Faller träd i drömmen om vi inte ser skogen för bara träden?

Moderator: Moderatorgruppen

suchanother
Avstängd
Inlägg: 4109
Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
Ort: Göteborg

Inläggav suchanother » 08 jan 2007 22:47

gå och lägg dej amy, du verkar vara en virrpanna.

Rising
Moderator
Inlägg: 1100
Blev medlem: 03 jul 2006 15:00
Ort: Stockholm

Inläggav Rising » 08 jan 2007 22:59

PopJimmy skrev:Gravitation är för mig endast ytterligare en form, ytterligare ett symptom om hur universums intentionalitet yttrar sig.


Mmm, jag säger inte emot.

Men jag ser en skillnad på system och parametrar. Pengarna i min plånbok är en parameter, som påverkas av ett system med en massa andra parametrar; såsom min inkomst, skatt, priset på cigaretter m.m. Några av dessa parametrar är system i sig - som innehåller lägre parametrar - och det stora systemet i sig är samtidigt bara en liten parameter i ett större globalt system.

Jag kan mycket väl tänka mig att gravitationen som fenomen bara är en parameter i ett större system än vad vi idag kan observera, men än så länge känner vi inte till något som kan ändra på gravitationen såsom parameter. Så vitt vi vet är gravitationen bara ett system som beter sig på exakt ett och samma sätt i alla möjliga situationer; ungefär som en programmeringskod med instruktioner som ger olika resultat beroende på vad man matar in för variablar i den - men som inte själv kan ändras. Vår förståelse för gravitationen har påverkats mycket genom åren, men vi har aldrig observerat någon skillnad på gravitationen i sig.

(Jag personligen tror inte på konstanter, så min uppfattning är kanske lite som din i det här läget)

Vänta, jag förstår inte distintionen. Jag upplever nämligen att den både är kausal och intentionell (ändamålsinriktad).


I ett teleologiskt perspektiv så är inte ett ändamål blott ännu ett i raden av orsaker, utan förutsättningarna ändras och bestäms av ändamålen.

Det var meningen att jag skulle dö. <- Därför fick jag en kruka i huvudet <- Därför föll krukan av en vindpust från ett fönster ovan mig <- Därför blåste det <- Därför var det ett lågtryck, osv.

Sådana teleologiska samband kräver dock inte determinism, även om det kan tyckas så.

Rising
Moderator
Inlägg: 1100
Blev medlem: 03 jul 2006 15:00
Ort: Stockholm

Inläggav Rising » 09 jan 2007 02:06

amy skrev:Träd faller likadant och av samma anledning som de faller i filmer. Någon i filmen kan ta fram en motorsåg och såga av trädet, men det är inte orsaken till att den faller. Ingenting i filmen kan orsaka eller påverka något i filmen för att allting i filmen (motorsåg, människor, vind, gravitation osv.) består bara av bilder-- det kan bara se ut som att de påverkar och orsakar något.


Du har rätt. Allt vi har är bilder - inte verkligheten - och vi kan aldrig ens vara säkra på att bilderna vi har avbildar verkligheten.

Vi tror oss visserligen vara säkra på vår sak när vi bevittnat en och samma sak tusen gånger utan undantag, men det stämmer aldrig av nödvändighet. En gris kan ha fått mat och trygghet av sin bonde varje dag under hela sitt långa liv, men den är ändå lurad om den tror att bonden är dennes bästa vän när det vankas juletider.

Grisen har exakt lika stor anledning att lita på bonden som vi har att lita på våra bilder.

Men... kan man klandra grisen? Om vi nu ändå skall ifrågasätta sånt som andra tar för givet, var skall vi egentligen börja? Om vi skall ifrågasätta huruvida fallande träd egentligen orsakar något, bör vi då inte också ifrågasätta en massa andra saker? Kan man verkligen dö av att drunkna? Måste man verkligen äta mat för att överleva? Är det verkligen straffbart att slå och våldta andra människor? Allt detta är ju sånt som vi går omkring och tar för givet på samma sätt som det är med de fallande träden.

Jag personligen anser att även om grisen är lurad, så kan man inte klandra henne. Om hon skall sluta lita på bonden bör hon också sluta lita på andra grisar och på föreställningar såsom att man behöver äta mat för att överleva. Det finns helt enkelt inget rationellt sätt för henne att upptäcka sanningen på egen hand.

