NEW AGE - själarnas KIVIKS MARKNAD

Traditionella religionsriktningar, men även andlighet ur ett mer generellt perspektiv.

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
hovnarr
Moderator
Inlägg: 2732
Blev medlem: 26 jul 2004 10:39
Ort: Början

Inläggav hovnarr » 31 mar 2007 20:22

Frågan är vilken som är värst - dödsångesten eller livsångesten.

Jag kan inte välja att inte dö. Åtminstone inte materiellt. Min fysiska kropp kommer att dö, no two ways about it. Dvs, den kommer (som such skriver) transformeras inom ramen för sina element. Den kommer inte att upphöra att existera, men vi kan inte hindra dess transformation.

Även om en del av oss skulle fortsätta leva - en själ om man så vill - så är inte heller detta något vi styr över. Är detta inte ett mer fruktansvärt öde, att vara dömd till evigt liv? Om vi alla är offer för termodynamiken, enligt vilken universums energi är konstant, men under ständig transformation.

Man kommer inte undan, ens i döden. Det finns ingen "self-destruct"-knapp. Inget slutgiltigt mål, utan en resa som aldrig slutar. Who wants to live forever?

-narr-

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Inläggav Algotezza » 31 mar 2007 21:11

suchanother skrev:Algotezza:
Är dödsångesten den primära drivkraften i att folk söker tröst i religionen? Du nämner dödsfruktan flera gånger, kanske omedvetet?
Själv tror jag att döden är slutet. Jag vill bli kremerad och askan ska spridas för vinden. Endast på detta sätt deltar man i kretsloppet och reinkeras (rätt böjning av ordet?).


Javisst. Dödsångest, dödsfruktan. Därför började man söka Gud som kunde tänkas fixa till det här med döden. Snuttefilt, halmstrå.

Reinkarneras. Eller reterreras (åter bli jord)

A
Algotezza aka Algotezza

Angelina
Inlägg: 1666
Blev medlem: 21 aug 2003 02:04

Re: Bästa yrhuvuden!

Inläggav Angelina » 31 mar 2007 21:31

Avantgardet skrev: Angelina får vara cirkusapa


Varför "får" jag det? Jag vägrar hursomhelst, jag vill ha en bättre roll, mer uppsatt.

Andligheten är förmodligen ett sinne, som man precis som de andra sinnena använder mer eller mindre beroende på personlig konstruktion.
Att ha förmågan att se en mening med allt. En icke-mening är också en mening.

Tractatus
Inlägg: 828
Blev medlem: 21 mar 2005 21:25

Inläggav Tractatus » 31 mar 2007 21:33

Javisst. Dödsångest, dödsfruktan. Därför började man söka Gud som kunde tänkas fixa till det här med döden. Snuttefilt, halmstrå.

Reinkarneras. Eller reterreras (åter bli jord)


Absolut, men det måste ju finnas andra, mer existentiellt betingade, faktorer bakom sökandet av Gud? Vår egen ofullkomlighet och bräcklighet kanske, i det vardagliga livet. Av naturen dras vi till att söka vår överman, och strävar samtidigt efter att göra oss mer kompletta - självaktualisering, däribland. Begrepp Gud inbegriper fullkomlighet; om någonting kan vara fullkomligt, ger det människan själv ett incitament/motivation att sträva efter detta.

Sceptisk
Inlägg: 2520
Blev medlem: 15 dec 2006 00:33

Inläggav Sceptisk » 31 mar 2007 22:03

Det här med att sätta upp "kontrollpunkter" kanske inte fungerar, iallafall inte om man ska tala om någon princip som ska dela upp alla och allting i två delar. Det är klart att Kyrkan, såväl som vilken annan verksamhet som helst vill vara den klarast lysande stjärnan. New Age anser jag ifs också vara en enda stor gasficka.

