Inläggav J R Auk » 26 aug 2007 17:22
Nja, jag tvekar inför att kartläggningen av hjärnan har så mycket med den saken att göra. En karta klargör inte målet om vi inte vet vad vi söker, och där står ett stort problem att finna i nedtedcknandet såväl som läsningen av filosofiska verk.
Samma med begreppen, det är inte deras förklaring som brister. Dom har oftast varit förklarade, det är respekten inför meningen som vi tillskriver begreppen. Och tolkningsrätten som vi tar oss inför dom.
Att Damasio gör den uppdelningen visste jag inte. Är det något liknande Freuds kategorier?
Att man förklarar hjärnan fysiologiskt säkerställer inte någon kunskap om medvetandet. Vi kan inte bara anta att det är fysiken som påverkar psyket och inte tvärt om, rent temporalt så har vi ju motstridiga idéer om hur orsaker verkar och om det är irreducibelt. Överhuvudtaget så ställer den delen av evolutionsbiologin, frågan om irreducibla biologiska system hela fysoilogin, och med den, neurofysiologin i trångmål vad det gäller att förklara orsaker för vårat beteende.
Är det säkert att det, om man den vägen väljer att söka förklaringen, inte bara är en delstation i medvetandets förklaring?
Kanske just neurofysiologin kommer leda oss tillbaks till gud. Om vi verkligen problematiserar kan vi inte säga oss veta så mycket mera sanning (relativt det sökta) om vad vi undersöker. Utan vi kan blott säga att vi vet mer. Och kvantitet vet vi hur vanskligt det är att värdera utan subjektets mått.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno