Blev lite inspirerad av tråden om av-erotisering, men tänker mig det hela lite annorlunda.
Trots alla försök att kläda människans biologiska strävan efter överlevnad, vilken vi ju delar med alla levande organismer, i allehanda former som att vi ska "hitta vår sexualitet", "lära oss ta vara på lusten" eller vad det nu kan vara, så handlar det i grund och botten om ett av bevisen på att vi faktiskt inte är speciellt rationella, kloka och civiliserade. Lika lite som våra ur-skläktingar för ett par miljoner år sedan är vi fria från våra drifter. Vi styrs av dem, ibland medvetet, ibland inte. Men att hålla på och gruppera in drifterna i allehanda nischer och läggningar, ge ut tips och trix, etc. som att vi därmed skulle göra det till någonting civiliserat och modernt åstadkommer bara att vi inte tar det för vad det är. Samhället och världen har förändrats, människan inte. Sexdriften är fortfarande densamma som på nakenhetens tid, som driften hanteras i samhället idag leder det till många problem (tänker framför allt på alla våldtäkterna som sker). Kanske skulle ett annat synsätt på sexualitet kunna skapa förändring, som kanske bara en enkel ombenämning till fortlevnadsdrift?
Bättre än att fundera på hur "man blir vän med sin sexualitet" så vore det bättre att ta itu med hur man bäst kombinerar ett modernt samhälle (dvs. ett samhälle utan en piskande religion som håller alla i schack) med förhistoriska drifter. Det första steget är naturligtvis att inse att det bara handlar om drifter. Och belöningen (tillfredsställelsen) när vi har sex är bara något som organismen människan utvecklat för att öka sina överlevnadsmöjligheter, då sexfrekvensen och därmed barnfrekvensen kommer öka. Att ha sex för nöjets skull blir bara ett spel med organismens fortlevnadssystem. Romantiskt?
Av-sexualisering
Moderator: Moderatorgruppen
Och belöningen (tillfredsställelsen) när vi har sex är bara något som organismen människan utvecklat för att öka sina överlevnadsmöjligheter, då sexfrekvensen och därmed barnfrekvensen kommer öka. Att ha sex för nöjets skull blir bara ett spel med organismens fortlevnadssystem. Romantiskt?
Nej, men förbannat behvioristiskt.
=)
Jag tror att det att bli vän med sin egen sexualitet handlar om att ta saken i egna händer. Sluten eller öppen hand.
Våldtäkter tror jag inte handlar om sex, det är för mig en effekt av dom nedvärderingar som vissa måste leva med och deras behov av en känsla av makt. Således ser jag en våldtäkt som ett maktansprål och inte en sexuellt berättigande anspråk. För att förstå detta måste man se dom sociokulturella maktstrukturer som vi inrangerar oss i i fråga om val av sexuella partners.
Självklart många utanför, men gemenen innanför detta system.
Tänk bara på alla förmaningar som fortfarande florerar om att en kvinna skall söka en man som kan försörja och trygga.
Vilket skämt i dagens ansvarsöverlåtande samhället.
Välj en med sämre moral blir det om man skall söka extremen för ovan givet kriterium.
Och då det samma för mannen, fast med andra kriterier.
Våldtäkter tror jag inte handlar om sex, det är för mig en effekt av dom nedvärderingar som vissa måste leva med och deras behov av en känsla av makt. Således ser jag en våldtäkt som ett maktansprål och inte en sexuellt berättigande anspråk. För att förstå detta måste man se dom sociokulturella maktstrukturer som vi inrangerar oss i i fråga om val av sexuella partners.
Självklart många utanför, men gemenen innanför detta system.
Tänk bara på alla förmaningar som fortfarande florerar om att en kvinna skall söka en man som kan försörja och trygga.
Vilket skämt i dagens ansvarsöverlåtande samhället.
Välj en med sämre moral blir det om man skall söka extremen för ovan givet kriterium.
Och då det samma för mannen, fast med andra kriterier.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
*suck* Ännu än gång så kommer samma skrämmande ideologiska tankar ur folk... Visserligen är det intressant att se vad det är som detta folk går omkring och bär på i sitt inre, men det är minst sagt läskigt att se att det finns dessa slags åsikter fortfarande.
Oavsett om vi vill det eller inte så kommer vi nog aldrig att förstå sexualiteten. Precis som vi aldrig kommer att förstå kärleken. Nuförtiden skiljer man ju strängt mellan kärlek och sexualitet medan man å andra sidan strängt vill förklara både sexualitet och kärlek i termer av kemi för att på något sätt kan tänka att man är "rationell" och vid sina sinnes fulla bruk.
Min åsikt är att så fungerar det inte.
Man skiljer på kärlek och sexualitet för att "befria" synen på sexualiteten, resultatet blir istället att man averotiserar och klär av sexualiteten all dess mystik, mänsklighet och känslighet. Sexualitet blir i det moderna samhället en förenkling, en drift som skall tillfredställas, som att äta eller skita. Eller ett nöje, ungefär som att gå på tivoli. Inget mer med det.
