Jag själv är väldigt ny inom ämnet, vore trevligt och givande att höra era åsikter!
övermänniskan!
Moderator: Moderatorgruppen
övermänniskan!
Vad finns det egentligen för kritk mot Friedrich Nietzsche teori om övermänniskan?
Jag själv är väldigt ny inom ämnet, vore trevligt och givande att höra era åsikter!
Jag själv är väldigt ny inom ämnet, vore trevligt och givande att höra era åsikter!
Re: övermänniskan!
Jag har hört om Nietzsches "übermensch" men jag läste en ganska komplicerad text på tyska så det var lite svårt att förstå. Om jag förstog det rätt så är en övermänniska någon som sätter sina egna lagar och gör så gott han/hon kan för att hjälpa de svagare... påminner om urkommunism/primitivism
är det rätt eller är jag helt ute o cyklar?
är det rätt eller är jag helt ute o cyklar?
"If an idea can destroy your mind, then your mind is weak and deserved being destroyed." Jim Goad
-
Deuce Deceptor
- Inlägg: 318
- Blev medlem: 23 maj 2004 23:12
Mmm...N kanske inte är buslätt att tolka. Håller på och sliter mig igenom "så talade zaratustra" för tillfället. Förbannat bra bok förövrigt. Han är så skönt brutal, mystisks, krass, paradoxal och logisk på samma gång. Övermänniske tankarna kretsar väll kring hur allt strävar efter att trancendera sig självt. En teori som kanske tar inspiration ifrån aristoteles och darwin. Även människan bör sträva efter sin egen död på något plan...krossa det mänskliga, det som fängslar...brutalt kasta sig ut i kaos och övergå i övermänniskan. Jag uppfattar N som att han beskriver livet som en kamp...en strävan efter makt...och det är den rena kampen i att övervinna oss själva som är önskvärd.
Jag kan rellatera till talet om övermänniskan på olika sätt. Kanske är det som med mystikern som dödar egot, går igenom rellativism och nihilism för att ur kaoset ha nyskapat sigsjälv. Kanske är det så att livet i sig, existensen, just är en kamp/strävan...en friktion. Att någon vila eller frid inte existerar...att för Nietsche och kanske för många på detta forum så finns en längtan efter avgrunden, utsloknaden eller döden...men samtidigt en rädsla för densamma...en längtan efter att söka det som är bortom...övermänniskan. Zaratustra(i Nietches bok) är rätt ovärderande...eller snarare lika fördömmande av de flesta...men han upplever ändå sin egen strävan som högre än folkets på något plan.
Givetvis går det att rikta kritik mot övermännisketankarna. Men för mig så sätter N ord på mycket av den inkonsekventa och paradoxala världsuppfattning som jag har. Ibland avskyr jag karln, men oftast är det brutalt ärligt.
"Älska och gå under: det rimmar sedan evigheter. Vilja till kärlek; det betyder att även vara villig till döden. Sålunda talar jag till eder, feglingar!"
"Och denne hemlighet sade livet självt till mig: Se, sade det, jag är detta som ständigt måste övervinna sig självt."
"Mig själv offrar jag åt min kärlek och min nästa så som mig själv"
"Detta träd står här allena på berget; det har vuxit högt upp över människa och djur. Och om det ville tala skulle det icke hava någon som förstod det: så högt har det vuxit. Nu väntar det och väntar - vad väntar det på? Det bygger för nära molnens boning: det väntar väl på den första blixten?"
Mvh/DD
Jag kan rellatera till talet om övermänniskan på olika sätt. Kanske är det som med mystikern som dödar egot, går igenom rellativism och nihilism för att ur kaoset ha nyskapat sigsjälv. Kanske är det så att livet i sig, existensen, just är en kamp/strävan...en friktion. Att någon vila eller frid inte existerar...att för Nietsche och kanske för många på detta forum så finns en längtan efter avgrunden, utsloknaden eller döden...men samtidigt en rädsla för densamma...en längtan efter att söka det som är bortom...övermänniskan. Zaratustra(i Nietches bok) är rätt ovärderande...eller snarare lika fördömmande av de flesta...men han upplever ändå sin egen strävan som högre än folkets på något plan.
