Postmodernism, historiesyner och andra klurigheter...

Moderator: Moderatorgruppen

Jbig
Avstängd på en månad
Inlägg: 2112
Blev medlem: 01 dec 2006 14:54

Postmodernism, historiesyner och andra klurigheter...

Inläggav Jbig » 19 jan 2007 00:47

Hej...

Dax att återvända till teoriernas och de många tankegångarnas värld, det är alltså dax att lyfta från den jordnära verkligheten, och fundera lite kring vad det egentligen är som har hänt!

Vi börjar med en apititretare, de båda giganterna Karl Marx och Max Weber - och deras sätt att se på en specifik historisk process. Om det nu var en process, eller också kanske det aldrig inträffade? fast vad händ då?  :wink:

MVH
jbig

suchanother
Avstängd
Inlägg: 4109
Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
Ort: Göteborg

Inläggav suchanother » 19 jan 2007 01:02

Marx såg samhällsutvecklingen som en lagbunden rörelse.
Vad menade han med "lag"?
Oberoende av en enskild individ sker en fortgående rörelse. Denna rörelse är naturbunden då den också är objektiv. Marx reflekterade över historien och sa sej ha funnit de objektiva lagarna som styr utvecklingen.
Vilka då?
"Produktionen för samhället", det allmäna, styr behovet...
Fan nu vet jag inte mer och snackar skit.....

Jbig
Avstängd på en månad
Inlägg: 2112
Blev medlem: 01 dec 2006 14:54

Inläggav Jbig » 19 jan 2007 01:24

Hejsan igen...

Marx såg det hela som en lagbunden rörelse, visst, men det gjorde även Weber, som vi för sakens skull kan kalla en slags borgerlighetens hiostorieprofet i samma klass som Marx!

Problemet är att denna "lagbundna rörelse" vid närmare insyn verkar vara rätt svår att helt komma åt, även om vissa av dessa rörelser nog kan sägas vara just rörelser - men de byggde alla på individer! En hel massa individer! Och det guppade lite åt alla möjliga håll!  :)

Däremot var ingen av dem objektiv, inte heller hittade de någon speciellt objektiv "naturlag" - några sådana finns knappast! Åtminstone inte om vi med detta menar exakt återgivna resultat med samma ingredienser, ungefär som vi testar ett nytt läkemedel! Tillvaron går inte att kolla in på det sättet, det är döfött och totalt omöjligt. Men man kan ändå se vissa linjer, men då vet man ju i princip vad man vill leta efter! Och då är frågan om det blir objektivt - eller om det blir en vilja att hitta det som stödjer en forskare eller annans intressents egna subjektiva värderingar?

Däremot har både Marx och Weber betytt mycket för den historiska forskningen som sådan, och bara det är ju en magnifik insats. Fast de är bara puzzelbitar i ett oändligt sökande efter - ja vad?  :lol:

MVH
jbig

suchanother
Avstängd
Inlägg: 4109
Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
Ort: Göteborg

Inläggav suchanother » 19 jan 2007 01:34

Intressant jbig och jag lyfter på hatten.
Inom marxismen finns en del problematik och det är gott att du lyfter upp åtminstone ett av dessa.

suchanother
Avstängd
Inlägg: 4109
Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
Ort: Göteborg

Inläggav suchanother » 19 jan 2007 01:51

Marx var starkt påverkad av sin tids naturvetenskap och ville infoga samhällsvetenskaperna därefter
Och starkt påverkad av Hegel, "das Andres", ville han söka en "kompromiss" mellan syntesen och antitesen.
Detta, tror jag, var Marx drivkraft,.
Men framför allt var han en praktiker.

Jbig
Avstängd på en månad
Inlägg: 2112
Blev medlem: 01 dec 2006 14:54

Inläggav Jbig » 19 jan 2007 01:58

Hej igen...

Inte för att jag är någon större Marx-kännare, så har jag trots allt stött på honom och hans idé-värld i mina forna historiska studier. Det går helt enkelt inte att komma förbi honom i detta ämne!

