Världens enklaste filosofiska problem!

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Inläggav Algotezza » 01 jul 2007 13:29

Zokrates skrev:Självklart existerar filosofin. Ur tankemödor har alla religioner och vetenskaper uppstått. Filosofin banar vägen helt enkelt, lägger ut kursen mot nya okända jaktmarker samt definierar de gamla.

Världens enklaste filosofiska problem torde vara att svara på frågan om man lever här och nu.

Tag en hammare och dräm till ordentligt på din tumme. Fråga dig sen,
gjorde det ont?
Svara; - JAAA som in i helvete!.
Om du inte hade funnits skulle det inte heller finnas smärta hos dig.
Alltså finns du här och nu.:lol:


Men om jag mist min känselförmåga i tummen hade jag inte känt någon smärta. Hade jag inte funnits då? Är det förmågan att känna smärta som ligger till grund för graden av existens? Är det inte så att vi drar slutsatsen att vi finns, åtminstone i rollen som upplevare, därför att vi öht upplever något? Om vi har andra roller/funktioner än att uppleva och handla (omskapa omvärlden och oss själva) är ett betydligt svårare problem. Om filosofiskt eller ej spelar ingen roll. Det som gör ett problem till ett filosofiskt sådant beror på att de som kallar sig filosofer sysslar med det.

I den mån tänkandet styr våra handlingar (i grunden våra medvetna avsikter) i stort och smått, har även det filosofiska tänkandet, som en del av tänkandet i stort, praktisk betydelse för världens utseende och förändring. Om vi vill filosofin skall spela en roll idag och i framtiden är det upp till oss själva, vi som är intresserade av filosofi och finner densamma meningsfull och viktig.

A
Algotezza aka Algotezza

Användarvisningsbild
cogito
Inlägg: 621
Blev medlem: 10 mar 2004 17:01

Inläggav cogito » 01 jul 2007 13:35

Ja, Sökande,

det slarviga med Zokrates tänkande är ju att han föreslår att jag skall slå mig med hammaren på tummen. Detta är ju lik ett naturvetenskapligt empiriskt experiment.

Men här som där slarvar man bort att det är "man" som uppställer och avläser experimentet.

Att tänka ut ett experiment (vilket som) duger således redan, att föreslå mig att genomföra det kalla jag för slarvigt tänkt. :wink:

Men lik en fjäril fladdrar han från blomma till blomma för att pröva sina vingar... och visst hittar han guldkorn under flykten, det skall inte förnekas...

/cogito
Så länge jag säger att tanken finns i mitt huvud är allt i sin ordning; farligt blir det när jag säger att det är min hjärna som tänker.

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Inläggav Justin Case » 02 aug 2007 09:49

Denna fråga kan nog inte vålla så mycket diskussion:

"Vad svarar du på denna fråga?"

Användarvisningsbild
eken
Inlägg: 216
Blev medlem: 22 dec 2005 22:19
Kontakt:

Inläggav eken » 02 aug 2007 22:34

Justin Case skrev:Denna fråga kan nog inte vålla så mycket diskussion:

"Vad svarar du på denna fråga?"


Som filosofisk fraga betraktat sa ar den val knappast enkel, utan beror ju pa hur vi tolkar "fraga" och "svar". Maste fragan ens besvaras?

Aven bortsett fran detta, sa ar jag tveksam till att fragan alls ar filosofisk. Varfor ar den det i sa fall? Den ar marklig, ja. Men ar den darmed filosofisk?

Halsningar fran Krakow,

Anders
Amor et scientia

Användarvisningsbild
hovnarr
Moderator
Inlägg: 2732
Blev medlem: 26 jul 2004 10:39
Ort: Början

Inläggav hovnarr » 03 aug 2007 11:22

Den enklaste filosofiska frågan man kan tänka sig tror jag är

A=A?

Kan också formuleras: Gäller identitetsregeln?
eller
Ska vi eller ska vi inte låta identitetsregeln gälla?
eller
Ska vi beteckna nåt?

Ungefär så. De flesta filosofer tror jag skulle svara "självklart!" på den frågan, och det var väl en sån fråga Eken var ute efter? Kul idé för en tråd, förresten.

-narr-

Benjie
Inlägg: 649
Blev medlem: 29 apr 2006 00:40

Inläggav Benjie » 03 aug 2007 13:23

hovnarr skrev:Den enklaste filosofiska frågan man kan tänka sig tror jag är

A=A?