Men den är mer än så, den är antivetenskaplig och manipulativ och därför kanske den kan bli en farlig politisk kraft eller kanske en farlig antipolitisk kraft, genom att den förslöar hjärnans skärpa. Den kräver inte att man ska tänka själv, den kräver nästan motsatsen. Men så har ju också Kyrkan och staten också varit i mångt och mycket.

När vänstern gjorde sin revolution på 60 och 70-talen så skulle allting monteras ner. På nåt sätt så misslyckades dom på den punkten, men de lyckades att få folk att tappa tron på Gud. Nu när Svenskarna verkar vara mer deprimerade än någonsin så söker dom sig istället till New Age. Och där får dom, som Kyreus säger, tingeltangel, men dom får också det antipsykologiska budskapet. New Age är en auktoritetsskräck som gått på tok för långt. Den demoniserar alla auktoriteter - särskilt vetenskapen och kyrkan, och gör bara att folk blir ännu otryggare och tror sig vara ännu mer maktlösa.

Därför skulle jag vilja ställa upp min "kontrollpunkt" (ja jag har bara en), men som inte är någon logiskt avgränsande skiljelinje av vad som kännetecknar det goda och det onda, men mer i formen av tillstånd och tendenser.

Något jag tycker kännetecknar allmänt godtycke är när det börjar bli lite för många adjektiv i meningarna. Det kännetecknar väldigt mycket antiintellektualism överhuvudtaget. "System" som är "dynamiska" och "komplexa" och det är "svårt" att förstå.

Adjektivismen går på turbo inom New Age där allting ska vara "positivt" och ge en "helhetssyn" och där man ska "förstå". Man ska inte "fördöma" utan man ska vara "öppensinnad".

Det är knappt så man känner marken under fötterna när man pumpat i sig den här fantastiska gasen New Age som liksom bara får världen att skimra i rosa och kristall. . .

Naturligtvis finns det inga förklaringar på hur man ska göra för att uppnå alla dessa fantastiska visioner som New Age kommer med. Hur går det faktiskt till att gå från att vara pessimist till att vara optimist? Hur saker och ting fungerar har New Age ingen aning om, och det spelar ingen roll heller för allting är ju bara så "komplext" och alla kan ju instämma med denna ultimata sanning. Tänk vad skönt det är att slippa förstå hur saker fungerar... det är ju bara jobbigt. Vem vill ha innehåll liksom?

Kyrkan är likadan på den här punkten, vem bryr sig om vad synd är för något, går det ens att förklara? Synd separerar människan från Gud och så är det bara. Varför ska man förstå saker på ett intellektuellt plan när det går att läsa hur man ska tro i Bibeln? Varför måste Jesus dö för våra synder om Jesus ändå är Gud? Jamen, det är ju för att det STÅR så juh... kan du inte läsa?

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 01 apr 2007 01:22

hovnarr skrev:Frågan är vilken som är värst - dödsångesten eller livsångesten.


Är det så? Varför ogillar vi då tanken på något ofrånkomligt? Det finns många saker som vi med stor säkerhet anser oss veta och som är ofrånkomliga, varför fyller inte dessa oss med ångest? Kanske nån bestämt att vissa ofrånkomliga saker ska vara mer läskiga än andra?

Angelina skrev:Varför "får" jag det? Jag vägrar hursomhelst, jag vill ha en bättre roll, mer uppsatt.


Du kan ju alltid jobba dig upp genom att vara inställsam.

Angelina skrev:Andligheten är förmodligen ett sinne, som man precis som de andra sinnena använder mer eller mindre beroende på personlig konstruktion.
Att ha förmågan att se en mening med allt. En icke-mening är också en mening.


Jag är övertygad om att alla ser mening överallt, de följer bara upp olika trådar. Därför blir andlighet för mig en färg.

Finns det en mening med meningslösheten? Vad händer då med livslögnen?

