hovnarr skrev: Betrakta som jämförelse t.ex. frågan "Tror du att det finns ett oändligt antal primtal?". Om man ställer den frågan till en femåring eller någon annan som inte vet eller begriper vad ett primtal är, så kommer vederbörande att ha ett visst förhållningssätt till denna fråga. Vi kan kalla detta förhållningssätt för rådlöshet - man vet varken ut eller in. Man suspenderar sitt omdöme. I specialfallet 'frågan om guds existens' kallar vi denna rådlöshet för agnosticism.
Om någon inte föstår kan den inte heller anses ha en trosuppfattning i saken. Det är inte svårare än så. Barnet i det här fallet vet ju inte ens vad ett primtal är. Att du menar att det är agnosticism är att våldföra sig en smula på begreppet. Det du beskriver är att man inte tar ställning för att man inte förstår frågan. Agnosticism är att man inte tar ställning till följd av bristande kunskap - där jag redan beskrivit olika alternativ hur det kan uppkomma.
Detta förhållningssätt är dock tydligt skilt från den som verkligen fattar vad ett primtal är, förstår frågan och svarar "nej, jag tror inte detta". Han tar aktivt ställning och liknas i detta fall vid ateisten. Förstår du skillnaden?
Nej. Skillnaden är att den förstod frågan. Jag vet inte om du försöker exemplifiera trosuppfattningar man inte är medveten om att man har. Ungefär som att jag tror att Caesar hade fem tår på sin vänsterfot trots att jag aldrig tänkt tanken förut. På samma sätt kan man ha uppfattningen att gud inte existerar utan att ha tänkt på det, men då är man ateist, och tror man på den är man troende.
