Egoism=ensamhet

[Sceptisk]

Fler och fler människor dras till nyandligheten och även till de traditionella Abrahamiska religionerna, och då främst olika former av Kristendom och Islam. Men det verkar som om något är grundläggande fel i denna strävan. Det verkar som att det i slutändan handlar om självförverkligande och ren själviskhet.
Jag vill mena att den västerländska civilisationen baseras på en ideologisk egoism som vi länge hållit tyst om men som idag har kommit att bli ett ideal, ett signum för mental hälsa och ett recept för lycka. Dessutom stödjs denna ideologi av vår typ av ekonomi som i globaliseringens och sekulariseringens tidsålder verkar bli alltmer överskuggande allting annat.
Nyandligheten handlar bara om pengar, om en massa författare och föreläsare som predikar om hur man kan "realisera sin potential", "manifestera sitt öde", "älska sig själv" och en massa andra titlar och idéer, samtidigt på självhjälpsfronten så hittar vi inte mycket annat än hur hur just Jag ska bli framgångsrik, älskad, beundrad, få vilken kvinna jag vill, tjäna hur mycket pengar som helst, osv osv osv.
I storstäderna är de främsta storsäljarna just böcker om hur man ska "ta tag i sitt liv" och "inse" att man är "bäst på allt" egentligen.
Som kontrast till denna narcissistiska egohets så har vi Kristendomen som ursprungligen predikade ett asketiskt, ödmjukt och socialt budskap men som i händerna på narcissisterna har blivit till en krigsreligion för att rättfärdiga ekonomisk expansion och skoningslös konkurrens.

Kristendomen uppstod som en protest mot den orättvisa och fattigdom som existerade för länge sedan, men efter hand som religionen förstatligats och sedan avstatligats så har den omformats till den "goda sidan" av kapitalismen (och enl vissa ett opium). Det slog mig att det är ganska märkligt att Kristdemokraterna sitter helt utan invändningar i alliansen istället för att vara ute på den yttersta vänsterkanten och lita på en "Gudsstat" istället. Vänstern har ju traditionellt handlat om de vanliga människorna som inte fötts med silversked i munnen och om något står i motsatsförhållande till pengar och materialism (mammon) så är det väl andlighet. Mycket märkligt att kyrkan därför ställer sig på näringslivets och rojalisternas sida. Bland liberaler som predikar sin ultraegoism och moderater som tycker att folk är bortskämda, gnäller för mycket och är mer eller mindre till för att jobba åt storföretagen.

Det ironiska är att folk har vänt kristendomen ryggen på grund av dess hyckleri och nu istället sysslar med andlighet privat som ett sätt att förverkliga sig själva. Vi har alla fallit in i egoismens ideologi och som en konsekvens är samhället tommare, ödsligare och asocialare än någonsin, föreningslivet är borta, människor förväntas leva helt i sina egna händer och på något konstigt vis så blir folk aldrig mätta på att höra om hur de ska förverkliga sig själva. Istället blir vi mer och mer inbundna, onåbara, självupptagna och även förvirrade. Det som var menat att ge oss den främsta lyckan av allt visar sig mer och mer bli som ett privat fängelse. När vi kommit så långt att vi kunnat försäkra oss om att vi verkligen inte beror eller behöver varandra så inser vi vår fullständiga maktlöshet.

Alkoholiser fungerar ungefär likadant. De bränner sina broar, glömmer bort det förflutna, gör sig själva onåbara, allting som betyder något är spriten. Men spriten släcker aldrig deras själstörst. Bara att ge upp sig själv kan man bli fri från spriten. Och det är där andligheten kommer in, för vem tar hand om oss ifall vi inte själva förmår göra det? Jo, Gud naturligtvis.

[What Gives?]

Fler och fler människor dras till nyandligheten och även till de traditionella Abrahamiska religionerna, och då främst olika former av Kristendom och Islam.

Källa?

Kristendomen uppstod som en protest mot den orättvisa och fattigdom som existerade för länge sedan, men efter hand som religionen förstatligats

Jag fattar inte riktigt. Vad exakt innebär det att religionen förstatligats?

[...]

Mycket märkligt att kyrkan därför ställer sig på näringslivets och rojalisternas sida.

Du menar att KD och svenska kyrkan är samma sak?

[...]

Istället blir vi mer och mer inbundna, onåbara, självupptagna och även förvirrade.

Vad baserar du det på?