Jag ogillar mest tanken på att förlägga ansvar utom mig själv, det var inte så Gud uppenbarade sig för mig...
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Angelina
Inlägg: 1666
Blev medlem: 21 aug 2003 02:04

Inläggav Angelina » 01 apr 2007 04:36

Jag säger upp mig och sätter upp en egen föreställning som är BÄTTRE än din istället. Men det var kul så länge det varande, no hard feelings.

Livslögnen, gör vad du vill med den. För mig finns den lika lite som konceptet att jobba upp sig och vara inställsam.

Ångest är en del av varande, man måste bara känna den, det är allt, men inte hela tiden. Måndagar brukar funka bra.  På lördag lägger man oftast grunden till måndag.
Resten av veckan är det fritt val.

Användarvisningsbild
* KYREUS *
Inlägg: 3720
Blev medlem: 08 maj 2005 22:58
Ort: Antiken, agoran, piazzan, Stadion, syns ibland i Palaestran, dock aldrig iklädd cykelhjälm ...

- Komplettering från KY!

Inläggav * KYREUS * » 01 apr 2007 15:43

Det finns äkta religioner; det finns falska läror.
Om inte såväl fenomenet ÄKTHET som FALSKHET
funnes bland ideströmningar som religioner,
vore verksamheten inte befolkad av - människor
utan istället av sk helgon...vad det nu är för någonting.

Tror alla religioner kan besmittas av
politik och kommersiell urartning...
Så förstås även den kristna kyrka jag tillhör.

En tråd som den här är ju till för reflektion och diskussion.

Inte fastställande av DE SLUTGILTIGA SVAREN OM DE STÖRSTA SANNINGARNA. Det kan ingen åstadkomma.



                            (c) KYREUS
Tro inte; sök!
DETECTUM * VERITATUM * PAXUM


  /*Dies hodiernus amicus tuus
      - dies hesternus conscientia tua *

   =  Dagen är din vän, gårdagen ditt samvete.

    (c)  KYREUS, mikrofilosof, anno 2 006/

Angelina
Inlägg: 1666
Blev medlem: 21 aug 2003 02:04

Inläggav Angelina » 01 apr 2007 18:31

Tvärtom Kyreus, det finns falska religioner och äkta läror.
Det känns bara lite trist att du inte verkar ha tänkt igenom det här innan du attackerar.

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Re: - Komplettering från KY!

Inläggav Algotezza » 01 apr 2007 21:30

(c) KYREUS skrev:Det finns äkta religioner; det finns falska läror.
Om inte såväl fenomenet ÄKTHET som FALSKHET
funnes bland ideströmningar som religioner,
vore verksamheten inte befolkad av - människor
utan istället av sk helgon...vad det nu är för någonting.

Tror alla religioner kan besmittas av
politik och kommersiell urartning...
Så förstås även den kristna kyrka jag tillhör.

En tråd som den här är ju till för reflektion och diskussion.

Inte fastställande av DE SLUTGILTIGA SVAREN OM DE STÖRSTA SANNINGARNA. Det kan ingen åstadkomma.



                            (c) KYREUS


Men avgöra äkthet och falskhet är möjligt att slutgiltigt bestämma?

Hört tala om olika perspeektiv- även på "sanningen"/sanningen/ Sanningen/ "Sanningen"?

Vad menas med "andlig smitta"?


A
Algotezza aka Algotezza

Användarvisningsbild
hovnarr
Moderator
Inlägg: 2732
Blev medlem: 26 jul 2004 10:39
Ort: Början

Inläggav hovnarr » 01 apr 2007 22:28

Avantgardet skrev:Är det så? Varför ogillar vi då tanken på något ofrånkomligt? Det finns många saker som vi med stor säkerhet anser oss veta och som är ofrånkomliga, varför fyller inte dessa oss med ångest? Kanske nån bestämt att vissa ofrånkomliga saker ska vara mer läskiga än andra?


Två saker. För det första tror jag osäkerheten är en faktor. Vi vet att vi inte får bestämma vad som händer, men vi vet heller inte exakt vad som händer, eller ens när eller hur det händet.