Givetvis går det att rikta kritik mot övermännisketankarna. Men för mig så sätter N ord på mycket av den inkonsekventa och paradoxala världsuppfattning som jag har. Ibland avskyr jag karln, men oftast är det brutalt ärligt.
"Älska och gå under: det rimmar sedan evigheter. Vilja till kärlek; det betyder att även vara villig till döden. Sålunda talar jag till eder, feglingar!"
"Och denne hemlighet sade livet självt till mig: Se, sade det, jag är detta som ständigt måste övervinna sig självt."
"Mig själv offrar jag åt min kärlek och min nästa så som mig själv"
"Detta träd står här allena på berget; det har vuxit högt upp över människa och djur. Och om det ville tala skulle det icke hava någon som förstod det: så högt har det vuxit. Nu väntar det och väntar - vad väntar det på? Det bygger för nära molnens boning: det väntar väl på den första blixten?"
Mvh/DD
Den katolska kyrkan har lagt en orimligt stor vikt vid olika sexuella bestämmelser. Det verkar som om vällust skulle vara den främsta dödssynden. Men enligt ursprungsklassifikationen är det tydligen högmod som skulle vara "alla synders fader". Detta är sammankopplat med Lucifers fall - se http://en.wikipedia.org/wiki/Seven_Deadly_Sins
Det är detta N. vänder sig emot mest: högmod, eller iaf inte "stolthet" (engelskans "pride" kan väl? betyda båda) är inte felaktigt utan helt naturligt. Man bör inte ödmjuka sig själv inför sin nästa utan hävda sitt eget värde.
Kanske inte. Han är rätt obegriplig i långa stycken, tycker jag.
Det här tror jag att det ligger mycket i. Människan har en oerhörd drift emot en slags psykologisk vila, på många olika plan - moral, konst, filosofi, livsåskådning, mm. Vi vill slippa att ställas inför ständiga beslut. N. vänder sig med kraft emot denna vilja till vila: man måste ständigt vara redo att fatta beslut, att handla; man får inte förfalla till ett liv i vila. Se t ex hans föraktfulla tal om "den sista människan" (en av mina favoritpassager). Man måste ständigt vara redo att omtolka sina erfarenheter.
Mitt favoritcitat är: "Man måste ännu hava kaos inom sig för att kunna föda en dansande stjärna." Suggestivt! Och det ligger nåt i det.
Det är detta N. vänder sig emot mest: högmod, eller iaf inte "stolthet" (engelskans "pride" kan väl? betyda båda) är inte felaktigt utan helt naturligt. Man bör inte ödmjuka sig själv inför sin nästa utan hävda sitt eget värde.
N kanske inte är buslätt att tolka.
Kanske inte. Han är rätt obegriplig i långa stycken, tycker jag.
Kanske är det som med mystikern som dödar egot, går igenom rellativism och nihilism för att ur kaoset ha nyskapat sigsjälv. Kanske är det så att livet i sig, existensen, just är en kamp/strävan...en friktion. Att någon vila eller frid inte existerar...
Det här tror jag att det ligger mycket i. Människan har en oerhörd drift emot en slags psykologisk vila, på många olika plan - moral, konst, filosofi, livsåskådning, mm. Vi vill slippa att ställas inför ständiga beslut. N. vänder sig med kraft emot denna vilja till vila: man måste ständigt vara redo att fatta beslut, att handla; man får inte förfalla till ett liv i vila. Se t ex hans föraktfulla tal om "den sista människan" (en av mina favoritpassager). Man måste ständigt vara redo att omtolka sina erfarenheter.
Mitt favoritcitat är: "Man måste ännu hava kaos inom sig för att kunna föda en dansande stjärna." Suggestivt! Och det ligger nåt i det.
Stefan skrev:N kanske inte är buslätt att tolka.
Kanske inte. Han är rätt obegriplig i långa stycken, tycker jag.
