Höger, vänster och politiska/kulturella yrken

[Stefan]

Jag har fått intryck av att en stor andel av konstnärer, musiker, författare, skådisar, journalister, akademiker och lärare är vänster. Dessa yrken har naturligtvis en stor kulturell och politisk betydelse, vilket medför att samhällsklimatet i allmänhet blir mer vänster.

Sossarna var vad jag förstått inte nåt kulturparti under decennierna före och efter kriget. Sträng sa ju t ex "har inte ni humanister forskat färdigt snart?". Man var ingenjörer; man skulle bygga upp landet både fysiskt och socialt.

Under mellankrigstiden var det vad jag förstår vanligt med högerintellektuella, eller t o m pronazistiska intellektuella. Givetvis fanns det många västerintellektuella också, men ekvationen intellektuell=vänster var inte alls lika självklar då.

Mitt intryck är att förändringen kom med 68-rörelsen, som radikaliserade studenter och unga intellektuella.

I efterdyningarna av 68-rörelsen har idén om att vänster=intellektuell förankrats i det allmänna medvetandet. Många högerväljare är skeptiska mot kultur i allmänhet, ser det som "onyttigt". I takt med att vänstern (inte SAP så mycket men vänsterrörelsen i allmänhet) definierat sig som kulturell har högern accepterat att eftersom dom per definition ska va allt vänstern inte är, så kan dom inte gilla kultur. Alltså har man blivit alltmer teknokratiska, och marknadsliberalismen har vunnit på bekostnad av kulturkonservatismen.

Det här är ett av många exempel på en tråkig trend i svensk politik: att mänskor ofta köper hela standardiserade paket av tankar och idéer snarare än att utforma sin egen filosofi, där man kan plocka det man tycker är bra från olika idéströmmningar.

Hursomhelst tycker jag att detta är synd, och det av två anledningar. Dels uppfattar jag det som att vänstern har en idémässig hegemoni på många områden pga sin penetration av inte minst media och akademin. Dels tycker jag att det är synd att högern blivit alltmer ekonomistisk.

[PopJimmy]

Samhällsklimatet blir mer vänster? Jag förstår inte vad du menar faktiskt. I dessa tider är vänstern i stort sett utdöd. Högern har äger ju alla stora tidningar och tvkanaler (undantag publicservice). Men överlag så är det i alla tv program, amerikanska filmer, etc en underliggande högerton med betoning på individualism, etc.

Högervärden genomsyrar hela livsstilen och kulturen vi lever idag.

[Philosopher King]

Jag har svårt med generaliseringar av detta slag. Att säga att de flesta kulturarbetare är varken höger eller vänster ser jag som en grov förenkling.
=)
Men annars så skulle jag väl säga att det knappast spelar någon roll? Varför är kulturarbetare så priviligerade att vi ska bry oss om vad dom som grupp har för åsikter?

[Stefan]

Varför är det en förenkling? Antingen är det sant eller så är det inte sant. Sen är det klart att begreppen "höger" och "vänster" för vissa syften är för vaga men rätt användbara är dom ändå och dom används ju väldigt mycket i debatten.

Kulturarbetare, lärare m fl har större inflytande på samhällsklimatet än säg en byggarbetare så visst är det intressant. Dom för ut sitt budskap till andra mänskor på ett sätt andra inte gör. Därför är dom en särskilt intressant grupp.

Jimmy/ Det finns vissa amerikanska filmer med ett tydligt högerbudskap, inte minst såna där man ställde amerikaner mot kommunister. Sen finns det en stor grupp filmer, serier, etc. som man på ett sätt kan säga är opolitiska, på ett annat sätt höger. Exvis alla dokusåpor: dom är inte gjorda med ett bestämt politiskt syfte men visst finns det en "satsa-på-dig-själv"-idé i dom som kan uppfattas som höger.

Men om vi håller oss till det explicit politiska tycker jag att vänstern dominerar på dom här områdena, iaf i Sverige. Kulturmänskorna rasade när Stegö (Timbro) blev kulturminister, många universitetsämnen präglas av vänsteridéer, en del lärare på gymnasier/högskolan för ut ett explicit vänsterbudskap, vilket är tveksamt eftersom lärarna inte bör propagera för den ena eller andra politiken, etc. SvT är enligt mig klart vänster.