Detta synsätt om något tror jag ligger bakom våldtäkter och sexuell exploatering. För har man tappat förmågan att närma sig detta område med respekt så tyder det på känslomässig förstelning med sedemera urkalkning. Helt enkelt, det är stendött. Det finns ingen respons och i det läget finns heller ingen respekt.
Att börja blanda in "människans biologiska strävan" är helt enkelt inget annat än en mytologi liknande nazismen. Och på många sätt så lever vi med nazistiska dogmer fortfarande. Det är sin egen kalla ideologi som liknar hedonismen men är betydeligt mindre subjektiv. Endast den funktionella aspekten av människan beaktas. Sex blir därför omtolkat till själva funktionen, parning för fortplantning och thats it.
Men alla människor vid sina sinnes fulla bruk inser ju naturligtvis att detta är inget annat än en stor förenkling och förnekelse av vad som gör en människa till människa.
Kollade Aftonbladet idag (tyvärr, ska aldrig göra om det) och såg naturligtvis en artikel om hur feminismen ska rycka upp sig genom att bli extra slampig. "Genom att kalla sig slampa återtar man sexualiteten" står det att läsa. haranger av ogenomtänkta platityder och helt klart enbart provokationer i stil med förstamajtal och pridefestivaler. Hur återtar man sin sexualitet genom att vara så vulgär som möjligt?
Jag tycker det verkar vara ett mönster i skadade familjer, moralsystem och samhällen att man vänder på begreppen. Man slår för att man älskar, man mobbas för att man bryr sig som, man vulgäriserar för att förfina, man pratar om intima och personliga problem i TV inför miljoner människor, man tvingar för att befria. osv. Dessa sk feminister gräver sin egen grav, även om det är omedvetet.
Oavsett om vi vill det eller inte så kommer vi nog aldrig att förstå sexualiteten. Precis som vi aldrig kommer att förstå kärleken. Nuförtiden skiljer man ju strängt mellan kärlek och sexualitet medan man å andra sidan strängt vill förklara både sexualitet och kärlek i termer av kemi för att på något sätt kan tänka att man är "rationell" och vid sina sinnes fulla bruk.
Min åsikt är att så fungerar det inte.
Man skiljer på kärlek och sexualitet för att "befria" synen på sexualiteten, resultatet blir istället att man averotiserar och klär av sexualiteten all dess mystik, mänsklighet och känslighet. Sexualitet blir i det moderna samhället en förenkling, en drift som skall tillfredställas, som att äta eller skita. Eller ett nöje, ungefär som att gå på tivoli. Inget mer med det.
Detta synsätt om något tror jag ligger bakom våldtäkter och sexuell exploatering. För har man tappat förmågan att närma sig detta område med respekt så tyder det på känslomässig förstelning med sedemera urkalkning. Helt enkelt, det är stendött. Det finns ingen respons och i det läget finns heller ingen respekt.
Att börja blanda in "människans biologiska strävan" är helt enkelt inget annat än en mytologi liknande nazismen. Och på många sätt så lever vi med nazistiska dogmer fortfarande. Det är sin egen kalla ideologi som liknar hedonismen men är betydeligt mindre subjektiv. Endast den funktionella aspekten av människan beaktas. Sex blir därför omtolkat till själva funktionen, parning för fortplantning och thats it.
Men alla människor vid sina sinnes fulla bruk inser ju naturligtvis att detta är inget annat än en stor förenkling och förnekelse av vad som gör en människa till människa.
Kollade Aftonbladet idag (tyvärr, ska aldrig göra om det) och såg naturligtvis en artikel om hur feminismen ska rycka upp sig genom att bli extra slampig. "Genom att kalla sig slampa återtar man sexualiteten" står det att läsa. haranger av ogenomtänkta platityder och helt klart enbart provokationer i stil med förstamajtal och pridefestivaler. Hur återtar man sin sexualitet genom att vara så vulgär som möjligt?
Jag tycker det verkar vara ett mönster i skadade familjer, moralsystem och samhällen att man vänder på begreppen. Man slår för att man älskar, man mobbas för att man bryr sig som, man vulgäriserar för att förfina, man pratar om intima och personliga problem i TV inför miljoner människor, man tvingar för att befria. osv. Dessa sk feminister gräver sin egen grav, även om det är omedvetet.
Du glömmer att feminism från början tog sig form i rödmålade läppar och kortkortakjolar. Den egna sexualiteten då stod på spel. Sen att idag feminism tagit sig an andra anspråk är något annat.
Jag förstår inte vilken kärlek du talar om. Min lust har gärna varit knuten sexualiteten men inte alltid då jag även älskar män, så vad menar du? Är jag mindre människa?