Nietzsche bör nog med fördel läsas på tyska, han är känt för att vara en världens mest svåröversättliga författare, kommer dels av stilformen N. brukar, men N. brukas att översättas på flera sätt, några blir översatt med vikt på filosofi och andra med tanke på poesi och flyt. Två som är svåra att förrena. Brukar stå i introduktionen vad det är lakt vikt på. Så är det på samma sätt som "wittgen" att N gjorde stora helomvãndningar så man skiljer mellan flera N. och därför kan det vara svårt att se en röd tråd.
Kanske, men om man inte är bra på tyska kan det nog bli ännu svårare. N. använder mycket metaforer, speciellt i Zarathustra , tror att det är det som krånglar till det. Kanske det kan hjälpa att ha sekundärlitteratur bredvid. Det hjälpte mig mycket när jag läste Wittgenstein.
N. är som jag ser det en meta-etisk och kunskapsteoretisk nihilist: det finns inga objektiva värden, ingen objektiv sanning, etc. Detta är hans meta-position.
Hans substantiella position är, som varje substantiell position, logiskt oberoende av hans metaposition. Han är inte tvingad att inta den av hans meta-etiska funderingar.
Hursomhelst ogillar han de moralsystem som bygger på illusionen av en objektiv moral: av rent estetiska skäl. Dessa ser han som en sorts lismande fuskare. Han föredrar dem som mer rätt ut säger att vi försäker pracka på dig våra värden.
N. substantiella position har ibland utmålats som en sorts "primitivism". Nazisterna ville ju gärna se det så och underbyggde det med citaten om "den blonda besten". Men N. var, som jag ser det, en till ytterlighet gående elitist som inte hade haft nåt till övers för "den böhmiske korpralen" och hans horder av "sista människor". Se t ex citatet från Zarathustra där han hånar den kristna föreställningen om att "det skulle finnas en särskild kunskapsväg som liksom 'rasade igen' när man lärde sig för mycket" (fritt från minnet). Respekten för kulturen och vetandet var mycket stark hos N., som jag uppfattat det.
N. är som jag ser det en meta-etisk och kunskapsteoretisk nihilist: det finns inga objektiva värden, ingen objektiv sanning, etc. Detta är hans meta-position.
Hans substantiella position är, som varje substantiell position, logiskt oberoende av hans metaposition. Han är inte tvingad att inta den av hans meta-etiska funderingar.
Hursomhelst ogillar han de moralsystem som bygger på illusionen av en objektiv moral: av rent estetiska skäl. Dessa ser han som en sorts lismande fuskare. Han föredrar dem som mer rätt ut säger att vi försäker pracka på dig våra värden.
N. substantiella position har ibland utmålats som en sorts "primitivism". Nazisterna ville ju gärna se det så och underbyggde det med citaten om "den blonda besten". Men N. var, som jag ser det, en till ytterlighet gående elitist som inte hade haft nåt till övers för "den böhmiske korpralen" och hans horder av "sista människor". Se t ex citatet från Zarathustra där han hånar den kristna föreställningen om att "det skulle finnas en särskild kunskapsväg som liksom 'rasade igen' när man lärde sig för mycket" (fritt från minnet). Respekten för kulturen och vetandet var mycket stark hos N., som jag uppfattat det.
Stefan skrev:Kanske, men om man inte är bra på tyska kan det nog bli ännu svårare. N. använder mycket metaforer, speciellt i Zarathustra , tror att det är det som krånglar till det. Kanske det kan hjälpa att ha sekundärlitteratur bredvid. Det hjälpte mig mycket när jag läste Wittgenstein.
"A cambridge companion..." har hjälpt mig ganska mycket, bara synd att dom är ganska dyr "ACC" til Nietzsche kostade över 1200 kronor tror jag.
Nihilist faktisk? Det blir lite missvissande tycker jag. Var det inte hellre så att moralen efter "tragedins död" måste ersättas? Erstattes med en tragedi inspirert moral om å vilja världen. Efter Guds död så uppstod det et vakuum som kom til göra all moral utan mening, altså meningen dog med Gud. Men detta är inte det samma som att N är nihilist, han menade väl hellre at den postsokratiska moralen var en slags utopimoral / "tro på äventyr" (slavemoral) där meningslöshet ges mening (lidandet), och att den som sagt måste gå under av en moral som gick ut från att aktivt vilja världen och dens lidelser. Rättere sagt den "meningsfulla meningslöshet" ersättes med lidande som en estetisering av livet. Med nihilsme-krisen från "Guds död" så är det behov för revurdering av alla värden, med grundlag i "vilja till makt" (inte som rå makt, mer som att makta till...) det kan ses som uppvärdering av människan-übermench som maktar att skapa sig själv och i det ge mening och nya värdier.
