Det gjordes fint för människan att älska, kvinnor, söner högar av gud och silver, märkes hästar, boskap och väl odlad mark detta är detta livets välstånd, Allah har en bättre boning. (3:14)
Allah har skapat oss så att vi älskar saker som finns på denna jorden. Män älskar kvinnor, rikedomar. Förr i tiden älskade man bra hästar och nu älskar man nya modeller av bilar tex BMV, Audi och Ferrari. Förr arbetade man mycket som en bonde och hade boskap och nu har man sina företag och aktier. En bra villa vill många ha och kanske en fin mark. Många tycker om att få barn som ska stödja dem i deras liv.
Ni kommer inte att bli froma tills ni skänker av det som ni älskar, det finns inget av det som ni skänker som Allah inte vet om. (3:92)
Fromhet är när man skänker av det som man har till andra. Det är obligatoriskt för varje muslim att beräkna hur mycket pengar han har samlat varje år och skänka 1/5 av det till dem behövande. Hur många av oss är det som hjälpt en som inte har ett hem att sova i. Har du känt hur det känns att bli hungrig? Vet du hur det känns att inte ens ha druckit en droppe vatten på tre dagar. Sakina med 42 andra barn hade var och en torra vatten flaskor och ropade
Törst, törsten håller på att döda oss
Sakina går fram till hennes farbror Abbas och lägger hennes torra vattenflaska på hans fot och säger
O farbror jag vet att du kommer göra något för att hämta vatten för oss. Till och med om du hämtar en enda säck vatten så räcker det för att blöta ner våran svalg
Abbas marscherade ut från lägret med svärd i det ena handen och en vatten säck på sin axel. Fienderna vaktade bäcken. Han gled förbi soldaterna som en kniv som glider igenom smör och hoppade av hästen och började fylla vatten säcken samtidigt som fienderna ropade på förstärkning. När vatten säcken var fylld till bredden ville han dricka vatten med sin andra hand för att släcka hans dödande törst. Efter att ha fått denna tanken två gånger kastade han bort vattnet. Hur kunde han dricka när Sakina och dem andra barnen vissnade utan vatten? Hur kunde han vara så hjärtlös att han glömt att hans herre Husain inte druckit någon vatten under de senaste tre dagarna. Han släppte sin häst så att den kunde dricka lite vatten men hästen vägrade att dricka. Hästen tittade på Abbas som att den sa:
Jag är också medveten att, så länge som vår mästare och hans barn är ännu utan vatten kommer våran törst att inte släckas.
Han hoppade upp på sin häst för att så fort som möjligt ge vatten till dem oroligt törstiga barnen som väntade för vatten. När fienderna såg Abbas galopera mot Husains läger vände dem sig om och började skjuta en storm av pilar. När pilarna kom från alla håll, hade Abbas endast en tanke i sitt minne, hur ska han skydda vatten säcken. En av soldaterna som hade gömt sig bakom en sandkulle högg av Abbas högra hand med sitt svärd. Abbas ropade:
”Jag svär vid Allah! Även om ni skär av min högra hand kommer jag fortsätta att försvara min religion”
Abbas överförde sitt svärd snabbt till sin vänstra hand. Ett slag från fiendens svärd högg av hans vänstra hand. Han höll vatten säcken med sina tänder och fortsatte mot tältet samtidigt som han bad Gud:
Kärleksfulle Allah, bespara mig så länge så att jag kan fullgöra mitt uppdrag
Men det blev inte så. En pil hade passerad vatten säcken och vatten hade börjat spruta ut från den. Var det vattnet som sprutade ut från säcken eller Abbas enda hopp. Sakina skulle fortsätta att vara törstig nu. Fienderna omringade honom. En av dem slog honom ett dödligt slag med en yxa. Han föll ner från hästen på den brinnade hetta sanden och kände mycket smärta. Han kände att hans liv höll på att snabbt rinna ut, men hans sista önskan var att se sin herre. Med sin sista ansträngning ropade han:
O herre kom till mig innan jag dör
Han hörde några fotspår men han kunde inte längre se hans ena öga hade bländats med en pil och den andra hade fyllts med blod så han kunde inte se. Men han kände att hans herre satt bredvid honom, lyfte upp hans huvud och lade den på sina knän. Inte ens ett enda ord sas under några sekunder båda var chockade. Till sist hörde han sin brors Husains röst gråtande:
Abbas min bror vad har dem gjort med dig?
Han kunde inte se något men han kunde känna den kärleksfulla beröring av hans herres hand. Med ansträngning muttrade han:
Du kom till sist min herre. Jag trodde inte att jag hade turen att ta den sista farvälen från dig. Tack vare Gud att du är här.
Med dessa orden lade han hans huvud mot sanden Försiktigt lyfte Husin hans huvud igen och lade den på sitt knä. Förklarade han:
Min herre svarade Abbas, när du kommer att andas dina sista andetag kommer ingen att vara där för att sätta ditt huvud på något knä för att trösta dig låter mig känna att det är bättre att mitt huvud ligger på sanden när jag dör precis som ditt kommer att vara. Förutom att jag är din slav och du är min herre. Det är för mycket för mig att sätta mitt huvud på ditt knä.
Husain föll i okontrollerade tårar. Abbas viskade tyst:
O min Herre, jag har några önskningar att uttrycka. När jag var född var det första jag såg ditt ansikte och det är min sista önskan när jag dör se på den. Mitt ena öga har blivit träffad med en pil och den andra är fylld med blod. Om du rengör blodet från mitt ena öga så att jag kan se dig och uppfylla min sista önskan. Min andra önskan är att om jag dör så vill jag inte att du bär mig till tältet. Jag har lovat Sakina att jag skulle hämta vatten till henne men när jag har misslyckats i mitt försök att hämta vatten för henne, så kan jag inte se henne i hennes ansikte till och med när jag håller på att dö.
Husain lovade honom att han skulle uppfylla hans sista önskningar och sade:
Abbas, jag har också en önskan. Sedan vi var barn har du alltid kallat mig min herre. För en enda gångs skull kalla mig bror.
Blodet var torkat från ögat. Bröderna tittade på varandra med dröjande blickar. Man kunde höra Abbas viskan
Min bror, min bror
Min bror, min bror
Med dessa orden lämnade han denna världen och hans själ vände sig till hans skapare. Husain föll ner på Abbas kropp gråtande:
O Abbas ,Vem finns kvar för att skydda mig och Sakina efter dig?
Abbas som hade blött ner sin kropp när han ville hämta vatten till sin törstiga bror Husain blötte ner sin kropp med sitt eget blod när han försökt släcka törsten av dem små barnen.