För det andra är det svårt att hitta något annat ofrånkomligt som så direkt påverkar oss själva - ja det faktum att vi överhuvudtaget är till eller inte. Det är ofrånkomligt att månen tar nästan exakt 28 dagar på sig för en cykel, men om det funkade lika bra med 23 eller 87 dagar så skulle vi inte bry oss om vilket. Men de flesta bryr sig om de lever eller dör.

-narr-

Användarvisningsbild
* KYREUS *
Inlägg: 3720
Blev medlem: 08 maj 2005 22:58
Ort: Antiken, agoran, piazzan, Stadion, syns ibland i Palaestran, dock aldrig iklädd cykelhjälm ...

- Svar till Algotezza!

Inläggav * KYREUS * » 02 apr 2007 09:24

Du lyfter en del frågor av stort intresse: Bla dessa:

1. Vad är "andlig smitta"? Mitt svar: tex Knutby o/e slutna sekter.

2. Du frågor om sanningen, dess många ansikten.
   Mitt svar: tex JANUS

                     (c) KYREUS
Tro inte; sök!

DETECTUM * VERITATUM * PAXUM





  /*Dies hodiernus amicus tuus

      - dies hesternus conscientia tua *



   =  Dagen är din vän, gårdagen ditt samvete.



    (c)  KYREUS, mikrofilosof, anno 2 006/

Användarvisningsbild
miles davis
Inlägg: 575
Blev medlem: 12 jun 2006 00:52

Inläggav miles davis » 02 apr 2007 11:46

Avantgardet skrev:
hovnarr skrev:Frågan är vilken som är värst - dödsångesten eller livsångesten.


Är det så? Varför ogillar vi då tanken på något ofrånkomligt? Det finns många saker som vi med stor säkerhet anser oss veta och som är ofrånkomliga, varför fyller inte dessa oss med ångest? Kanske nån bestämt att vissa ofrånkomliga saker ska vara mer läskiga än andra?


Pragmatism är lite av människans ledstjärna  - vi kan gå med på praktiskt taget vad som helst, så länge vår uppdiktade säkerhet förblir intakt. Nästan alla ofrånkomligheter, förutom döden, finner sin bekräftelse i just livet. För med livet följer möjligheter; ett ständigt försök till kompenserande, uppgångar och motgångar emellan.
Men med döden? Döden är per automatik möjlighetslös.

Camus har skrivit en hel del snygga saker om det här.

Användarvisningsbild
* KYREUS *
Inlägg: 3720
Blev medlem: 08 maj 2005 22:58
Ort: Antiken, agoran, piazzan, Stadion, syns ibland i Palaestran, dock aldrig iklädd cykelhjälm ...

- Svar till Miles Davis!

Inläggav * KYREUS * » 02 apr 2007 12:02

Där hugger du i sten;
du anför att döden per automatik
skulle vara  - - - - - - - eh!!! ----möjlighetslös.

Om det VET ingen något. Även om vi kristna har en helt annan
uppfattning baserad på tro. Vi hävdar: döden är porten till ........
PARADISET OCH DET EVIGA LIVET.

                   (c) KYREUS
Tro inte; sök!

DETECTUM * VERITATUM * PAXUM





  /*Dies hodiernus amicus tuus

      - dies hesternus conscientia tua *



   =  Dagen är din vän, gårdagen ditt samvete.



    (c)  KYREUS, mikrofilosof, anno 2 006/

Användarvisningsbild
miles davis
Inlägg: 575
Blev medlem: 12 jun 2006 00:52

Inläggav miles davis » 02 apr 2007 12:38

Men död är ju död, per definition.
Är det liv, så är det inte död.
Visst, jag tror att död är död, men jag uteslöt ingen annans ståndpunkt.


Återgå till "Religion och andlighet"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 11 och 0 gäster