Anta att A säger till B att A tänker döda B om B inte utför handling H (som t.ex. är att sätta in 10000 kr på A:s konto). Vad har B då fått? Jo, B har fått information. Information om att A vill att B ska utföra handling H, och att A vill att B ska tro att A tänker döda B om och endast om B inte utför handling H. Kan information vara av ondo? Logiskt sett inte.
B kan välja att inte utföra handling H trots A:s hot. Då _kan_ naturligtvis A döda B. Men vad har A att vinna på det? Har A mer anledning att döda B om B inte utför handling H än om B utför handling H? Nej, ty en död B kan inte utföra någon handling H. Att döda B vore dumt av A i båda fallen, då det kan leda till fängelse och ett försämrat liv på många sätt, för A, i båda fallen, utan att för den skull kunna leda till något positivt för A.
A kan döda B oavsett om B utför handling H eller inte. Detta, i kombination med att A inte har mer anledning att döda B om B inte utför handling H än om B utför handling H, innebär logiskt sett att B inte har någon anledning att utföra handling H, hur mycket A än mordhotar B.
Det finns alltså ingen logisk anledning för någon att hota någon till livet för att få något från vederbörande. Inte heller finns det någon logisk anledning för den hotade att ens överväga att ge hotaren det han kräver.
Tänk om alla som blev hotade till livet skulle tänka på detta, och iskallt vägra låta sig påverkas av mordhot. Då skulle de som hotar folk till livet snart märka att det inte lönar sig att hota folk till livet. Därefter skulle mordhot vara ett minne blott - för all framtid. Det skulle otaliga framtida generationer vinna på. Massor av lidande skulle besparas med tiden - långt mer än vad som skulle uppkomma innan mordhotarna lärt sig att det inte lönar sig att mordhota.
Nationer vägrar i regel förhandla med terrorister och kidnappare. Skulle de förhandla, skulle antalet terrordåd och kidnappningar troligen öka kraftigt, och innebära mer lidande sammantaget på sikt, än vad som nu blir fallet. Borde det inte av liknande skäl vara klokt av privatpersoner att strunta i sådana som hotar en till livet?
Är inte mordhot egentligen ologiska?
Moderator: Moderatorgruppen
A har mer anledning att döda B efter det att A mordhotad B,
eftersom B nu har skäl att smida mordplaner mot A.
Handlingen H känns irrelevant,
A kan lika bra kräva av B att B ska sjunga en sång för att inte bli dödad.
Det är det av A utalade hotet X som formar relationen mellan A och B.
A har vid förste syn ingen vettig anledning att döda B om inte handling H utförs, men vid närmare tanke uppstår flera alternativa skäl att döda B...
Hotarna och deras offer lär sig inget permanent hursomhelst, eftersom det föds nya varje dag, för att så småningom hamna i situationen där detta rollspelet aktiveras.
Annat exempel...
- vi betalar skatt för att bli slippa bli mobbade på olika sätt av myndigheter.
Kan de inte lära sig att lämna oss ifred om vi bara vägrar samarbeta med de?
Jag vill hävda, att vi inte betalar skatt för att vi vill det, eller för att vi tycker det är sexigt, utan för att vi blir hunsade annars.
eftersom B nu har skäl att smida mordplaner mot A.
Handlingen H känns irrelevant,
A kan lika bra kräva av B att B ska sjunga en sång för att inte bli dödad.
Det är det av A utalade hotet X som formar relationen mellan A och B.
A har vid förste syn ingen vettig anledning att döda B om inte handling H utförs, men vid närmare tanke uppstår flera alternativa skäl att döda B...
- För att förhindra att B slår till preventivt mot A
- För att A är en knäppskalle som inte behöver nåt (för vettiga människor) vettigt skäl
- För att markera för omgivningen hur det kan gå om man inte gör vad A säger
Hotarna och deras offer lär sig inget permanent hursomhelst, eftersom det föds nya varje dag, för att så småningom hamna i situationen där detta rollspelet aktiveras.
Annat exempel...
- vi betalar skatt för att bli slippa bli mobbade på olika sätt av myndigheter.
Kan de inte lära sig att lämna oss ifred om vi bara vägrar samarbeta med de?