Kan också formuleras: Gäller identitetsregeln?
eller
Ska vi eller ska vi inte låta identitetsregeln gälla?
eller
Ska vi beteckna nåt?

Ungefär så. De flesta filosofer tror jag skulle svara "självklart!" på den frågan, och det var väl en sån fråga Eken var ute efter? Kul idé för en tråd, förresten.

-narr-


Gute frage Narr!
Ty A=A är ju knappast möjlig eftersom de flesta objekt  sönderfaller eller relaterar eller förändrar sig i olika grad över tid!

BENJIE

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Inläggav Algotezza » 03 aug 2007 16:35

Benjie skrev:
hovnarr skrev:Den enklaste filosofiska frågan man kan tänka sig tror jag är

A=A?

Kan också formuleras: Gäller identitetsregeln?
eller
Ska vi eller ska vi inte låta identitetsregeln gälla?
eller
Ska vi beteckna nåt?

Ungefär så. De flesta filosofer tror jag skulle svara "självklart!" på den frågan, och det var väl en sån fråga Eken var ute efter? Kul idé för en tråd, förresten.

-narr-


Gute frage Narr!
Ty A=A är ju knappast möjlig eftersom de flesta objekt  sönderfaller eller relaterar eller förändrar sig i olika grad över tid!

BENJIE


I tanken är  väl A = A möjlig även om också tankar med tiden vittrar sönder om de inte tänkes regelbundet. Tänker ni regelbundet A = A, så denna självidentitetsrelation eller vad den skall kallas   inte helt vapöriseras?

A
Algotezza aka Algotezza

Benjie
Inlägg: 649
Blev medlem: 29 apr 2006 00:40

Inläggav Benjie » 03 aug 2007 17:08

Algotezza skrev:
Benjie skrev:
hovnarr skrev:Den enklaste filosofiska frågan man kan tänka sig tror jag är

A=A?

Kan också formuleras: Gäller identitetsregeln?
eller
Ska vi eller ska vi inte låta identitetsregeln gälla?
eller
Ska vi beteckna nåt?

Ungefär så. De flesta filosofer tror jag skulle svara "självklart!" på den frågan, och det var väl en sån fråga Eken var ute efter? Kul idé för en tråd, förresten.

-narr-


Gute frage Narr!
Ty A=A är ju knappast möjlig eftersom de flesta objekt  sönderfaller eller relaterar eller förändrar sig i olika grad över tid!

BENJIE


I tanken är  väl A = A möjlig även om också tankar med tiden vittrar sönder om de inte tänkes regelbundet. Tänker ni regelbundet A = A, så denna självidentitetsrelation eller vad den skall kallas   inte helt vapöriseras?

A
 


Jag syftar inte till att göra mig omöjlig, men hur mycket av mig själv identifierar jag var gång jag tänker på mig själv på själva självets kontinuum?
Jag och minnet av mig själv/min historia./medvetandets absoluta ursprungsbild/själva tillblivandet av prototypen MÄNNISKA eller tom före denna?

BENJIE

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Inläggav Algotezza » 03 aug 2007 17:21

Benjie skrev:
Algotezza skrev:
Benjie skrev:
hovnarr skrev:Den enklaste filosofiska frågan man kan tänka sig tror jag är

A=A?

Kan också formuleras: Gäller identitetsregeln?
eller
Ska vi eller ska vi inte låta identitetsregeln gälla?
eller
Ska vi beteckna nåt?

Ungefär så. De flesta filosofer tror jag skulle svara "självklart!" på den frågan, och det var väl en sån fråga Eken var ute efter? Kul idé för en tråd, förresten.

-narr-


Gute frage Narr!
Ty A=A är ju knappast möjlig eftersom de flesta objekt  sönderfaller eller relaterar eller förändrar sig i olika grad över tid!

BENJIE


I tanken är  väl A = A möjlig även om också tankar med tiden vittrar sönder om de inte tänkes regelbundet. Tänker ni regelbundet A = A, så denna självidentitetsrelation eller vad den skall kallas   inte helt vapöriseras?

A
 


Jag syftar inte till att göra mig omöjlig, men hur mycket av mig själv identifierar jag var gång jag tänker på mig själv på själva självets kontinuum?
Jag och minnet av mig själv/min historia./medvetandets absoluta ursprungsbild/själva tillblivandet av prototypen MÄNNISKA eller tom före denna?