[Zokrates]

En väldigt övergripande och bra sammanfattning av vår nutid. Jag skulle önska att alla verkligen förstod det som du skrev lika enkelt och självklart som jag själv förstår detta, men det är tydligen för mycket begärt vilket jag insåg när jag läste What Gives flummiga kommentarer.

Källorna, nej men kära lilla spann vatten, lyssna samt se dig omkring what gives!
Det behövs bara ett vaket sinne för att inse att Sceptiskt slog huvudet på spiken med sitt inlägg, "Egoism=ensamhet".

[What Gives?]

Jag lyssnar och ser mig omkring, och konstaterar att er syn på er tillvaro är så mycket dystrare än i mina ögon. Som svar på mina "kommentarer" (som i själva verket var frågor) har du inte lyckats tillföra någonting till diskussionen överhuvudtaget, så jag frågar igen, i klartext:

Varför så bitter?

Vore det inte - för diskussionens skull - mer konstruktivt att backa upp argumenten samt reda ut eventuella oklarheter istället? Det kan ju förhoppningsvis vara så att ett grundligt konfronterande av missnöje och cynismer skulle göra andra och en själv på så mycket bättre humör.

[Zokrates]

Men snälla W.G, vet du ingenting?

Kristendomen är världens största religion idag, men islam är den religion som ökar mest, faktiskt överallt och till och med i kina.
I Guinness rekordbok står det att islam ökar mest av alla religioner i världen.

Som svar på en annan fråga du ställde, har du aldrig hört talas om adel, präster, borgare och bönder? Det var med religionens hjälp alla stater grundades i europa, säg ett enda land i västeuropa som inte har grundats med hjälp av religion?

Har du någonsin funderat över varför Vatikanstaten heter just så?

Ett annat bekräftat faktum är att den religiösa segregationen har ökat i Sverige, med ökad sekularisering och andlig fattigdom som följd.
Finns det statistik på detta? Om man ser hur det är och dagligen får detta bekräftat via massmedia, eller kontakter med andra, behövs det då källor?

Hur skulle en antropolog eller en historiker kunna begripa nutida kultur, utan att verklighetsuppfattningen problematiserades eller främligsgjordes?
Man måste kunna ställa sig vid sidan av världen för att kunna begripa den.
Detta innebär ju inte att man samtidigt är en cyniker eller pessimist.

Ta bara detta som ett exempel,
istället för andlighet ökar individualiseringen, istället för bibelläsning läser allmänheten livstilsmagazin och böcker i konsten att tro på sig själv.
Är inte det bevis nog?

[Avantgardet]

Vi konsumerar mer som enskilda än som allmänningar, det finns pengar att tjäna här. Betänk även att de straff vi använder oss av är frihetsberövande (i första hand). Allt detta sammantaget kallas övgerbyggnad i marxistisk terminologi.

Passar på att slå ett slag för Max Weber också.

[What Gives?]

Men snälla W.G, vet du ingenting?

Kristendomen är världens största religion idag, men islam är den religion som ökar mest, faktiskt överallt och till och med i kina.
I Guinness rekordbok står det att islam ökar mest av alla religioner i världen.

Jag ser på din personliga sida att du är pedagog...

Hur som helst, jag kollade upp lite själv.

Sceptisk skrev om ökning, inte storleksordning, och det var alltså det jag frågade efter. Mycket av det som hittills verkar vara fel, enligt de här länkarna. Man bör nog emellertid komma ihåg att det finns mycket problem kring att mäta de här sakerna.

http://en.wikipedia.org/wiki/Claims_to_ ... g_religion
http://www.buddhistchannel.tv/index.php ... 60,0,0,1,0
http://www.foreignpolicy.com/story/cms. ... ry_id=3835

Den senare länken strider ju mot väldigt mycket av det som hittills hävdats i tråden. Vad man kan konstatera är att islams ställning i världen är väldigt stark.

Mitt intresse riktar sig emellertid mot den nyandlighet i vår del av världen - som även Sceptisk tycks avse - vars uppfattningar ni vill upphöja till allmän konsensus i vårt samhälle. Frågan kvarstår: vad baserar ni er uppfattning på? Jag är inte helt säker på vad exakt ni vill förknippa med nyandlighet, men den statistik om världstro som jag sett placerar den sortens tro i yttersta marginalen. Om det är så att ni associerar världsreligionerna med värden som "narcissistisk egohets" så skulle i alla fall jag önska att ni har mer på fötterna än svepande generaliseringar och subjektiva observationer.

Som svar på en annan fråga du ställde, har du aldrig hört talas om adel, präster, borgare och bönder? Det var med religionens hjälp alla stater grundades i europa, säg ett enda land i västeuropa som inte har grundats med hjälp av religion?