Jag vill hävda, att vi inte betalar skatt för att vi vill det, eller för att vi tycker det är sexigt, utan för att vi blir hunsade annars.
Ner med enfalden! Heja mångfalden!
Förresten är hotet om fängelse ingen garanti för att ett brott inte begås,
det sitter ju faktiskt folk inne.
De trodde visst de skulle klara sig.
Andra klarade sig faktiskt undan upptäckt.
Jag läste häromdagen att det finns några hundra ouppklarade mord & dråp i riket, gamla fall som samlas och samlar damm.
Det finner jag rätt skrämmande,
A klarar sig ibland undan med att ha dödat B,
och vandrar bland oss, låtsandes om ingenting.
Man känner inte igen de,
de går inte omkring med ett rött kryss på kavajens rygg eller i pannan.
Ledtråd, men en osäker sådan, är hur A pratar och resonerar...
De flesta som går omkring och i vardaglig tal säger att de ska slå ihjäl någon, är inte mördare, och kommer aldrig att bli det - men...
jag kan tänka mig, att de flesta som är mördare faktiskt pratar på just det sättet.
Orden återspeglar deras inre värld, och gör våldshandlingar mera sannolika.
det sitter ju faktiskt folk inne.
De trodde visst de skulle klara sig.
Andra klarade sig faktiskt undan upptäckt.
Jag läste häromdagen att det finns några hundra ouppklarade mord & dråp i riket, gamla fall som samlas och samlar damm.
Det finner jag rätt skrämmande,
A klarar sig ibland undan med att ha dödat B,
och vandrar bland oss, låtsandes om ingenting.
Man känner inte igen de,
de går inte omkring med ett rött kryss på kavajens rygg eller i pannan.
Ledtråd, men en osäker sådan, är hur A pratar och resonerar...
De flesta som går omkring och i vardaglig tal säger att de ska slå ihjäl någon, är inte mördare, och kommer aldrig att bli det - men...
jag kan tänka mig, att de flesta som är mördare faktiskt pratar på just det sättet.
Orden återspeglar deras inre värld, och gör våldshandlingar mera sannolika.
Ner med enfalden! Heja mångfalden!
Ungefär av samma anledning som man hävdar principer. Eller som att folk döms för saker som man ser situationella skäl att ha överseende med.
För framtida instanser av liknande situation.
Kolla på Kants argument för varför vi inte bör ljuga, efter hans imperativ om att gör bara vad som upphöjs till allmän lag.
För framtida instanser av liknande situation.
Kolla på Kants argument för varför vi inte bör ljuga, efter hans imperativ om att gör bara vad som upphöjs till allmän lag.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Nej, de är inte ologiska. Jämför med att statuera ett exempel. Det ligger i Hotarens intresse att Offret tar honom på allvar eftersom detta ökar chansen att få Offret att göra som han vill. Något som ger Offret en stark anledning att ta Hotaren på allvar är om Hotaren tidigare har dödat någon.
Du ser bara till den isolerade händelsen, och drar slutsatsen att Hotaren bara har att förlora på att döda Offret om denne vägrar utför ordern. Men om du ser till en hel karriär som professionell dödshotare inser du att värdet av att döda någon kan ge lönsamma effekter långsiktigt. Värdet av att Offret vet att Hotaren faktiskt är kapabel att mörda är stort.
Däremot är det förmodligen onödigt att verkställa sitt dödshot varje gång ett offer vägrar betala. Marginalnyttan avtar: att ha dödat två personer istället för en ger inte en fördubbling i antalet lyckade mordhot (dvs Offret betalar). En optimal strategi skulle kanske kunna vara att döda det vägrande Offret i 5-10 % av fallen (värdet gripet ur luften). Då vet Offret att det finns en reell risk att bli dödad och det blir rationellt för honom att betala lösensumman samtidigt som Hotaren inte riskerar fängelse i högre grad än nödvändigt.
En annan strategi skulle ju kunna vara att ge en image av att vara kapabel att döda, t ex genom att vara tatuerad, ha stora muskler och en galen blick. Då slipper man nedsidan med risken för fängelse för mord (risken att fällas för olaga hot finns förstås fortfarande).