Så är det med oss också.

Användarvisningsbild
PopJimmy
Inlägg: 2569
Blev medlem: 23 nov 2004 07:07

Inläggav PopJimmy » 10 jan 2007 14:56

suchanother skrev:Du kan alltså härleda kausaliteten till en annan källa, men inte till gravitationen, utan nåt annat, big bang, gudomlig buddhaskit?
Men när ska du hålla käften och ta in något nytt din glapptjäftade idiot? "Inom" Buddhism tror man inte på gudar.
Buddhism är alltså ljusår bortom vad du kan föreställa dig utifrån din inavlade förståelse av s.k. "religion" (läs: FÖRVRÄNGD KRISTENDOM)


Lär dig något nytt istället för att åka runt i samma spår och gnälla över saker du själv har hittat på om saker du aldrig har satt dig in i från första början.

Problemet är att samtidigt som du anklagar andra för att ta "mellanstationer", gravitationen etc., som (del-)förklaring så reducerar du själv hela fysiken till Big Bang. Lite förmätet.
Men such, du förstod över huvud taget inte poängen. Big Bang var ett illustrerande exempel, på hur man kan resonera, OM MAN RESONERAR UTIFRÅN ETT REDUKTIONISTISK SÄTT. Nu gör inte jag detta själv, jag säger bara att OM man gör det, så KAN man LIKA GÄRNA hävda att det är Big Bang som är ORSAKEN till att TRÄDET FALLER (som vilken annan reduktionistisk orsak som helst). Det handlar alltså om HUR man ser på kausalitet. Det finns olika sätt att förhålla sig till kausalitet och det är de vi andra diskuterar. Du har dock sjögräs på flötet. Vi andra sitter i en helt annan båt i en helt annat sjö.


Och nej, jag är inte arg. Du är bara allt för ofta en idiot och någon måste få peka ut detta för dig.

Lägg av med rökandet och ryck upp dig. Gå till Bibblan och låna en bok om Buddhism, läs den och kom tillbaka så kan vi diskutera. Det finns nämligen anledningar till varför många i väst fått upp ögonen för Buddhism, den motsäger inte vetenskapen på något sätt, och gör den någonsin det så får Buddhismen ändra på sig, Dala ilama har sagt detta själv. Dock är det så att vetenskapen har ändrat sig väldigt mycket sedan Buddhister kommit in i bilden, för att ta ett, ETT exmpel så är introducenten av den "nya biologin" Francisco Varela en buddhist. http://en.wikipedia.org/wiki/Francisco_Varela

Många moderna fysiker resonerar med Buddhism och ett exempel, för att ta en, är Einstein.

Du får alltså ta och fatta att Buddhismen inte motsäger vetenskapen, men Buddhister ger väldigt stora bidrag till vetenskapen.

Buddhism är ingen religion där man "tror" på mytiska bilder, den handlar om något helt annat, men det fattar ju aldrig inte tyckare.


Kan du inte börja hävda saker om kvantfysik, partikelfysik eller andra saker du aldrig öppnat en bok om?

Nej, "religion" är ju OKEJ att sparka på. Det är aldrig någon som läst vad religionsfilosoferna själv skriver.

Att kritisera religion är ungefär som att amerikaner kritiserar "kommunismen".

Vad Marx skrev och hur "kommunismen" yttrade sig är alltså väldigt långt bort, precis som det religionsfilosofer skriver om är väldigt långt borta från hur populistiska religionsyttringar ter sig.

Vi måste vara realister. Ingen människa kan redogöra för causa finalis. Gud finns inte, gravitationen finns.
Du har ingen aning om vad Gud är, bara människor med storhetsvansinne tro de vet vad Gud är, oavsett "religiös" läggning.


Lite förmätet av dej att kalla mej pajas.
Hoppas du tyckte jag var snällare denna gång  :D


Det jag pratar om här i tråden är f.ö. inte ens Buddhism. Så håll häft, gå till Bibblan och var lite mer påläst nästa gång du öppnar käften om Buddhism.

Och nej, jag förstör inte "diskussionsklimatet" med detta inlägg. Vi har inte ens en diskussion här.

suchanother
Avstängd
Inlägg: 4109
Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
Ort: Göteborg

Inläggav suchanother » 10 jan 2007 15:15

PoP maler på i sin välkända stil, dvs. han flummar.
Ditt jävla skämt! Jävla pellejöns, ta några akademiska betyg först och kom sedan tbx, din amatörism imponerar inte.