BENJIE


Det är lättare om vi låter A förbli ett abstrakt A. Ersätter vi A med ett psykiskt eller fysiskt objekt uppstår genast problem även om vi säger att allting är identiskt med sig själv i varje ögonblick, för det förutsätter att det finns verkliga ögonblick/tidpunkter annat än via ett fotografi eller "i tanken". Varje "verklig tidpunkt" kan ju i sig vara "på glid"... Vi luras kanske av vår egen uttänkta, påhittade linjära "ögonblicksuppbyggda" tidssyn och utgår hellre från denna än från empiriskt konstaterbara egenskaper hos tiden när vi talar om "tidens egenskaper" - om det öht finns empiriskt, direkt iakttagbara egenskaper hos tiden. Kan man iakttaga något immateriellt?
A
Algotezza aka Algotezza

Användarvisningsbild
FIG
Inlägg: 836
Blev medlem: 21 apr 2006 20:04
Ort: Bortom All Tid
Kontakt:

Inläggav FIG » 03 aug 2007 21:33

enlgit mig väldig enkel,
Eller minsånde den första frågran är,
Vad är filosofi?
och sedan nu vad ni väljer att svara är väll upp till er
Jag skulle har svara 'allt och inget''

Innan vi kan ta stäling till andra filosofiska frågor, så måste vi veta vad som är en sån fråga,

MVH FIG
Men kommihåg: Vi Alla Är Vilsen, Men Ändå Fångar I Denna Värd
www: Fig.Maxxflow.com
Mail: fig.ghd742@gmail.com

Tractatus
Inlägg: 828
Blev medlem: 21 mar 2005 21:25

Inläggav Tractatus » 03 aug 2007 21:38

Filosofi? Poängen med den är att vägleda flugan ut ur flaskan.

(Wittgenstein)

Användarvisningsbild
FIG
Inlägg: 836
Blev medlem: 21 apr 2006 20:04
Ort: Bortom All Tid
Kontakt:

Inläggav FIG » 03 aug 2007 21:43

Jo kanse är det så,
I boken sofis värd, så är det ett kapitel om
Lös i En trolkarskanin, som handal om just det, att filosofin är försker att ta sig utanför det tryga boet som vi har.

eller hur mena du, Tractatus?
MVH FIG
Men kommihåg: Vi Alla Är Vilsen, Men Ändå Fångar I Denna Värd

www: Fig.Maxxflow.com

Mail: fig.ghd742@gmail.com

Användarvisningsbild
JDM
Inlägg: 70
Blev medlem: 14 jun 2007 00:57
Ort: Stockholm
Kontakt:

Re: Världens enklaste filosofiska problem!

Inläggav JDM » 04 aug 2007 07:16

eken skrev:Uppmuntrad av den tidigare frågan vilket problem som är det allra svåraste filosofiska problemet, så vill jag nu utmana med den kontrasterande frågan: Vilket filosofiskt problem är så enkelt att det är helt uppenbart sant att det måste vara så, och där troligen ingen seriös filosof skulle ha någonting att säga emot den tänkta lösningen på problemet?

Frågan innehåller ett par frågor vi måste ha svar på:

1. Vad är ett "filosofiskt problem"? När upphör ett problem att vara filosofiskt och när är det bara ett vanligt problem?
2. Vad innebär det att filosofiska problem har svårighetsgrader? I förhållande till vad ska svårigheten mätas?

Låt mig ta ett exempel. Jag ställer frågan: "Är kungen kung?"

Någon kan hävda att detta inte är ett filosofiskt problem. Det är istället endast ett sociologiskt problem, där vi har att definiera vissa sociala roller. Någon annan menar att det överhuvudtaget inte alls är något problem överhuvudtaget - det är trivialt sant och således inget problem!

Å andra sidan kan man ju hävda att "kungen" har en annan innehållslig innebörd än "kung", t ex såsom "Är Elvis kung?", där "kung" syftar på en ämbetstitel som ärvs enligt ett lands successionslag, och vi har möjligen ett analytiskt problem.

Så... finns några enkla filosofiska problem egentligen? Och hur skulle de se ut i så fall?

Mvh
Anders


Anta att vi har uttryckt världens enklaste filosofiska problem, det vill säga det problem som...
eken skrev:...är så enkelt att det är helt uppenbart sant att det måste vara så, och där troligen ingen seriös filosof skulle ha någonting att säga emot den tänkta lösningen på problemet...


(1) och (2) står för att hålla isär problemet (Vad är världens enklaste filosofiska problem?) och dess lösning, som dock är identisk problemet.  