övermänniskan kan ses på som gudommligöringen av människan som ska fylla upp tomrummet efter Gud. Religionen kan inte bara lämnas utan vidare, för att vi ska bli kvitt dens makt så måste vi bli kvitt den behov.
"tysk dialektik kan inte döda en katt en gång"
Re: övermänniskan!
Kerozene skrev:Jag har hört om Nietzsches "übermensch" men jag läste en ganska komplicerad text på tyska så det var lite svårt att förstå. Om jag förstog det rätt så är en övermänniska någon som sätter sina egna lagar och gör så gott han/hon kan för att hjälpa de svagare... påminner om urkommunism/primitivism
är det rätt eller är jag helt ute o cyklar?
Jag är verkligen inget expert på Nietzsche, långt därifrån, men va hans tanke verkligen att övermänniskan skulle hjälpa de andra människorna? Var det inte tvärtom att de lägre stående människorna skulle göra allt för övermänniskan?
tog med två citat från länken nedan för att stärka min uppfattning!
http://sv.wikipedia.org/wiki/Friedrich_Nietzsche
"För övermänniskorna gäller en annan moral än för mängden, hos vilken kristendomens negativa dygder, ödmjukheten, lydnaden och medlidandet, är på sin plats. Det är slavarnas moral, men inte herrarnas."
"Medlidandet ökar enbart eländet i världen; det är därför en synd för övermänniskan"
Menar inte att klaga, vill bara veta!
Nej det där är argument varför vi måste nå övermänniskoidealet.
Övermänniskan kan inte hjälpa dom som sätter sig i en slavposition.
Medlidandet ses här som något som gör den medlidne svag, kastrerar honom, varav det är en björntjänst.
Jag ser det som att det viktiga för N är inte att få folk att ha någon banal glädje, allt eller inget, dom ska realisera sig själva och höja sig så gott dom kan. Likt alla ska.
Han säger ju tydligt att tillslut skall inga människor finnas kvar, bara övermänniskor. Vem ska övermänniskan utnyttja då?
Övermänniskan kan inte hjälpa dom som sätter sig i en slavposition.
Medlidandet ses här som något som gör den medlidne svag, kastrerar honom, varav det är en björntjänst.
Jag ser det som att det viktiga för N är inte att få folk att ha någon banal glädje, allt eller inget, dom ska realisera sig själva och höja sig så gott dom kan. Likt alla ska.
Han säger ju tydligt att tillslut skall inga människor finnas kvar, bara övermänniskor. Vem ska övermänniskan utnyttja då?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
J R Auk skrev:Han säger ju tydligt att tillslut skall inga människor finnas kvar, bara övermänniskor. Vem ska övermänniskan utnyttja då?
Jag kan som sagt inte så mycket om Nietzsche men som en ifrågasättning på det du säger citerar jag ett stycke från:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Friedrich_Nietzsche
"Först hade han tänkt sig, att detta nya släkte skulle uppstå som det nuvarande genom rasförädling, genom arv under kampen för tillvaron, och hänvisade till ändamålsenliga äktenskap med avsiktligt könsurval. Men sedan gör han gällande att på sådant sätt kommer endast husdjuren till, och de människor som likna dem: "hjordmänniskorna", de "mycket-för-många". Övermänniskan blir då endast det lyckliga undantagsfallet, resultatet av generationers samlade kraft som plötsligt bryter fram som en explosion som av minsta tillfälliga anledning kan framkallas. "Jordens mening" blir då inte ett nytt släkte utan på sin höjd några få individer för vilkas skull alla de andra är till. "
Där låter det ju som att han först hade tänkt sig det så som du skrev men senare kommit underfull med att endast ett fåtal ska upphöjas till övermänniskor som de andra ska finnas till för!
Rätta mig gärna om jag har fel!