Varför det är orätt att särskilja lust och kärlek ser jag inte. Det kuken vill ha vill inte alltid sinnet ge sitt medgivande, formen är bedräglig. Bara inse synens tillkortakommande och sinnets formgivande. Erotiken är en skapelse som bäst formas i samspråk. Men för det inte tvunget kärlekens följeslagare. Romantiken, nazismens följeslagar verkar hos dig tagit fäste. Inte för att romantiken nedvärderas av det, även det mest vämjeliga måste erkännas sin lockelse i all våran mänskliga prakt!
Jag förstår inte vilken kärlek du talar om. Min lust har gärna varit knuten sexualiteten men inte alltid då jag även älskar män, så vad menar du? Är jag mindre människa?
Varför det är orätt att särskilja lust och kärlek ser jag inte. Det kuken vill ha vill inte alltid sinnet ge sitt medgivande, formen är bedräglig. Bara inse synens tillkortakommande och sinnets formgivande. Erotiken är en skapelse som bäst formas i samspråk. Men för det inte tvunget kärlekens följeslagare. Romantiken, nazismens följeslagar verkar hos dig tagit fäste. Inte för att romantiken nedvärderas av det, även det mest vämjeliga måste erkännas sin lockelse i all våran mänskliga prakt!
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Man återtar ingenting genom att förfula det. Genom att förfula så förlorar man det till fienden, vilken den nu är. Feministerna ville återta sexualiteten från objektifieringen av kvinnan och sexualiteten och nu är det någon tanklös stolla som poserar för Aftonbladet och menar att slampighet är feminism.
Jag går inte emot feministerna utan det verkar vara ett typiskt fenomen med alla människor som kämpar för en ideologisk övertygelse att de är i allmänhet konstiga och förvirrade. Det gäller alla med en ism eller ideologi. Sedan kan jag visserligen hålla med dom i vissa saker. Som till exempel vegetarianer, veganer och även feminister, men när det hela blir en ideologisk rörelse så tappar det all verklighetsförankring då sådana rörelser i allmänhet attraherar knäppisar.
Det vore kanske bättre om feminismen räddades från feministerna, men eftersom problemet är ideologin så låter det inte sig göras så lätt. Det ligger djupare problem till grund för detta och det är där man får börja göra mer undersökningar. Det gäller alla ideologiska rörelser, sossar, liberaler och objektivister, anarkister, nynazister och så vidare.
Jag går inte emot feministerna utan det verkar vara ett typiskt fenomen med alla människor som kämpar för en ideologisk övertygelse att de är i allmänhet konstiga och förvirrade. Det gäller alla med en ism eller ideologi. Sedan kan jag visserligen hålla med dom i vissa saker. Som till exempel vegetarianer, veganer och även feminister, men när det hela blir en ideologisk rörelse så tappar det all verklighetsförankring då sådana rörelser i allmänhet attraherar knäppisar.
Det vore kanske bättre om feminismen räddades från feministerna, men eftersom problemet är ideologin så låter det inte sig göras så lätt. Det ligger djupare problem till grund för detta och det är där man får börja göra mer undersökningar. Det gäller alla ideologiska rörelser, sossar, liberaler och objektivister, anarkister, nynazister och så vidare.
Jag skulle faktiskt säga att slampighet är det bästa tipset för feministisk frigörelse som jag hört på länge, givet att det görs av ett seriöst medgivande för slampighetens objekt.
Titta på mannen hur stympad han är i sitt trånande. Sexualitetens frigörelse öppnar för äkta kärlek. Endast med tom pung kan mannen nå detta.
Och vad vill feministen om inte att frigöra sin förtryckare?
Vi ÄR människor, låt om oss vara sådana! Och låt oss inte stirra oss blinda på vad vi vill vara annat än att i ledstjärnans ljus se vad som är böret vi bör hörsamma.
Vi har givits valet. Låt oss inte tveka inför det sköna, estetisk, fysiskt, psykiskt. Länge nog har vi stympat oss själva.
Vems dygd finns att skydda? Gud är nog sköka om han hyser medlidande.
Titta på mannen hur stympad han är i sitt trånande. Sexualitetens frigörelse öppnar för äkta kärlek. Endast med tom pung kan mannen nå detta.
Och vad vill feministen om inte att frigöra sin förtryckare?
Vi ÄR människor, låt om oss vara sådana! Och låt oss inte stirra oss blinda på vad vi vill vara annat än att i ledstjärnans ljus se vad som är böret vi bör hörsamma.
Vi har givits valet. Låt oss inte tveka inför det sköna, estetisk, fysiskt, psykiskt. Länge nog har vi stympat oss själva.
Vems dygd finns att skydda? Gud är nog sköka om han hyser medlidande.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Är inte romantik att skänka det sexuella skönhet? Att ge det ett värde i sig och frånsäga sig verktygets klumpighet. Mänskligt? I allra högsta grad. Meningssökande? Meningsgivande!
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Återgå till "Politik och samhälle"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 15 och 0 gäster