Film och inte minst teater har ofta politiska budskap, och när så är fallet är dom nästan undantagsvis vänster.

Jag har för mig att undersökningar visat på en kraftig överrepresentation av vänsterpartister bland universitetslärare och journalister. Inga källor docl.

[Kallekula]

http://www.jmg.gu.se/pdf/jmgdata/journalist2000.pdf.


http://216.239.59.104/search?q=cache:w2 ... lr=lang_sv

[Avantgardet]

Kort: högerkultur går ut på konsumtion ("löpande band teknik"), eller sentimentalitet (neo-klassicism), emedan vänsterkultur på att skapa något nytt.

Postmodernismen har slagit igenom på bred front inom humaniora, finns det förslag på vad som skulle kunna ändra på den saken?

[Kallekula]

Hum den undersökningen var inte pinfärsk. Finns säkert nyare.

[PopJimmy]

Jimmy/ Det finns vissa amerikanska filmer med ett tydligt högerbudskap, inte minst såna där man ställde amerikaner mot kommunister.

Inte bara kommunister.

Nu pratar jag om uppfattningar och religion osv i övrigt och saker som förmedlas vi innehållet och former.
Olika typer av filmer som spelar på ett yttre hot allt ifrån krig i mellanöstern till katastroffilmer.

Det är mycket mer djupgående än så. Hela sättet man konstruerar rummet, kausaliteten och dramaturgin i amerikanska filmer säger något om synen på verkligheten och människan. Linjär tidsuppfattning, storyn drivs fram av en handlande karaktär som är en aktiv medelålders vit man. Dramat består av två paralllella storys såsom "något som måste göras" och en heterosexuell kärlekshistoria. Protagonisten närmar sig en deadline. Naturligtvis speglar detta inte endast värderingarna, utan reflekterar också hur man utifrån denna världsbild skapar dramaturgiska förutsättnigar för psykologiska förlopp. Men hur man klipper, vad man filmar på, osv, hela detta språk säger något som västerländska uppfattningar och värderingar, dock är detta så transparent för en västerlänning att vi inte ens ser detta. Dock förstärker detta etnocentriska uppfattningar, helt omedvetet.

Men allt kretsar kring enskilda inivider. Kollar du på pansarkryssaren Pudovkin så har den ingen person som är protaginist, det är en grupp med människor. Ett fokus på kollektivism.

Den amerikanske hjälten är i sig själv ett slag för indivudialism.


Precis som västerländska (speciellt tv) nyheter försöker framställa sig själva som objektiva, opartiska och granskande. Men detta är långt ifrån vad de är, det är alltid en selektivprocess av vilket material som ska visas och hur det ska visas. Det är alltså samma problem som rör det vetenskapliga sammanhangen, och om detta har många postmodena tänkare riktat skarp kritik mot.

Sen finns det en stor grupp filmer, serier, etc. som man på ett sätt kan säga är opolitiska, på ett annat sätt höger. Exvis alla dokusåpor: dom är inte gjorda med ett bestämt politiskt syfte men visst finns det en "satsa-på-dig-själv"-idé i dom som kan uppfattas som höger.

Men värderingar och politik sträcker sig så mycket djuapre än bara uttalade ståndpunkter. Att relklam ö.h.t. existerar i den utsträckning den gör, utan att ens tala om innehållet i reklamen, säger väldigt mycket om det politiska klimatet, att marknaden är stark osv. Relamen riktar sig, nästan alltid till individer och detta skapar ett allmänt motivationsklimat då människor drivs mot att annama högervärderingar.

Genom att fokusera på saker som rikedom och andra typer av materiella omständighet etc, så skapar man ett klimat av individers konkurens före individers samarbete.

Men om vi håller oss till det explicit politiska tycker jag att vänstern dominerar på dom här områdena, iaf i Sverige. Kulturmänskorna rasade när Stegö (Timbro) blev kulturminister, många universitetsämnen präglas av vänsteridéer, en del lärare på gymnasier/högskolan för ut ett explicit vänsterbudskap, vilket är tveksamt eftersom lärarna inte bör propagera för den ena eller andra politiken, etc. SvT är enligt mig klart vänster.

