granska den. Hitta problem i ett utvalt offers etik och sedan lösa dessa. Det skall bli en rapport av ett offers etik och sedan vilken drivkraft som driver denna till olika filosofiska beslut i olika frågor. Frågan om pengar, makt, kärlek, rätt till liv och sin sociala tillvaro.

Jag tänkte bolla lite ideér med er, om det skulle vara något att hugga tag i. Lite kort om vad jag redan har bestämt:

Personen i fråga är (eller hävdar att han är) utilitarist. Hans namn är Johan Axelsson och har förlorat sin mamma vid 13-års ålder. Anledningen till detta var ett prioriterat val av en läkare. En läkare som stod inför ett etiskt dilemma. Han får reda på detta efter ett par år och bestämmer sig för att bli läkare i utilitaristiskt anda. Alla ska ha det bra. Största möjliga lycka till alla, som kanske skulle gett hans mamma chansen. Men han ser inte bakdörrarna när han sedan tillämpar sin filosofi i både yrket såsom de andra frågorna (presenterade ovan/nedan).

Pengar
--------
Han tjänar gärna pengar. Han har helt riktat in sig på linjen om att alla ska ha det lika bra och tjänar gärna pengar svart för att få så mycket pengar att skänka till vård som möjligt. (Hur mäter man då lusten?) Han betalar inte skatt och därmed gör så andra lider.

Makt
------
Han menar på att makthavaren skall utforma regler som hjälper för alla, vad som än krävs. Han säger att ledaren skall vara en riktigt utilitaristextremist. Så lyckan verkligen gäller så många som möjligt. Ständigt med hans mamma i åtanke. Vad han inte ser är att folk blir bortprioriterade precis som hans mor blev. Eftersom den totala lyckan blivit större i ett annat val

Kärlek
-------
(Här står det fortfarande still)

Rätt till liv
-----------
När han börjar på Sahlgrenska i Göteborg som läkare stöter han ihop med en stor konflikt. Plikterna och regler strular till det för hans filosofiska synsätt och han har svårt att förstå varför man ser på saker på vissa sätt.

Sociala tillvaro
-----------------
(Står också still)

:

Vad för olika problem finns det då när det gäller utilitarismen? Och hur skall man lösa dessa? Skall han koncentrera sig på en annan filosofi?

Har ni några intressanta tankar som skulle kunna diskuteras vore evigt tacksam! Ser framåt emot era kommentarer!


/ Christoffer

[J R Auk]

Lycka är en subjektiv upplevelse och kan inte kvantifieras.
Visst kan man säga sig kvantifiera lyckan, med diverse termer, men man löser inte problemet med att det fortfarande bara är ett subjekt som känner.

Tex kan det hävdas att offra en för tio personers överlevnad skapar en värre olycka (värre är värderande) än om alla tio fick dö. Detta genom att upplevelsen hos den som offras inte är en samhörighet i döden, likt det skulle vara om alla dog, utan en distansering från dom andra och en sekluderad död.
Dvs hans olycka är större än den som varje individ skulle fått uppleva om dom dog tillsammans.

Vad vill vi med utilitarismen?
Vi kan inte bara säga, skapa så mycket lycka som möjligt. Vi vill skapa den subjektiva lyckan, den vi kan relatera till, och då blir det motsägelsefullt om vi inte tar med den subjektiva upplevelsen i bilden.

PS. Hur kan att han inte betalar skatt skapa olycka? .DS

[Katana]

Enligt ditt exempel verkar killen utesluta sig själv från antalet - de flesta. Kärlek för honom är = ge allt, ta inget. Han är motsägelsefull i sitt agerande, därför är även kärleken ett mysterium för honom. Han är säkert religiös. Han tycks begå samma ödestigra misstag som den föregående läkaren pga. sina bristande etiska uppfattningar som naturligt leder till ett svart hål där många får sig ödet att hamna medvetet som omedvetet. Detta pga. obalans mellan tanken av det inre och yttre. Så länge han tillåter sina egna dolda krafter driva han i hans verksamhet skapar han även ett snarlikt trots sin önskan av det motsatta i det yttre.

[arvidsson]

Att en person inte betalar skatt och enbart jobbar svart medför ju olycka både för personen i fråga och för andra. Så som vårat samhälle är uppbyggt idag krävs det ett skattebetalande för att staten skall ha råd att fördela pengarna till viktiga saker som vi dagligen behöver. Dock kanske det inte är det materiella i sig som är den eviga lyckan, trots det har ju staten i uppgift att ge tillbaka och ge oss en knuff i rätt riktning.

[Wintran]

Jag håller med Katana om att ett vanligt problem som ofta kopplas till ett utilitaristiskt tänkande är att man nedvärderar sig själv, sitt liv och sin egen lycka. Dessutom tror jag det finns risker för ett kortsiktigt och trångsynt tänkande, att den lyckan man ser (såsom avsaknaden av fysisk smärta) går före annan mer svårdefinierad (mental) lycka som kan vara minst lika viktig.

Här är lite allmänna problem, "fällor" och frågeställningar som dyker upp för mig när jag försöker tänka utilitaristiskt:

* Vad är lycka egentligen? Hjälper verkligen ett överflöd av pengar? Vem vet när vi ljuger mot oss själva om vad som gör oss lyckliga i grunden och när vi inte gör det? Man kan skada någon både fysiskt och mentalt, är alltid den fysiska smärtan allvarligare än den mentala?

* Hur tänker man bäst långsiktigt? Det kanske inte håller att konstant leva för andra och förtränga sina egna behov, då den frustration som byggs upp senare riskerar att gå ut över andra och skada dem istället för att hjälpa dem. Det kanske heller inte är självklart att det bästa du kan göra för världens lycka är att bli så rik som möjligt och skänka pengarna till Röda Korset, eller bli läkare, eller bli politiker. Det finns inget enkelt svar.

* Vad för krav kan vi egentligen ställa på andra individer? Vilka krav kan samhället ställa? Kan vi tvinga människor att gå ut i krig för andra, vet vi säkert att det inte finns några andra alternativ?

* När kan en lösning klassas som "den bästa" och därför rättfärdiga skapandet av annan olycka i förebyggande syfte? Kan vi kanske undvika krig helt och hållet, så att ingen olycka behöver vare sig skapas eller bestå?

* Borde inte utilitarismen även innefatta djurs lycka och liv i allmänhet? Hur prioriterar vi bäst mellan dessa?

Dessa är inte motargument mot utilitarismen i sig, utan viktiga frågeställningar som jag tror vi alla måste ta ställning till, fortsätta utveckla och bära med oss.

[anakoret]

Är inte utilitarismen en ganska sjuk idé eftersom den försöker sätta värde på subjekiva uppfattningar?

Du och jag hade kanske gjort helt olika val i samma situation eftersom vi värderar olika företeelser helt olika.

Utilitarismen är en substanslös filosofi som placerar den som påstår sig utöva utilitarismen i en upplyst-despot-position där den påstår sig veta hur andra människors lycka ska behandlas.

Detta är problemet. Det går inte att lösa. Han ska koncentrera sig på en annan filosofi.