Ok, då kör vi en s.k. analys om en av hans viktiga grejer - förklaringen till hur den s.k. "ursprungliga kapitalackumulationen" skapades - för den tar han upp i sina alster!

Den ursprungliga kapitalackumulationen enligt Marx

Den ursprungliga kapitalackumulationen sker när producenten skiljs från produktionsmedlen.  
Det sker under den feodala eran, och är kapitalets och det kapitalistiska produktionssättets förhistoria. När arbetaren blir fri både från skråtvång och tjänsteplikt, först då blir han fri – att sälja sin arbetskraft. Grundvalen för hela processen är expropriationen av jordbrukarens egendom, bondejorden. I England påbörjas denna process redan på 1400-talet, om inte tidigare. När ullpriserna steg i Flandern blomstrade ullmanufakturerna upp – och spred sig över England. Det blev intressant för jordägarna att förvandla åkerjord till fårbete. Den nya adel som hade överlevt inbördeskrigen var till sin natur mer fixerad vid pengar och handel än den gamla feodaladeln som till stor del hade dukat under under 1400-talet. Snart satte dessa lågadliga jordägare igång med att utvidga sina fårbeten för att kunna ta del av handeln – och vinsterna. Ett sätt att utöka sina fårbeten var att fördriva bönderna från deras gamla marker, riva ned deras hus och expropriera deras marker. Detta gick till på olika sätt, genom förfalskning av arrendekontrakt till rena överfall och mordbrand. Lagstiftarna köptes över på lågadelns sida och snart stiftades lagar som, trots att de skenbart verkade för småbrukarnas rätt, ändå till slut gynnade de stora jordägarna.

Under 1500-talet sköt denna expropriation åter fart, då reformationen möjliggjorde en annektion av kyrkogodsen. Även här var lågadeln och diverse ”kungliga gunstlingar” framme och ryckte till sig jord. Allt medan de småbrukare som levt på dessa jordar nu började fördrivas från sina hus och hem. S.k. arrendatorer, började samtidigt framträda. Det var folk som förr var livegna, men som nu genom flit och fiffel lyckats erhålla kontrakt med jordägarna för att tillsammans med dessa driva den lönsamma produktionen av får och samtidigt försöka effektivisera arbetet så långt det var möjligt. Godsägarna försåg dem med utsäde, kreatur och jordbruksredskap. Arrendatorn skilde sig från bonden på så vis att han exploaterade fler lönearbetare än de andra bönderna. Han stod på jordägarnas sida, senare på kapitalisternas sida – om han rent av inte själv blev en kapitalist. Därmed minskade utbudet av arbete för de fördrivna f.d. småbrukarna. Resultatet blev att England översvämmades av tiggare och lösdrivare. 1689, under ”Den ärorika revolutionen” fick lågadeln och deras medlöpare också den legala makten i sin hand. Därmed påbörjades stölden av statsegendom i landet. De borgerliga kapitalisterna understödde utvecklingen, därför att de just önskade att jorden blev en ren handelsvara. Baktanken var naturligtvis att utvidga storgodsen och öka tillströmningen av egendomslösa proletärer till städerna.

Allt sedan 1400-talet stiftades lagar vilka alla syftade till att dels hålla lönerna nere, dels förhindra arbetarna att bli oberoende. Grymma straff väntade de olyckliga som tack vare sin fattigdom tvingades att vandra runt som tiggare eller rent av att bli laglösa. Anstalter och rena tvångsinrättningar skapades år dem som inte kunde bevisa att de hade arbete. Det var en utveckling som under 1500-talet även började märkas i Frankrike, Holland, Tyskland och på andra ställen runt om i Europa. Överallt trängdes de undan av de nya grupper av arrendatorer, lågadel och borgarklass som försökte ta över efter den gamla feodala adeln som nu var på klar dekis. Marx skriver ”...På detta sätt blev den lantbefolkning, som man med våld hade jagat bort från gård och grund, förvandlad till vagabonder, som genom en grotesk, terroristisk lagstiftning tvingades att underordna sig den disciplin, som löntagarsystemet kräver, piskade, brännmärkta och pinade...”.