Men handlar detta om politiken i sig? Nej, det handlar om de känslor och de värderingar som ligger till grund för politiken. Kultur handlar om inre värden, inte om yttre artefakter. Att någon från Timbro blir kulturminister är inte gott för kulturen. Sen att lärare, konstnärer och kulturarbetare är mer åt vänster tycker jag inte är konstigt, eftersom dessa människor ofta är intresserade av andra människor och kommunikation och inte bara sig samla på sig status, rikedom och ett gott liv själv.

Film och inte minst teater har ofta politiska budskap, och när så är fallet är dom nästan undantagsvis vänster.

Vilken film och vilken teater syftar du på? Svensk?

Jag har för mig att undersökningar visat på en kraftig överrepresentation av vänsterpartister bland universitetslärare och journalister. Inga källor docl.

Bland all form av humanioura. Hörde av Chomksy att det var så på universitet i USA också.

[Tractatus]

Sverige är ju janteland.

Sedan Per Albin har sverige sett rött. Traditioner förs vidare. Tack och lov. Högern har ingen gedingen och välutformad samhällsplan att vila sig mot. Till skillnad från vänstern. De högra är oftast ett gäng egoistiska dilettanter som vill mer - kvarlevor från feodallikande samhällen. Vänsterm har alltid haft klarare idéer och en mer utpräglad människosyn. Det du skriver om, följer därav. Struktur skapar kultur.

[Stefan]

Det är mycket mer djupgående än så. Hela sättet man konstruerar rummet, kausaliteten och dramaturgin i amerikanska filmer säger något om synen på verkligheten och människan. Linjär tidsuppfattning, storyn drivs fram av en handlande karaktär som är en aktiv medelålders vit man. Dramat består av två paralllella storys såsom "något som måste göras" och en heterosexuell kärlekshistoria. Protagonisten närmar sig en deadline. Naturligtvis speglar detta inte endast värderingarna, utan reflekterar också hur man utifrån denna världsbild skapar dramaturgiska förutsättnigar för psykologiska förlopp. Men hur man klipper, vad man filmar på, osv, hela detta språk säger något som västerländska uppfattningar och värderingar, dock är detta så transparent för en västerlänning att vi inte ens ser detta. Dock förstärker detta etnocentriska uppfattningar, helt omedvetet.

Men allt kretsar kring enskilda inivider. Kollar du på pansarkryssaren Pudovkin så har den ingen person som är protaginist, det är en grupp med människor. Ett fokus på kollektivism.

Visst, det var såna här saker jag menade med mitt resonemang om dokusåpor. Oavsett hur det är med den här saken är det inte samma sak som explicit och medvetet politisk kultur.

Men handlar detta om politiken i sig? Nej, det handlar om de känslor och de värderingar som ligger till grund för politiken. Kultur handlar om inre värden, inte om yttre artefakter. Att någon från Timbro blir kulturminister är inte gott för kulturen. Sen att lärare, konstnärer och kulturarbetare är mer åt vänster tycker jag inte är konstigt, eftersom dessa människor ofta är intresserade av andra människor och kommunikation och inte bara sig samla på sig status, rikedom och ett gott liv själv.

Alla högermänskor är inte intresserade av att bara samla på sig rikedom och status. Dessutom, om man tittar historiskt så tror jag inte att den här kopplingen alltid funnits. I början av 1900-talet fanns det t ex många nationalistiska eller konservativa konstnärer. Möjligen följer konstnärer och liknande grupper det politiska modet mer än andra grupper.

Sen tror jag att bidragifieringen av kultursektorn gjort att kulturarbetare blivit allierade med staten och socialdemokratisk politik på ett sätt vi inte sett tidigare.

Vilken film och vilken teater syftar du på? Svensk?

Syftar väl inte på nån speciell men tycker det är så mest hela tiden. Moodysons filmer är väl ett exempel.

Bland all form av humanioura. Hörde av Chomksy att det var så på universitet i USA också.

Det har jag också hört.

Min åsikt är att dessa viktiga områden inte bör va dominerade av nån enskild politisk åsiktsriktning, samt att det är synd att högern har fått bilden - också av sig själva - av att va anti-kulturell. Det raderar en intressant politisk riktning från kartan.

[PopJimmy]

Visst, det var såna här saker jag menade med mitt resonemang om dokusåpor. Oavsett hur det är med den här saken är det inte samma sak som explicit och medvetet politisk kultur.