Det kan jag inte. Historia, och då med avseende på religion är inte min starka sida direkt.

Har du någonsin funderat över varför Vatikanstaten heter just så?

Nä, men det är ju ganska ovidkommande för vad den här tråden handlar om, eller hur? Faktum är att jag betraktar vatikanstaten som något av en politisk kuriositet i vår tid i stil med furstendömena i Europa. Jag kan inte påstå att vatikanstaten känns särskilt representativt för övriga statsskick i vår del av världen.

Ett annat bekräftat faktum är att den religiösa segregationen har ökat i Sverige, med ökad sekularisering och andlig fattigdom som följd.
Finns det statistik på detta? Om man ser hur det är och dagligen får detta bekräftat via massmedia, eller kontakter med andra, behövs det då källor?

Uppenbarligen, eftersom de inte tycks stämma särskilt väl med de källor jag kollat upp. Vad gäller massmedia eller kontakterna i ditt närmaste nätverk, så konstaterar jag återigen att det stämmer inte av vad jag ser i mitt eget liv och omgivning.

Hur skulle en antropolog eller en historiker kunna begripa nutida kultur, utan att verklighetsuppfattningen problematiserades eller främligsgjordes?
Man måste kunna ställa sig vid sidan av världen för att kunna begripa den.
Detta innebär ju inte att man samtidigt är en cyniker eller pessimist.

Vad jag försöker föra fram är att verklighetsuppfattningen är i högsta grad beroende på individers sammanhang. Vidare, om det är någonting i vår kultur jag vill problematisera så är det eländespornografiska samtidsanalyser, för jag upplever sällan själv den svärta och maktlöshet som så ofta ges uttryck för. Inte minst på den här webplatsen.

Naturligtvis innebär inte det att man per automatik är en cyniker eller pessimist, men budskapet i den här tråden talar sitt tydliga språk, så varför denna besatthet av att problematisera? Visa mig något kreativt istället. Ge mig diskussioner om lösningar. Finns det någonting i tillvaron som bör problematiseras så är det pessimism i mitt tycke.

Ta bara detta som ett exempel,
istället för andlighet ökar individualiseringen, istället för bibelläsning läser allmänheten livstilsmagazin och böcker i konsten att tro på sig själv.
Är inte det bevis nog? :)

Jag ser personligen inget negativt i att tro på sig själv. Jag är inte riktigt säker på vad som är problemet, men om du associerar det till egoism kan jag helt enkelt inte hålla med dig.

[Algotezza]

Någon form av egoism är väl kärnan även i altruismen: man hjälper andra för att på sikt hjälpa sig själv. Även gyllene regeln appelerar väl till någon form av egoism...

Fast handen på hjärtat, handlar inte egoism i egentlig mening om att vara beredd att främja sig själv och sina egna intressen på bekostnad av andra? Handlingar som alla tjänar på blir därmed inte egostiska i den bemärkelsen.


Buddhismen är väl den religiöst betonade livsfilosfi som minsta apellerar till människans egoism... Både islam och kristendom talar till människans egoism (lockar individen  med det eviga paradiset, skrämmer med det eviga helvetet), trots den kristna altruistiska retoriken...

A

[Sceptisk]

What gives

Tyvärr har jag inget annat än övertygelsen av min egen subjektiva bedömning att utgå ifrån, du kan antingen lita på mig eller forska vidare själv och ta reda på fakta. Men framförallt rekommenderar jag dig att rikta blicken utåt i samhället för att själv bilda dig en egen uppfattning och fundera lite på vad du ser. Du kan ju utgå ifrån min hypotes att vårt samhälle eller kultur (inbegripet hela västvärlden) vilar på en omättlig egoism och därefter kritisera den utifrån dina egna fynd. Det är ingen som hindrar dig.


Algotezza

Jag har ingen direkt regel för vad som ÄR egoism kontra altruism men om vi börjar med hur saker och ting verkar på ytan i människors beteenden. Jag mernar det är en skillnad på hur saker verkar vara och hur saker verkligen ÄR, det senare är mer metafysik och letande efter orsaker och essenser än en stilla observation av livets skeenden. Och som det verkar så involverar sig färre och färre i politiken, vi har inte längre några direkta folkrörelser eller församlingar eller föreningsliv... istället vad vi har idag är kursgårdar och utbildningar. Alla har dom som mål att utveckla jaget. Det är yoga och meditation, motivationskurser och aromaterapi, massage och chakrabalanseringar... en oändlig rad av "självförverkligande" tekniker och terapier. Detta synes vara rent egoistiska projekt, de gynnar ingen annan, det finns inget altruistiskt mål med beteendet.
Sen om vi kollar i budskapen så handlar det om att man ska "finna sig själv", "satsa på sig själv", "sitt rätta jag", "sitt genuina jag", "nå högre självmedvetenhet" som jag egentligen bara skulle vilja kalla öka sin självupptagenhet. Och naturligtvis det fantastiska i människans utveckling var ju när hon blev... självmedveten.