På så sätt drevs lönearbetet fram och den klass av egendomslösa, men fria, arbetare skapades som skulle utgöra en grund för det senare kapitalistiska produktionssättet när väl den feodala klassen slutligen drevs bort från köttgrytorna. Vilket alltmer började visa sig under 1700-talet. Hela tiden stiftades dessa lagar för att hålla löner och människor nere – det gick så långt att det blev olagligt att betala högre löner än de lagenliga. Ännu högre var dock straffen för att ta emot dessa högre löner. Det blev en plikt hos borgaren att hålla arbetaren nere i fattigdom och elände. Penningvärdets fall bidrog till att minska lönerna. En del av denna minskning förvandlades till arrendeprofit. De ständiga prisökningarna på spannmål, ull, kött och det mesta från jordbruket ökade arrendatorernas vinster, medan jordräntan i praktiken minskade i värde då den ofta var fixerad för lång tid framåt. Allt detta bidrog till att jorden gav mer avkastning än förr, nya brukningsmetoder och andra arbetsmetoder ökade hela tiden produktionen. En inhemsk marknad för dessa produkter skapas, inte minst i städerna dit allt fler egendomslösa dras. Kapital samlas i händerna på en allt rikare klass av jordägare, manufakturister, arrendatorer och tillverkare. Ett kapital som tidigt söker sig till nya marknader, över haven. Under perioden 1500-1800 lyckas detta kapital luckra upp även övriga världen och sålunda exploateras – och förhärjas – Afrika, Kina, Indien och Amerika av sjörövarna från Europa. Resultatet blir att ännu mer kapital samlas i dessa kapitalisters händer. Därmed existerar det kapital som behövs för nästa steg i utvecklingen – industrikapitalismen. Den ursprungliga kapitalackumulationen är således genomförd.

MVH
jbig

Jbig
Avstängd på en månad
Inlägg: 2112
Blev medlem: 01 dec 2006 14:54

Inläggav Jbig » 19 jan 2007 02:02

Hej...

Nix suchanother.....detta har du fått bakom örat...:

"...ville han söka en "kompromiss" mellan syntesen och antitesen...."

Marx menade att tesen, det nuvarande, måste konfronteras med antitesen, den kraft som krossar det nuvarande, och ur detta uppstår syntesen, det nya samhället.

Det är ungefär som om du blandar gul färg, tesen, med blå färg, antitesen, och erhåller grön färg, den s.k. syntesen! Hängde du me?  :lol:

MVH
jbig

Användarvisningsbild
PopJimmy
Inlägg: 2569
Blev medlem: 23 nov 2004 07:07

Inläggav PopJimmy » 19 jan 2007 17:50

Haha kul att suchanother inte ens har koll på sin egen favoritfilosof  :D


Den moderna sociologin delar Jeffrey Alexander in i tre faser: (struktur-)funktionalism (som var stark efter andra världskriget), microsociologi (som är nära ankuten med postmodernism) och syntesis (i mitten av 90 talet så började man inse bristerna med postmodernismen, den är som sagt inte speciellt utbredd ännu eftersom det stora flertalet teoretiker fortfarande är fast i postmodernism/microsociologin).

Här kan läsa lite on the edge grejjer:  http://research.yale.edu/ccs/alexander/articles/
Här är huvudsidan: http://www.yale.edu/sociology/faculty/pages/alexander/

suchanother
Avstängd
Inlägg: 4109
Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
Ort: Göteborg

Inläggav suchanother » 19 jan 2007 19:34

Öh, vem är min favvofilosof?
Om du menar Hegel så är jbig ingen auktoritet på området, hans åsikter är, ja just, bara åsikte ho ho.
Som ung och kåt läste jag Hegels "Phänomenologie des Geistes" på originalspråk med ett lexicon i näven ho ho.
Möttes då av hans "nollinställning", hans beskrivning av hur människan upplever världen; det som barnet upplever i sin oskuld. Detta plågade mej i många år.
Hegel är ingen auktoritet för mej. Snarare ser jag honom som flummare idag,
Allt har sin tid. Men avgjort har Hegel satt sina spår.