Jag förstår vad du menar, men poängen är att man inte får ha en naiv inställning inför hur saker (media) påverkar människor, vilket jag upplever att allt för många människor har. Att form av reklam, marknadsföring, lurendrejeri och propaganda (den senare definitionen) spelar alltid på människans svagaste punkter men framställer sig sig som räddaren för mottagaren. Reklam utger sig för att vara den explicita lösningen, men på ett djupare plan innehåller den det implicita fröet till varför intresset produkten/lösningen ö.h.t. skulle motiveras existera. Eftersom finns det ett riktigt problem, då behövs ingen reklam - människor skulle själva se problemet.

Många produkter är inte nödvändinga för människor eller deras behov, de skapar istället artificiella beroenden och förhållningsätt. Människan är i sin enkelhet nöjd, men med reklamen och idealen så uppfattar hon sig själv ynklig, hennes naturliga värde tas ifrån henne, och det finns alltid någon som tjänar på detta.

Alla högermänskor är inte intresserade av att bara samla på sig rikedom och status. Dessutom, om man tittar historiskt så tror jag inte att den här kopplingen alltid funnits. I början av 1900-talet fanns det t ex många nationalistiska eller konservativa konstnärer. Möjligen följer konstnärer och liknande grupper det politiska modet mer än andra grupper.

Visst, det handlar alltid om en politisk situation.

Sen tror jag att bidragifieringen av kultursektorn gjort att kulturarbetare blivit allierade med staten och socialdemokratisk politik på ett sätt vi inte sett tidigare.

Hmm. Kan du utveckla? Sen vad menar du vore alternativen? Marknadsanpassad kultur ála Bert Karlsson? Eller ett klimat där konsnärer (och alla ndra människor) blir entreprenörer? Eller hur tänker du dig?

Syftar väl inte på nån speciell men tycker det är så mest hela tiden. Moodysons filmer är väl ett exempel.

Mest hela tiden? Poängen är att det är bara Moodysons filmer som människor tar åt sig eftersom det mesta är skärp. Har du nåra visioner för en lågbutgetfilm som sprider högervärderingar?

Min åsikt är att dessa viktiga områden inte bör va dominerade av nån enskild politisk åsiktsriktning, samt att det är synd att högern har fått bilden - också av sig själva - av att va anti-kulturell. Det raderar en intressant politisk riktning från kartan.

Jag håller som sagt fast vid att Politik är gränsområdet mellan Etik och Ekonomi, och att vänstern i större utsträckning förstår sig på Etiken medans högern i större utsträckning förstår sig på Ekonomin. Det människan på vänsterkanten behöver är kapital och entreprenörsskap och det människor på högerkanten behöver är en sundare Etik som går bortom enskillda privatintressen, eftersom det är just detta som i förlängingen förstör samhället och planeten. Visst, den religiösa höger konservatismen har en del poänger, men problemet med den är att den i mitt tycke bygger på föråldrade religionsföreställningar och behövs reformeras, och då ligger den, i mitt tycke, inte längre på högerkanten (utan är istället socialliberalism eller liberal socialism). Den gamla religionen har ett tydligt etnocentriskt fokus, men vi kan inte hålla oss där, det etnocentriska fokuset tillhörmänsklighetensförflutna. Det är inte kristendomen som är centrum för hela universum, vi behöver en världsrelgion, eller ett öppnare och mer integralt förhållningsätt mellan religioner som bygger mer på spirituality och inte på "religiousitet".

Vänstern har i mitt tycke, inget egentligt infltytande i samhället. Över hela världen så är det högerpolitik/nyliberalism/ekonomin som dikterar villkoren.

[Stefan]

Jag förstår vad du menar, men poängen är att man inte får ha en naiv inställning inför hur saker (media) påverkar människor, vilket jag upplever att allt för många människor har. Att form av reklam, marknadsföring, lurendrejeri och propaganda (den senare definitionen) spelar alltid på människans svagaste punkter men framställer sig sig som räddaren för mottagaren. Reklam utger sig för att vara den explicita lösningen, men på ett djupare plan innehåller den det implicita fröet till varför intresset produkten/lösningen ö.h.t. skulle motiveras existera. Eftersom finns det ett riktigt problem, då behövs ingen reklam - människor skulle själva se problemet.