Du ser bara till den isolerade händelsen, och drar slutsatsen att Hotaren bara har att förlora på att döda Offret om denne vägrar utför ordern. Men om du ser till en hel karriär som professionell dödshotare inser du att värdet av att döda någon kan ge lönsamma effekter långsiktigt. Värdet av att Offret vet att Hotaren faktiskt är kapabel att mörda är stort.
Däremot är det förmodligen onödigt att verkställa sitt dödshot varje gång ett offer vägrar betala. Marginalnyttan avtar: att ha dödat två personer istället för en ger inte en fördubbling i antalet lyckade mordhot (dvs Offret betalar). En optimal strategi skulle kanske kunna vara att döda det vägrande Offret i 5-10 % av fallen (värdet gripet ur luften). Då vet Offret att det finns en reell risk att bli dödad och det blir rationellt för honom att betala lösensumman samtidigt som Hotaren inte riskerar fängelse i högre grad än nödvändigt.
En annan strategi skulle ju kunna vara att ge en image av att vara kapabel att döda, t ex genom att vara tatuerad, ha stora muskler och en galen blick. Då slipper man nedsidan med risken för fängelse för mord (risken att fällas för olaga hot finns förstås fortfarande).
-
Justin Case
- Inlägg: 3552
- Blev medlem: 31 mar 2007 17:46
Jörgen skrev:A har mer anledning att döda B efter det att A mordhotad B,
eftersom B nu har skäl att smida mordplaner mot A.
Handlingen H känns irrelevant,
A kan lika bra kräva av B att B ska sjunga en sång för att inte bli dödad.
Det är det av A utalade hotet X som formar relationen mellan A och B.
A har vid förste syn ingen vettig anledning att döda B om inte handling H utförs, men vid närmare tanke uppstår flera alternativa skäl att döda B...För att förhindra att B slår till preventivt mot A
För att A är en knäppskalle som inte behöver nåt (för vettiga människor) vettigt skäl
För att markera för omgivningen hur det kan gå om man inte gör vad A säger
Din punkt 1 ovan: Då B, enligt mitt resonemang tidigare, inte har starkare skäl att frukta att A ska mörda B om A har hotat B än om A inte har hotat B, har i sin tur A inte starkare skäl att frukta att B ska slå till preventivt mot A om A har hotat B än om A inte har hotat B.
Din punkt 2 ovan: Om A är en knäppskalle kan han ju få för sig att mörda B oavsett vad B gör. Då kan B lika gärna låta bli att tillmötesgå A:s krav. Så länge mordhot är straffbart kan det rentav tänkas vara rationellt av A att mörda B efter att ha fått pengarna, för att B inte någon gång i framtiden ska kunna polisanmäla och/eller vittna om A:s hot mot B (rånande av B). Som vi ser skapar förbudet mot hot logiskt sett en ökad mordrisk, om något.
Din punkt 3 ovan: Det är inte logiskt av omgivningen att tolka A:s mord på B som en signal om "hur det går när man inte gör som A säger". Det logiska för omgivningen är att tolka A:s mord som en irrationell handling, eftersom A inte vinner något på den; A vinner inget på den eftersom var och en i omgivningen har samma skäl att slå dövörat till A:s eventuella framtida hot som B hade att slå dövörat till A:s hot - skäl jag tidigare nämnt.
Jörgen skrev:Hotarna och deras offer lär sig inget permanent hursomhelst, eftersom det föds nya varje dag, för att så småningom hamna i situationen där detta rollspelet aktiveras..
Kanske det, men det är en ologisk handling att aktivera det rollspelet, och därmed även att bidra till det. Jag kommer att tänka på kedjebrev och pyramidspel. Jag tänker att det fungerar ungefär likadant.
Jörgen skrev:Annat exempel...
- vi betalar skatt för att bli slippa bli mobbade på olika sätt av myndigheter.
Kan de inte lära sig att lämna oss ifred om vi bara vägrar samarbeta med de?