Om "Vad är världens enklaste filosofiska problem?" (1) i sig självt är ett filosofiskt problem, så är detta problem (1) då inte världens enklaste filosofiska problem (2) om inte lösningen på detta problem (1) är "Vad är världens enklaste filosofiska problem?". (2)

Låt oss anta att lösningen på 1 inte är 2, samt att 1 är ett filosofiskt problem. Anta även att lösningen på 1 är 3. (3 kan vara vad som helst, så länge det är lösningen på 1 samt inte är identisk med 2.) Lösningen på 3 är då lösningen på det problem som...
eken skrev:...är så enkelt att det är helt uppenbart sant att det måste vara så, och där troligen ingen seriös filosof skulle ha någonting att säga emot den tänkta lösningen på problemet...
Anta att lösningen på 3 är 4, där 4 kan vara vad som helst så länge det är lösningen på 3.

Alltså:

3 är världens enklaste filosofiska problem. 4 är lösningen på detta problem.

Men att 4 är känd förutsätter att 3 är känd för att vara en lösning på ett problem. Att 3 är känd förutsätter däremot inte att 4 är känd för att vara ett problem, då det är logiskt möjligt att känna till problemet 3 utan att känna till dess lösning 4. "Vad är 3?" är alltså ett aningen enklare filosofiskt problem än vad 3 i sig självt är.

3 var som sagt ovan lösningen på det filosofiska problemet "Vad är världens enklaste filosofiska problem?" (1), det vill säga 3 är världens enklaste filosofiska problem.

"Vad är 3?" är då alltså "Vad är världens enklaste filosofiska problem?" (=1)

Och eftersom "vad är 3?" var ett aningen enklare filosofiskt problem än 3 i sig självt, så är 1 ett aningen enklare filosofiskt problem än 3. Det måste alltså vara falskt att 3 är världens enklaste filosofiska problem, det vill säga det måste vara falskt att svaret på det filosofiska problemet "Vad är världens enklaste filosofiska problem?" är 3. "3 kan vara vad som helst, så länge det är lösningen på 1 samt inte är identisk med 2." (från ovan) Lösningen på 1 är alltså inte "vad som helst som inte är identiskt med 2" vilket innebär att det som återstår som möjlig lösning på 1 är 2. Och 2 var "Vad är världens enklaste filosofiska problem?" (från ovan).

-------

Slutsats:

Antaget att "Vad är världens enklaste filosofiska problem?" i sig självt är ett filosofiskt problem så är världens enklaste filosofiska problem (om ett sådant finns) "Vad är världens enklaste filosofiska problem?".
Min och min flickväns senaste låt: http://downloads.cdon.com/index.phtml?p ... st=7664537

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Inläggav Justin Case » 10 aug 2007 18:51

eken skrev:
Justin Case skrev:Denna fråga kan nog inte vålla så mycket diskussion:

"Vad svarar du på denna fråga?"


Som filosofisk fraga betraktat sa ar den val knappast enkel, utan beror ju pa hur vi tolkar "fraga" och "svar". Maste fragan ens besvaras?

Aven bortsett fran detta, sa ar jag tveksam till att fragan alls ar filosofisk. Varfor ar den det i sa fall? Den ar marklig, ja. Men ar den darmed filosofisk?

Halsningar fran Krakow,

Anders


Om avkrävande av definitioner av orden i en fråga ska anses göra frågan svårbesvarad, är väl alla frågor oändligt svårbesvarade - och då kan ingen fråga vara "världens enklaste filosofiska fråga", ty det går ju att kräva definitioner av definitioner av definitioner i all evighet, hur mycket man än definierar.

Vad du än svarar på frågan "Vad svarar du på denna fråga?" så svarar du rätt. Därmed borde det inte finnas utrymme för diskussion om vad som är rätt svar på frågan. Varje svar är rätt. Även alternativet att inte svara på frågan besvarar frågan rätt.

Om den är en filosofisk fråga vet jag inte, men om den är det, kan jag tänka mig att den kan vara världens enklaste filosofiska fråga.

suchanother
Avstängd
Inlägg: 4109
Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
Ort: Göteborg

Inläggav suchanother » 10 aug 2007 19:07

Just in Case, i flera trådar hamnar du i en oändligt kedja av logiska negationer.
Livet är inte logik som kan härledes ur premisser. Du tycks ha hamnat i en konstig intellektualisering av tillvaron.


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 39 och 0 gäster