Tor skrev:"Först hade han tänkt sig, att detta nya släkte skulle uppstå som det nuvarande genom rasförädling, genom arv under kampen för tillvaron, och hänvisade till ändamålsenliga äktenskap med avsiktligt könsurval. Men sedan gör han gällande att på sådant sätt kommer endast husdjuren till, och de människor som likna dem: "hjordmänniskorna", de "mycket-för-många". Övermänniskan blir då endast det lyckliga undantagsfallet, resultatet av generationers samlade kraft som plötsligt bryter fram som en explosion som av minsta tillfälliga anledning kan framkallas. "Jordens mening" blir då inte ett nytt släkte utan på sin höjd några få individer för vilkas skull alla de andra är till. "
Där låter det ju som att han först hade tänkt sig det så som du skrev men senare kommit underfull med att endast ett fåtal ska upphöjas till övermänniskor som de andra ska finnas till för!
Rätta mig gärna om jag har fel!
Fel och fel, det är ju tolkningar, men jag ska bjuda dig min.
Nietzsche tog ju intryck av Darwin och Spencer i deras utvecklingsläror.
Jag ser det som en insikt om att evolutionens språng inte går att tvinga fram, avel för med sig sina nackdelar som vi vet.
Snarare så siar han i och med övermänniskoidealet om vad som komma skall. Övermänniskan kommer vara den naturliga följden av människan, det är vår strävan till makt som upphöjer oss. Och endast hos vissa kommer det bryta fram. Sen att detta är i början av processen och inte efter en fullbordad process känns rimligt att anta.
Citatet, du citerar, i vilket han citerar, är lite luddigt. Det blandas lösryckta uttryck som citeras med tolkad text. Jag har inte läst hela Zaharathrusta så jag kan inte säga säkert vad han menar, jag tyckte dock andemeningen gick fram ganska snabbt.
Varför skriver han? Varför klagar han på att så få läser honom? Varför tror N att han kommer revolutionera världen?
Knappast för att bara några få ska ta del av hans siande och förtrycka massan. Han talar om en psykologisk revolution. En allmänmänsklig utveckling.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Man får ju inte glömma att N var en väldigt bitter filosof. Han hade svaren men en alldeles för liten lyssnar skara, enligt honom
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Re: övermänniskan!
prempton skrev:Vad finns det egentligen för kritk mot Friedrich Nietzsche teori om övermänniskan?
Jag själv är väldigt ny inom ämnet, vore trevligt och givande att höra era åsikter!
Man kanske skulle kunna göra ett case av att han är svävande, eller? Vad menar Nietzsche egentligen? Vad exakt innebär "ubermench"? Kommer vi att bli större till storleken, eller längre?? Är Svenskar, som är längre, mer ubermench än finnar som kortare? Ja kan man vara mer eller mindre ubermench? Blir vi alla ubermench vid en viss tidpunkt, eller? Har det funnits
ubermench tidigare? Vad menar Nietzsche med ett impulsivt våldsamt snabbt
övergående raseri? Kännertecknar detta ubermench? Blir vi mer ubermench om vi följer våra känslor, har egna förpliktelser och hamnar i trubbel? Typ sånt ja!!!
Det här är kanske inte så väl genomtänkt men nåt sånt...
-
suchanother
- Avstängd
- Inlägg: 4109
- Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
- Ort: Göteborg
Nietsche var egentligen en undermänniska.
N var en representant för depressiviteten, den depressiva människan.
Han hängde i ölstugorna och spydde ut sitt gudshat, nån som känner igen situationen?
Måste erkänna att jag har aldrig läst Nietsche men har verkar vara för jävla tråkig och är väl bra bara för de nattsvarta människorna som aldrig har gjort ett ärligt handtag.
Tack för ordet!
N var en representant för depressiviteten, den depressiva människan.
Han hängde i ölstugorna och spydde ut sitt gudshat, nån som känner igen situationen?
Måste erkänna att jag har aldrig läst Nietsche men har verkar vara för jävla tråkig och är väl bra bara för de nattsvarta människorna som aldrig har gjort ett ärligt handtag.
Tack för ordet!
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 26 och 0 gäster