Där sa du något! Den allra sista gången i ditt liv som du krävs på skatt (oavsett när denna händelse kommer att äga rum), är det förmodligen, sett utifrån egoism, bäst för dig att avstå från att betala, för även om någon mot förmodan skulle hinna straffa dig för detta innan du hinner dö, är det poänglöst eftersom du ändå inte kommer att betala skatt någon mer gång (utgångspunkten var ju den sista gången du krävs på skatt)). Det innebär att staten inte har någon logisk anledning att driva in den där sista skatten från dig. Det innebär i sin tur att staten inte har någon logisk anledning att visa för dig hur det går om du inte betalar din näst sista skatt, för om du underlåter att betala den också, vinner ju inte staten något på att straffa dig för det eftersom du ju ändå inte kommer att betala din sista skatt. Det innebär i sin tur att du inte har någon anledning att betala din näst sista skatt heller. Och så vidare, steg för steg bakåt, till din allra första skatt. Slutsatsen blir ju faktiskt att det, sett utifrån rationell långsiktig egoism, är ologiskt att betala skatt, och att det är ologiskt av skatteverket att kräva folk på skatt!
Att du kanske inte på förhand vet vilken som kommer att bli den sista gången i ditt liv som skatteverket kommer att vilja ha skatt av dig, spelar ingen roll, för vilken gång vi än antar kommer att vara den sista gången, kan ovanstående resonemangskedja tillämpas på det.
Om du inte vill att dina arvtagare ska drabbas av din obetalda skatt, kan samma resonemang som ovan tillämpas på dem - någon gång är den sista som de kommer att betala skatt, och detsamma gäller deras arvtagare, och så vidare, tills din släkt, mänskligheten eller skatteverket upphör att existera (eller saker i världen på annat sätt förändras så radikalt att din släkts skatteskuld avskrivs, glöms bort eller blir irrelevant, något som torde ske förr eller senare, även om intelligent liv med ursprung Jörgen kommer att existera för evigt).
Jörgen skrev:Jag vill hävda, att vi inte betalar skatt för att vi vill det, eller för att vi tycker det är sexigt, utan för att vi blir hunsade annars.
Jo, men det tycks mig irrationellt, av det skäl jag anger ovan.
-
Justin Case
- Inlägg: 3552
- Blev medlem: 31 mar 2007 17:46
J R Auk skrev:Kolla på Kants argument för varför vi inte bör ljuga, efter hans imperativ om att gör bara vad som upphöjs till allmän lag.
Jag är rätt säker på att Kant inte sa "gör bara vad som upphöjs till allmän lag". Han sa väl snarare ungefär att man ska handla enligt den maxim som man kan _vilja_ ha upphöjd till allmän lag. Det kanske var det du menade. Om det var någonting sådant Kant sa, går det ihop med min tes.
Anta hypotetiskt att alla människor för gott slutar ge efter för mordhot. Antalet mord ökar då förmodligen, åtminstone till en början, men samtidigt torde antalet mordhot på sikt minska kraftigt, eftersom de flesta mordhotare torde märka att folk slutat ge efter för mordhot. Anta att folk håller ut och fortsätter vägra ge efter för mordhot, hur många som än blir mördade. I det långa loppet kan det mycket väl tänkas att det blir mindre lidande i världen med en sådan strategi än med nu rådande "strategi" (att vara beredd att ge efter för mordhot).
Om alla skulle sluta köpa saker av telefonförsäljare, skulle antalet telefonförsäljare ganska snart minska till praktiskt taget noll. Detsamma torde väl hända med antalet mördare om alla slutade "köpa" vad mordhotare säger. Kanske skulle rentav antalet mord att minska med tiden, som en följd av att antalet mordhot minskat. (Ju färre mordhot som sker, desto färre mordhot finns det ju att göra handling av.)
Kants princip, att man ska handla enligt den maxim som man kan vilja ha upphöjd till allmän lag, ger då att om jag tror att ovan nämnda värld (en värld med mycket färre mordhot) på sikt skulle vara bättre än nuvarande, och jag därmed kan vilja ha den maxim, som är nödvändig för att skapa den världen, upphöjd till allmän lag, bör jag alltså aldrig ge efter för mordhot.
Det är i princip samma sak som är andemeningen i andra tillämpningar av Kants lag, t.ex. den om ljugande, som du nämner. Det kan säkert verka lönsamt att ljuga ibland, och Kant var säkert medveten om det, men hävdade ändå att man aldrig ska ljuga, med hänvisning till att man inte kan vilja att ljugande ska vara upphöjt till allmän lag. Det är bara att ersätta "ljuga" med "ge efter för mordhot", och man får motsvarande sorts slutsats vad gäller hur man ska bemöta mordhot.