Användarvisningsbild
Kallekula
Inlägg: 5393
Blev medlem: 24 maj 2005 17:23

Inläggav Kallekula » 19 jan 2007 21:24

suchanother skrev:
Som ung och kåt läste jag Hegels "Phänomenologie des Geistes" på originalspråk med ett lexicon i näven ho ho.

Detta plågade mej i många år.



Tro fan det. Har du inte hört talas om internetporr? Eller porrblaskor?Du hade fel sak i näven.

Pierre Bourdieu är en favortit. Ta hans fältteorier och kapitalformer. Kan förklara ganska mycket. Gillar hans sätt att resonera och även väva in empiriska studier i sina alster.

suchanother
Avstängd
Inlägg: 4109
Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
Ort: Göteborg

Inläggav suchanother » 19 jan 2007 22:10

Fan, du saknar respekt Kalle.
Men förstår vad du menar, du vill väl.

Användarvisningsbild
Kallekula
Inlägg: 5393
Blev medlem: 24 maj 2005 17:23

Inläggav Kallekula » 19 jan 2007 23:18

Ähä SUCH kom igen. Skriver du ung kåt och Hegel i samma andetag så är det ju svårt att låta bli att bli lite putslustig.

Hegel kanske vore något. Har bara läst lite sammanfattningar om hans ideer och verk.

Jbig
Avstängd på en månad
Inlägg: 2112
Blev medlem: 01 dec 2006 14:54

Inläggav Jbig » 20 jan 2007 17:31

Hejsan....

Därmed är turen kommen till hur Max Weber definierar den ursprungliga kapitalackumulationen:

Den ursprungliga kapitalackumulationen enligt Max Weber Ur boken "Den protestantiska etiken och kapitalismens anda".

Det som utmärker både det kapitalistiska systemet och den västeuropeiska utvecklingen är att den så markant skiljer sig från övriga världen. Detta beror på att västeuropén skilde sig från övriga folk i världen, enligt Weber. Weber är här inte ens främmande för att europén även kan skilja sig biologiskt (genom arvsanlagen) från övriga folk. Åtminstone lämnar han en sådan öppning möjlig i förordet till sin bok.
Själva den anda som driver kapitalismen vidare härhör från tanken att pengar är till för att skapa nya pengar. Det är en plikt att öka sitt kapital, ett mål i sig alltså. Det är en ”girighetens filosofi”, som Weber uttrycker det.

Visserligen hade det förekommit kapitalism i Kina, Indien och Babylon tidigare, men den saknade den speciella etik som här just beskrivs - att göra pengar av pengar. Denna etik blir dock mer hänsynslös när den tillämpas i handel med främlingar, då gäller en annan moral och andra normer än dem bröder emellan.
Denna etik hämtades från kalvinismen och puritanismen, vilka kraftfullt förnekade alla ceremonier och musik m.m. i sin speciella religionsutövning. Här blev människan ensam, men utvald av Gud. Något sätt att vinna Guds nåd fanns inte. Här finner man upprinnelsen till den individuella, ensamma västeuropén. En annan konsekvens, som även fanns inom lutherdomen, var tankegången att Gud krävde att individen arbetar åt samhällets bästa, sina medmänniskor. En sådan utvald individ har sedan inte svårt för att just ta i lite extra, han behagar ju då Gud. Samtidigt som han även sparar åt sig själv och sina närmaste.