Användarvisningsbild
PopJimmy
Inlägg: 2569
Blev medlem: 23 nov 2004 07:07

Inläggav PopJimmy » 10 jan 2007 15:18

suchanother skrev:PoP maler på i sin välkända stil, dvs. han flummar.
Ditt jävla skämt! Jävla pellejöns, ta några akademiska betyg först och kom sedan tbx, din amatörism imponerar inte.
Vad fan snackar du om? Jag har pluggat på högskolan i 4½ år och nu läser jag filosofi på södertörn och är antaligen den mest pålästa och aktiva i hela klassen. Det är ju du som stannat i tonåren och mossat in i dig på Marx. Fått högsta betyg på alla kursen jag tentat i, förrutom en kurs då jag läste 3 kurser på helfart samtidigt.

Läs lite Nietzsche och se över ditt ressentiment.

Användarvisningsbild
PopJimmy
Inlägg: 2569
Blev medlem: 23 nov 2004 07:07

Inläggav PopJimmy » 10 jan 2007 15:24

Ressentiment (pronounced r&"-sän-tE-'män, or "ray-sawn-tea-mawn") is a term used in Psychology and Existentialist Philosophy that comes from the French word 'ressentiment' (meaning 'resentment': fr. Latin intensive prefix 're', and 'sentire' "to feel").

Ressentiment is a profound sense of resentment, frustration, and hostility directed at that which one identifies as the cause of one's frustration, generated by a sense of weakness/inferiority and feelings of jealousy/envy in the face of the 'cause', that ultimately generates a rejecting/justifying 'value-system' or morality that exists as a means of attacking or denying the perceived source of one's own sense of inferiority.
http://en.wikipedia.org/wiki/Ressentiment

Det är du i ett nötskal such.

suchanother
Avstängd
Inlägg: 4109
Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
Ort: Göteborg

Inläggav suchanother » 10 jan 2007 15:43

Stämmer inte alls in på mej.
De senaste åren har jag slagit in mej på kapitalismen. Tänkte såhär: varför ska jag vara solidarisk när ingen annan är det? Varför spela martyr. Så efter ett arv från farsan började jag spekulera på aktier, gambler som jag är så satte jag allt på ett bräde och allt föll väl ut! Mao. jag lever gott och låter mindre begåvade idioter jobba.
Sen är du orättvis mot mej. Har inte alls snöat in mej på marxismen, är faktiskt väldigt öppensinnad och allmänt trevlig, mina polare kan intyga att jag är en sjyst kompis som ställer upp, så dra inga förhastade slutsatser.
Men, helt klart, så länge ingen motbevisar mej så fortsätter jag på samma linje. Till det krävs intellektuell hederlighet (som jag har i övermåtta), så jag är mottaglig. Välbekomna!

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 10 jan 2007 15:45

Vad vi säger om andra säger vi olyckligtvis allt som oftast om oss själva...

Användarvisningsbild
PopJimmy
Inlägg: 2569
Blev medlem: 23 nov 2004 07:07

Inläggav PopJimmy » 10 jan 2007 15:58

Rising skrev:Så vitt vi vet är gravitationen bara ett system som beter sig på exakt ett och samma sätt i alla möjliga situationer; ungefär som en programmeringskod med instruktioner som ger olika resultat beroende på vad man matar in för variablar i den - men som inte själv kan ändras.
Du kanske menar att det är en funktion?

Ordet funktion syftar inom matematiken ofta på en regel som innebär till ett invärde associeras ett utvärde, ofta beräknat med en matematisk formel. En mycket viktig egenskap hos funktioner är att de är deterministiska (det vill säga konsekventa, så att varje invärde alltid ger samma utvärde). Detta gör att funktionen kan ses som en mekanism, en maskin, som systematiskt levererar rätt utvärde så fort man stoppar in ett invärde. I tekniska sammanhang brukar invärdet kallas ’’argument’’ och utvärdet för ’’värdet’’.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Matematisk_funktion



I ett teleologiskt perspektiv så är inte ett ändamål blott ännu ett i raden av orsaker, utan förutsättningarna ändras och bestäms av ändamålen.

Det var meningen att jag skulle dö. <- Därför fick jag en kruka i huvudet <- Därför föll krukan av en vindpust från ett fönster ovan mig <- Därför blåste det <- Därför var det ett lågtryck, osv.