-
Justin Case
- Inlägg: 3552
- Blev medlem: 31 mar 2007 17:46
Waggho skrev:Nej, de är inte ologiska. Jämför med att statuera ett exempel. Det ligger i Hotarens intresse att Offret tar honom på allvar eftersom detta ökar chansen att få Offret att göra som han vill. Något som ger Offret en stark anledning att ta Hotaren på allvar är om Hotaren tidigare har dödat någon.
Du ser bara till den isolerade händelsen, och drar slutsatsen att Hotaren bara har att förlora på att döda Offret om denne vägrar utför ordern. Men om du ser till en hel karriär som professionell dödshotare inser du att värdet av att döda någon kan ge lönsamma effekter långsiktigt. Värdet av att Offret vet att Hotaren faktiskt är kapabel att mörda är stort.)
Jag vet att mordhotaren vill att den hotade ska uppfatta hans tidigare verkställda hot mot andra människor som något som talar för att även det aktuella hotet kan komma att verkställas, men hela den kedjan av verkställande av hot är irrationell, eftersom den till slut kommer att leda till en allra sista irrationell handling, och eftersom det går att se steg för steg bakåt varför alla handlingar i kedjan därför är irrationella (se vad jag skrev om skattebetalning i mitt inlägg till Jörgen). Därmed är det irrationellt att bidra till den kedjan av irrationella handlingar med handlingen att falla till föga för det aktuella hotet.
Waggho skrev:Däremot är det förmodligen onödigt att verkställa sitt dödshot varje gång ett offer vägrar betala. Marginalnyttan avtar: att ha dödat två personer istället för en ger inte en fördubbling i antalet lyckade mordhot (dvs Offret betalar). En optimal strategi skulle kanske kunna vara att döda det vägrande Offret i 5-10 % av fallen (värdet gripet ur luften). Då vet Offret att det finns en reell risk att bli dödad och det blir rationellt för honom att betala lösensumman samtidigt som Hotaren inte riskerar fängelse i högre grad än nödvändigt.
En annan strategi skulle ju kunna vara att ge en image av att vara kapabel att döda, t ex genom att vara tatuerad, ha stora muskler och en galen blick. Då slipper man nedsidan med risken för fängelse för mord (risken att fällas för olaga hot finns förstås fortfarande).
Det är intressanta iakttagelser, men de vilar på antagandet att det är rationellt att se en serie mordhot utförda av samma person som en sammanhändande enhet och därmed som något särskilt alarmerande. Jag bestrider att det skulle vara så.
En liten liknelse för att illustrera hur jag tänker beträffande föreställningen att hot bör tas på allvar. Anta att någon riktar en banan mot mig och säger "hit med pengarna". Anta dessutom helt hypotetiskt att jag under årtionden blivit hjärntvättad av någon skum sekt till att på fullt allvar tro att bananer i själva verket är livsfarliga vapen. Då kommer jag förmodligen att ge honom mina pengar. Man kan tänka sig att sekten, som lurade mig att bananer är livsfarliga vapen, bestod av rånare som hade svårt att få tag på riktiga vapen, och plötsligt fick den geniala idén att tuta i folk att bananer är lika farliga.
Jag tycker att det verkar som att hot inte bör tas på större allvar än bananer. Samhället (både skurkar och hederliga människor) har lurat in oss i ett tänkande som får oss att uppleva det som självklart att hot bör tas på allvar, på samma sätt som sekten i tankeexperimentet ovan hjärntvättat mig till att tro att bananer är farliga. Då föreställningen, att det finns en poäng med att hota, och att det därmed finns en poäng med att ge efter för hot, inte vilar på någon logisk grund, tycker jag det verkar som att hot, liksom bananer, kan ha makt över oss bara om vi ger dem makt över oss. I så fall bör vi inte göra det.
-
Justin Case
- Inlägg: 3552
- Blev medlem: 31 mar 2007 17:46
Jörgen skrev:Du försöker visst trolla bort det onda,
det som kan skada oss,
våran förgånglighet och sårbarhet är dessvärre verkliga.