Men ändå på nåt vis har hon aldrig riktigt lyckats hitta det där självet. Det är ett projekt. Och folk verkar fullt och fast övertygade om att så fort dom hittar det där fantastiska "jaget" så kommer alla problem att vara lösta. I denna ideologi hamnar naturligtvis även buddhismen, precis som Kristendomen gjort innan. För om det finns någon religion som manar till självinsikt och själsfrid så är det ju buddhismen. Om du vill veta min åsikt så anser jag att neobuddhister är bland de mest självupptagna, förvirrade och skruvade hjärnorna i vår tid. Vad fan har Dalai Llama kommit med som är så revolutionerande egentligen? Ändå så ser man hans flinande nuna i varenda bokaffär och snart nog i varenda människas bokhylla... vilken "Lycka".


Zokrates

Verkligen trevligt att bli förstådd och att se att det finns fler som har vänt blicken utåt!

[What Gives?]

Men framförallt rekommenderar jag dig att rikta blicken utåt i samhället för att själv bilda dig en egen uppfattning och fundera lite på vad du ser.

Du har inte läst mina inlägg?

[Angelina]

Sceptiskt, jag tror mycket av ditt egentliga problem består i att du inte hittat dig själv än.

Det handlar definitivt om ett egocentriskt kollektiv som håller på att ta form. Individen speglar alltid massan. Massan blir självmedveten. Det är på det här sättet, NU.

[Sceptisk]

Ja du Angelina. Menar du att det är mina inläggs karaktär, val av ämnen eller att jag skriver på ett filosofiforum som avgör ifall jag har eller inte har funnit mig själv? Låt mig förklara något för dig som du inte visste; jag tror inte på att vi har något "själv" att hitta. "Självet" är en uppfinning för att förenkla vardagskommunikationen, men inuti oss finns inget "själv" eller "jag", det enda som finns är ben, senor, hjärnsubstans... Så eftersom jag inte tror på "jaget" eller "självet" hur ska jag då reagera på ditt inlägg? Du pratar om något helt annat, något som är för mig okänt så hur kommer det sig att DU tolkar mig på det sättet? Jag hör till dom som tror att man ser i andra det man har inom sig själv. Om du har en tvekan inför dig själv, tala då ut kvinna och bespara oss denna meningslösa konkurrens i "självförverkligande"!

[Algotezza]

Ja du Angelina. Menar du att det är mina inläggs karaktär, val av ämnen eller att jag skriver på ett filosofiforum som avgör ifall jag har eller inte har funnit mig själv? Låt mig förklara något för dig som du inte visste; jag tror inte på att vi har något "själv" att hitta. "Självet" är en uppfinning för att förenkla vardagskommunikationen, men inuti oss finns inget "själv" eller "jag", det enda som finns är ben, senor, hjärnsubstans...

Låter onekligen som om du "funnit dig själv", enligt hur du definierar "dig själv"! Grattis!

När jag till slut "fann mig själv" sade jag upp bekantskapen. Maken till trist träbock! Då blev jag i stället  al-Gotezza - den andliga terroristen!

A

[What Gives?]

Själv undrar jag hur man kan dissa new age och senare i samma tråd svänga sig med resonemang som förnekar förekomsten av självet. Det är ju argument som kvalar in bland newagenasarnas värsta.

Förklara gärna vem/vad det är som skriver inläggen under signaturen Sceptisk, om det inte är han/hon själv. Du gör mig nyfiken.

[Angelina]

Ja, jag syftar på den allmänt gnälliga tonen i dina inlägg på sistone. Du verkar inte nöjd med tillvaron, dvs dig själv.

Du verkar lida av låt oss hoppas tillfällig brist på självdistans, vilket tyder på, trots ordens i denna mening motsatta syfte, en distansering till jaget. Som att du föraktar det, eller inte kan förlika dig med vem du är.

Men ta det lugnt. Du är där du är och det är bra.

Det är bara pengar som bara handlar om pengar.