Sådana teleologiska samband kräver dock inte determinism, även om det kan tyckas så.
Men nu förstår jag inte riktigt på vad du svara på. På dig lät det först som att du gjorde ett exklusivt avskiljande (antingen/eller men inte både/och) ang kausalitet och ändamål.



Det jag funderar på är förresten om ändamål och intention har lite olika nyanser. Ändamål tycks för mig mer syfta på (slut) mål och intention kan kanske både syfta på (slut)mål och (början)ursprung? Eller?

Jag har en teleologisk syn på världen. Men detta handlar inte så mycket om slutet/resultatet i en typ av determinism. Inte att utvecklingen går mot en mytbild eller en rationell/religiös idé.


Mer åt det hållet som Hegel menar eller kanske Aristoteles. Det handlar om utvecklingens/historiens "aktualisering". Att fröet har en "potential" för utveckling/aktualisering mot blomma. Att meningen med fröet är rörelsen: blommandet.


Det jag känner olustigt inför människor som rätt och slätt accepterar Big Bang och tar detta som en orubblig utgångpunkt. För mig känns detta som att ha bytt ut skapelsemyten mot en annan myt och bytt ut präster mot vetenskapsmän.

Jag själv tror att Big Bang är en rimlig teori, och motsätter mig alltså inte själva händelsen. Dock nöjer jag mig inte med att tycka att universum började med ett ooops! Att acceptera Big Bang utan att fundera kring orsaken till Big Bang tycks finner jag olustigt.

Att människor dessutom accepterat Darwins tankar om evolutionen till den grad att de betraktar den som en "livet religion" är för mig också skrämmande. Jag motsätter mig inte Darwins tankar, tvärtom. Problemet är bara att människor inte är riktigt insatta i vad teorin faktiskt tar anspråk på. Vad jag har förstått så säger teorin bara något om de egenskaper som utvecklats och alltså inget om varför livet/amöbor/plankron etc upptsod från första början.

Darwin förklarar såledess inte hoppet mellan kemi/molekyler och celler/biologi.

Därför känner jag att jag har behov av en större teori som kan beskriva hoppet mellan atomer till molekyler till celler.

Om universum verkligen är en "meningslös maskin", så visst jag kan köpa detta. Vidare kan jag köpa att den/materia/whatever uppstod i Big Bang. Men, varför stannade inte materien vid kvantnivå? eller subkvarknivå eller kvarknivå eller atomnivå eller molekylnivå? Det finns inget som säger att medvetandet eller livet måste uppstår bara för Big Bang skett. Universum skulle lika gärna kunna vara en stor hög damm.

Men eftersom universum, över allt, tycks ge yttryck för en självorganiserande princip (atomer går ihop till molekyler, myror skapat myrstackar), som dessutom är kreativ (nya ontologiska nivåer uppstår, nya arter uppstår) så tycks det för mig som en mer långsökt utgångpunkt att allting bara uppstod i ett ooopss! Tillvaron i universum vi nu lever i är högst självorganiserande och kreativ, varför har den då inte alltid varit det?

För mig känns det närmare till hands att tro att universum alltid varit självorganiserande och kreativt, snarare än att Big Bang uppstod av en slump, livet uppstod av en slump och sedan blev tillvaron kreativ.

Några synpunkter eller reflektioner? Är det någon här som försvarar den "mekaniska maskinen"? Och hur förhåller ni er till att i Kristendomen så skapade Gud jorden och att denna tanke om att universum måste vara en skapelse (av död materia) och andra antaganden som är influerade av Kristendomen fortfarande lever kvar, trots att ni förkastat Kristendomen? Inser ni inte att ni lever kvar i gamla Kristna antaganden? Är det någon som kan kommentera/försvara detta?

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 10 jan 2007 16:07

Du skriver under på processtologin PopJimmy.