Om en teori inte kan uppfattas spontant av gemene man,
så gäller den tyvärr inte,
den förblir blott ett elitistiskt tidsfördriv.
Men om teorin åtminstone är giltig, och bara har nackdelen att gemene man inte uppfattar den och tar den till sig, återstår ju bara att utröna hur man ska formulera den så att gemene man uppfattar den och tar den till sig! Att teorin är giltig är ju ett bra mycket bättre utgångsläge än om teorin inte är giltig. Det är den första nödvändiga etappen. Så vad jag är intresserad av tills vidare är bara om teorin är giltig.
Självklart vill jag trolla bort det onda, och jag tror att det kan gå. För att citera SF-legenden Arthur C Clarke: en tillräckligt avancerad teknologi är oskiljbar från magi.
Man kanske kan byta ut "teknologi" i det påståendet mot "filosofi"!
Justin Case skrev:J R Auk skrev:Kolla på Kants argument för varför vi inte bör ljuga, efter hans imperativ om att gör bara vad som upphöjs till allmän lag.
Jag är rätt säker på att Kant inte sa "gör bara vad som upphöjs till allmän lag". Han sa väl snarare ungefär att man ska handla enligt den maxim som man kan _vilja_ ha upphöjd till allmän lag. Det kanske var det du menade. Om det var någonting sådant Kant sa, går det ihop med min tes.
Anta hypotetiskt att alla människor för gott slutar ge efter för mordhot. Antalet mord ökar då förmodligen, åtminstone till en början, men samtidigt torde antalet mordhot på sikt minska kraftigt, eftersom de flesta mordhotare torde märka att folk slutat ge efter för mordhot. Anta att folk håller ut och fortsätter vägra ge efter för mordhot, hur många som än blir mördade. I det långa loppet kan det mycket väl tänkas att det blir mindre lidande i världen med en sådan strategi än med nu rådande "strategi" (att vara beredd att ge efter för mordhot).
Om alla skulle sluta köpa saker av telefonförsäljare, skulle antalet telefonförsäljare ganska snart minska till praktiskt taget noll. Detsamma torde väl hända med antalet mördare om alla slutade "köpa" vad mordhotare säger. Kanske skulle rentav antalet mord att minska med tiden, som en följd av att antalet mordhot minskat. (Ju färre mordhot som sker, desto färre mordhot finns det ju att göra handling av.)
Kants princip, att man ska handla enligt den maxim som man kan vilja ha upphöjd till allmän lag, ger då att om jag tror att ovan nämnda värld (en värld med mycket färre mordhot) på sikt skulle vara bättre än nuvarande, och jag därmed kan vilja ha den maxim, som är nödvändig för att skapa den världen, upphöjd till allmän lag, bör jag alltså aldrig ge efter för mordhot.
Det är i princip samma sak som är andemeningen i andra tillämpningar av Kants lag, t.ex. den om ljugande, som du nämner. Det kan säkert verka lönsamt att ljuga ibland, och Kant var säkert medveten om det, men hävdade ändå att man aldrig ska ljuga, med hänvisning till att man inte kan vilja att ljugande ska vara upphöjt till allmän lag. Det är bara att ersätta "ljuga" med "ge efter för mordhot", och man får motsvarande sorts slutsats vad gäller hur man ska bemöta mordhot.
Ja det var vad jag menade, skrev slarvigt.
Se på maffiametoder, om ingen gav efter, om alla tog sin utvalda position med högburet huvud skulle beteendet snabbt försvinna då ingen vinning stod att finna i det. Men nu är det inte så, det finns alltid dom som viker sig, och då är det "gynnsamt" beteende.
Helt rätt att vi inte bör ge efter för hot, det är oss rationellt på ett idealistiskt plan att inte ta en oförrätt. Men eftersom vi är i materilismen och egoismen, utan riktning och mål, så är det rationellt att bara se till sig själv och söka överleva, kosta vad det kosta vill.
Men det är såklart bara utan värderingar, värderingar som är svåra att göra sig fri från.
Kant var rationell i varför man inte bör ljuga. Om alla gör det så har sanningen inget värde och den som ljuger ingen fördel längre. Det äter sig självt, om man följer imperativet.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 35 och 0 gäster