Kapitalackumulationen skapades av ”interlokala företag” som finansierades av städerna genom korporationer ända sedan 1400-talet. Man låter allmänheten i staden teckna andelar i av staden organiserade handelsföretag – en sorts aktiebolagsform för dess invånare. Kapitalet flöt även in från furstar och andra större intressenter. En annan form var de s.k. ”kolonialbolagen”, vilka handlade med varor över haven, med liknande andelsprinciper. Ytterligare en form var statligt finansierade bolag där städerna genom pantbrev och pantsättningar av egendom inte sällan tvingades stå för kapitalet. Här kunde man även ”förpakta” skatteuppbörden – alltså att pantsätta den kommande skatteuppbörden! Furstarna bedrev också en ”monopolpolitik” där handeln bedrevs i egen regi, eller så gavs den i entreprenad till privata intressen – ett företag fick ensamrätt till en särskild handel mot en ersättning, eller del av förtjänsten, till fursten eller statsmakten.

Från 1500-talet och framöver började förvärven av kolonier att skapa en ackumulering av kapital som med tiden gynnade mängden pengar i Västeuropa. Exploateringen bedrevs både i feodal (spansk och portugisisk) såväl som kapitalistisk (holländsk och brittisk) form ute i kolonierna. Plantagerna i Amerika började drivas med slavar från Afrika allt ifrån slutet av 1500-talet. Också fraktandet av slavarna kom i händerna på holländare och engelsmän. Det var en grym hantering, dödligheten bland slavarna låg på minst 250 promille, ofta dubbelt så hög. Slaveriet betydde mycket för själva kapitalackumulationen i Västeuropa – även om den inte alls betydde särskilt mycket för den ekonomiska organisationen, enligt Weber. Mer avgörande för arbetets rationalisering var de då framväxande ”bomullsmanufakturerna” som under 1600-talet växte fram i främst England. Under 1700-talet ledde övergången till användandet av kol och järn oerhört mycket för vidareutvecklandet av produktiviteten i Västeuropa. Genom rovdriften skaffade man sig fossilt bränsle som i sin tur åstadkom en utvidgning av produktionen – man frigjorde sig från de organiska ämnena som tidigare hade bundit produktionen. Därefter åstadkoms en mekanisering av produktionsprocesserna genom ångmaskinen som frigjorde produktionen från arbetets ”skrankor” – man behövde färre händer i produktionen. Slutligen befriades ”varuproduktionen” genom vetenskapen de hävdvunna traditionerna.

Rekryteringen av arbetskraften ledde till tvångsmedel av ofta indirekt karaktär. Genom diverse lagar tvingades de utslagna att ta arbeten i de olika företagen. På landsbygden trängdes småbönderna undan till förmån för de större jordägarna och storarrendatorerna. Denna överskottsbefolkning underkastades arbetstvång i arbetshus och fabriker. Lagarna under 1700-talet användes godtyckligt emot dem, och på så vis pressades människorna in i fabrikssystemet. På så vis skapades med tiden en marknad för diverse produkter; uniformer för arméerna, lyxartiklar av olika slag – artiklar som med hjälp av substitutvaror spred sig till bredare folklager. Också prisrevolutionen på 1500-talet gynnade framväxten av kapitalismen just genom att förbilligandet av produktionen gav upphov till idén om att skapa vinst genom att sänka priset. Samtidigt som priserna för jordbruksproduktionen steg – och ledde till att ju mer effektivt detta bedrevs, desto mer vinst gav även denna hantering. När priserna tenderade att sänkas, inträdde kapitalismen. Andra åtgärder som gynnade framväxten av kapitalismen var exempelvis patentlagstiftningen – som gynnade uppfinningarna. Skillnaderna mellan inre och yttre ekonomi försvann, något som kännetecknar den västerländska kapitalismen – och organiseringen av arbetet genom företagen. Den västerländska kulturen skiljer sig sålunda från övriga världen genom förekomsten av människor med ett rationellt etos för livsföringen. Det är den protestantiska etiken i ett nötskal.

MVH
jbig


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 33 och 0 gäster