Användarvisningsbild
PopJimmy
Inlägg: 2569
Blev medlem: 23 nov 2004 07:07

Inläggav PopJimmy » 10 jan 2007 16:12

suchanother skrev:Stämmer inte alls in på mej.
De senaste åren har jag slagit in mej på kapitalismen. Tänkte såhär: varför ska jag vara solidarisk när ingen annan är det? Varför spela martyr. Så efter ett arv från farsan började jag spekulera på aktier, gambler som jag är så satte jag allt på ett bräde och allt föll väl ut! Mao. jag lever gott och låter mindre begåvade idioter jobba.
Sen är du orättvis mot mej. Har inte alls snöat in mej på marxismen, är faktiskt väldigt öppensinnad och allmänt trevlig, mina polare kan intyga att jag är en sjyst kompis som ställer upp, så dra inga förhastade slutsatser.
Men, helt klart, så länge ingen motbevisar mej så fortsätter jag på samma linje. Till det krävs intellektuell hederlighet (som jag har i övermåtta), så jag är mottaglig. Välbekomna!
Jaha så nu är det ombytta roller? Du som är snälla killen och jag som är dum?

De senaste åren har jag slagit in mej på kapitalismen. Tänkte såhär: varför ska jag vara solidarisk när ingen annan är det? Varför spela martyr.
Men du, detta skulle någon som är avundsjuk precis säga. Detta är inget argument mot det jag sa, detta stödjer snarare min tes.

Buddhisterna beskriver det i tre steg: Ignorans vilket skapar Girighet (efter pengar eller ett ekonomisk system som gynnar en själv oavsett om det är s.k. "kapitalism" eller s.k. "kommunism") och när detta inte uppfylls så följer Avund/Ressentiment/Aggression/Etc.

Nietzsche beskriver processen snarlik, förutom ett undantag, han skulle snarare säga såhär: Åtrå/etc (och om den inte uppföljs) . Ressentiment.

Buddhisterna säger att girighet är en reaktion på djupare ignorans, medans Nietzsche tar sin utgångspunkt i en mer "västerländsk" hedonism. Men i övrigt är vad de säger i stort sett samma sak.


Vad försöker jag säga? Jo, du har fortfarande uppfattningen/begäret/suget/giriheten/etc efter ett annat ekonomisk system (visst det är kanske på "goda grunder") och när detta tillstånd inte uppnås så skapas en motsträvig reaktion. Först försöker du förkasta "kapitalismen", men senare har du en subtil bitterhet inför den då ett behov av att hävda dig med motsatsen av vad du egetligen vill ha skapas.


Problemet är alltså inte att du har en ("god") uppfattning om vilket ekonomiskt system som skulle gynna mänskligheten, problemet är att du är emotionellt fixerad vid uppfattningen vilket gör att ditt välmående i förlängingen skadas.

Sen kanske det inte alls är såhär det är och att saker och ting har utvecklat sig. Men förrut, en tid tillbaka, så tycker jag att dessa ressentimensdrag var väldigt påtagliga hos dig, speciellt när du kommer i diskusion med Kalle.

suchanother
Avstängd
Inlägg: 4109
Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
Ort: Göteborg

Inläggav suchanother » 10 jan 2007 16:18

Måste erkänna att du har delvis rätt.
Men jag är bara en simpel människa med ha-begär.

Användarvisningsbild
PopJimmy
Inlägg: 2569
Blev medlem: 23 nov 2004 07:07

Inläggav PopJimmy » 10 jan 2007 16:38

suchanother skrev:Måste erkänna att du har delvis rätt.
Men jag är bara en simpel människa med ha-begär.
Ja, och det jag försöker säga är att det finns hjälp att få. Och man behöver inte "tro" på någonting. Det handlar inte heller om något utanför dig kommer rädda dig eller skydda dig.

Det handlar om dig själv och ditt egna förhållningsätt till dina tankar och känslor, att få uppmärksamhetsverktyg, begrepp och beskrivningar av emotionella processer, för att kunna bli mer medvetenhet om hur dessa saker kan hanteras på ett naturligt sätt, så att man kan gå vidare i livet, till det vad man än tycker sig vilja hålla på med.

lkl
Inlägg: 45
Blev medlem: 29 nov 2006 19:18

Re: Faller träd i drömmen om vi inte ser skogen för bara trä

Inläggav lkl » 10 jan 2007 17:40

amy skrev:Om du drömmer om en storm och ser ett träd falla, vad fick den att falla?


Intressant argument som jag aldrig har träffat på tidigare. Tack! Här har vi ett rätt starkt och intuitivt begripligt argument mot kausalitet; vi kan ju inte hävda att orsaken till att trädet föll i drömmen var stormen.

P.S Säg inte att du har kommit på det själv, eller var har du roffat åt dig det  :lol:


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 18 och 0 gäster