Många produkter är inte nödvändinga för människor eller deras behov, de skapar istället artificiella beroenden och förhållningsätt. Människan är i sin enkelhet nöjd, men med reklamen och idealen så uppfattar hon sig själv ynklig, hennes naturliga värde tas ifrån henne, och det finns alltid någon som tjänar på detta.

Det ligger säkert en del i det här. Det fördes ett (hastigt) resonemang om det här med reklam och marknadsekonomi i den senaste delen av den utmärkta serien "Världens modernaste land", såg du den?

Sen tror jag att det du säger om att filmer har ett liberalt språk, är höger etc. mer gäller för "lågkultur" än för medel- och högkultur. Kolla t ex på fyra av dom mest firade böckerna under dom senaste åren: Populärmusik från Vittula, Underdog, Ett öga rött och Svinalängorna (tre av dom Augustprisvinnarna). Dom skildrar mänskor från samhällets lägre klasser med ett mer eller mindre politiskt perspektiv. Likadant om man går till teater, film, journalistik, etc. som uppfattas som mer avancerad.

Dock har "högkulturen" förlorat väldigt mycket inflytande dom senaste decennierna, säkert delvis till följd av radikaliseringen av den. Så idag är det kanske viktigare att lågkulturen i hög grad är höger. Personligen tar jag dock inte lågkulturen på allvar och struntar därför i den på ett sätt som jag inte gör med högkulturen.

Hmm. Kan du utveckla? Sen vad menar du vore alternativen? Marknadsanpassad kultur ála Bert Karlsson? Eller ett klimat där konsnärer (och alla ndra människor) blir entreprenörer? Eller hur tänker du dig?

Bidragifiering - ja jag tänker mig helt enkelt att konstnärer, precis som t ex föreningar och idrottsrörelser, blir närmare knutna till statsmakterna om dom får ekonomiskt stöd. Det ligger då i deras intresse att det fortsätts att föra en socialdemokratisk politik. Således blir dessa verksamheter, som i grunden inte hör till den ena eller andra politiska riktningen, bundna till en speciell politik. Jag tror att detta är negativt inte minst eftersom jag tror att det ska finnas många oberoende maktcentra i ett samhälle. En alltför inflytelserik stat är farlig.

Sen har jag inte helt klart för mig hur ett alternativ skulle se ut. Ska det finnas bidrag ska dom inte va politiserade. Men om man ser historiskt så har det funnits kultur utan att det har funnits omfattande statlig inblandning.

Jag är ärligt talat inte så förtjust i alltför politiserad konst. Det finns naturligtvis ett stort värde i litterära skildringar av mänskor som har det svårt, det ifrågasätter jag inte. Men jag gillar inte när man försöker skriva ett politiskt budskap på näsan på en.

Mest hela tiden? Poängen är att det är bara Moodysons filmer som människor tar åt sig eftersom det mesta är skärp. Har du nåra visioner för en lågbutgetfilm som sprider högervärderingar?

Nja, som sagt är jag inte så förtjust i politisk konst. Ett individcentrerat perspektiv som du tar upp som höger har jag absolut inget emot, däremot. Sen skulle jag gärna se att man inte var så PK; att man inte måste ha en snäll invandrare, eller att skildringar av överklassen inte måste va "samhällskritiska", etc. Så vad jag önskar är mindre politik, inte högerkultur för att uppväga vänsterkulturen.

Vad gäller journalistiken tycker jag att man bör eftersträva objektivitet men på dom områden där sån inte är önskvärd (ledare, t ex) bör det finnas en spridning av åsikter. I Sverige finns det en tendens emot konsenustänkande; ingen får avvika från normen i en given grupp, och den ogillar jag.

Jag håller som sagt fast vid att Politik är gränsområdet mellan Etik och Ekonomi, och att vänstern i större utsträckning förstår sig på Etiken medans högern i större utsträckning förstår sig på Ekonomin. Det människan på vänsterkanten behöver är kapital och entreprenörsskap och det människor på högerkanten behöver är en sundare Etik som går bortom enskillda privatintressen, eftersom det är just detta som i förlängingen förstör samhället och planeten. Visst, den religiösa höger konservatismen har en del poänger, men problemet med den är att den i mitt tycke bygger på föråldrade religionsföreställningar och behövs reformeras, och då ligger den, i mitt tycke, inte längre på högerkanten (utan är istället socialliberalism eller liberal socialism). Den gamla religionen har ett tydligt etnocentriskt fokus, men vi kan inte hålla oss där, det etnocentriska fokuset tillhörmänsklighetensförflutna. Det är inte kristendomen som är centrum för hela universum, vi behöver en världsrelgion, eller ett öppnare och mer integralt förhållningsätt mellan religioner som bygger mer på spirituality och inte på "religiousitet".

Jag tycker att det är lite konstigt att du, som förklarat dig ha en "idealistisk" (i motsats till en materialistisk) förståelse av världen försöker avfärda högern på det här sättet. Materialister som marxisterna avfärdar högern med att dom är ett "ideellt uttryck för dom rådande produktionsförhållanden".

Att säga nåt sånt är att inte ta högern på allvar som tänkande individer: dom är bara resultatet av vissa processer. Man analyserar inte skälen till varför högern tänker som den gör, endast orsakerna.

Säkert finns det många från högern som tänker som dom gör för att det gynnar det egna intresset, men det gör det också vad gäller vänstern. Som jag ser det är den där sortens tänkande: "du tänker sådär bara för att du är oetisk" fel sätt att gå in i en debatt: det är inte att ta den andres åsikter på allvar. Det rimmar dessutom illa med den hermeneutiska vetenskapssyn många från vänstern (du också, om jag inte misstar mig) bekänner sig till. För att förstå den andre måste man med Davidson's ord tro att den är en "lover of the good...by our own lights, it goes without saying".

Den här tråden kanske kan va relevant också:

http://www.filosofiforum.com/forum/vie ... php?t=3350

Vänstern har i mitt tycke, inget egentligt infltytande i samhället. Över hela världen så är det högerpolitik/nyliberalism/ekonomin som dikterar villkoren.

Om vi håller oss till Sverige håller jag inte med. Världen i stort är en annan femma.

[suchanother]

Jag som vänstersnubbe skrattar.

[Tractatus]

Åt?

[ayatolla]

Stefan

Jag har fått intryck av att en stor andel av konstnärer, musiker, författare, skådisar, journalister, akademiker och lärare är vänster. Dessa yrken har naturligtvis en stor kulturell och politisk betydelse, vilket medför att samhällsklimatet i allmänhet blir mer vänster.

Att journalisterna i större utsträckning är vänster påverkar inte nyheterna speciellt mycket. Då en majoritet av redaktionerna och tidningarnas politiska profil är höger. Så mycket vänsteråsikter sipprar således inte igenom den liberala självcensuren hos verställande redaktör. Om de sipprar igenom så är det i mångt och mycket sådant som vilken Liberal eller konservativ krake som helst kan skriva under på.  I den mån en tidningsredaktion är någorlunda vänster lever de på svält gränsen eller är kraftigt marginaliserade. I Örebro led den socialdemokratiska tidningen Örebrokuriren ekonomiskt, de blev uppköpta av Liberala Nerikes Allehanda, som i sin tur la ner den.

Att lärare skulle påverka samhällsklimatet åt vänster i den mån de är åt vänster är lika stor som en byggnadsarbetare. För i skolan skall läroplanen följas där finns ingen plats ideologiska yttringar från den enskillda lärarens sida utan de skall vara neutrala och främja en ungdom till kritiskt tänkande individer. Vilket i mångt lyckats då Sverigedemokraterna blev tredje största parti i aftonbladets och lunarstorms tvivelaktiga omröstning kallat Ungt val. Kritiskt tänkande i all ära men samhällsutvecklingen går mer åt höger än åt vänster. Det har gått så långt att högern atackerar vänstern från vänstern (Rent retoriskt givetvis)

Det politiska samhällsklimatet enligt Gramsci bygger vårt kapitalistiska samhälle på att ett dominerande skikt i samhället behåller sin ställning genom att de dominerade accepterar ordningen. Ur de härskandes hegemoni kommer värderingar som formar det som de dominerade tolkar som sunt förnuft.

Den borgliga hegemonin är vidare utsträckt än vänsterns.