Livet kan man lita på

[Algotezza]

Någon (Algotezza) säger

Jag kan vakna på morgonen och inte minnas vad jag upplevt under natten. Om jag likväl upplevt något då men som jag ej minns på morgonen kan jag öht inte uttala mig om.

Har man alls någon upplevelse under sömnen annat än vad andra som är vakna kan berätta om vad som hänt under natten.

Drömmer man så sover man inte.

Man går och lägger sig trött och vaknar utvilad om man inte har sömnstörningar. Med andra ord man upplever livet utan avbrott.

Vad jag märkt är att när livsbegreppet var oklart så var drömmarna stökiga och svåra att redogöra för p.g.a. stresigt vardagsarbete som medförde att hjärnan var på högvarv som inte varvade ner på natten. Nu är drömmarna lätta att minnas som ostörda indikatorer på problem att reda ut.

NEF

Nej, jag kan inte om varje sekund av mitt liv säga att jag upplever och jag vet inte om jag upplever alltid heller. Och ibland sker det avbrott i upplevandets kontinuitet, t.ex. när jag sover, eftersom jag efter sömnen inte vet  eller kan minnas om jag upplevt något eller ej. Jag sätter inte som en självklarhet likhetstecken mellan att leva och uppleva. Inte heller vet jag om jag alltid har upplevt och alltid kommer att uppleva. Jag vet bara att jag upplever här och nu. Det räcker för mig.

MVH

Algotezza

[Nils-Erik Forsberg]

Algotezza

ag vet bara att jag upplever här och nu. Det räcker för mig.

Ja upplevelse är inte 15 miljarder år och under utveckling utan tidlös.

Risken med den tankegången du säger är att upplevelse hänförs till jag, dvs egocentrerat, jag är mig själv nog, och då blir det kämpigt. I värsta fall blir den uppfattningen globalt folkutbredd med bl.a. besvärande klimatpåverkan som följd som drabbar alla utan undantag.

Livet (jag tillsammans med omgivningen runt omkring mig) är nu och den saken man upplever. Dvs känsla och behov hänförs till livet som helhet och inte till någon part eller någon parts idé. Men livet är varken ett kollektiv eller en enskildhet bland andra enskildheter utan en odelbar enhet där människorna ingår. Samma som att hjärnorganismen är en oskiljbar del av den odelbara människan.

Nog utvecklas en fri och fredlig personlig mentalitet när man tycker om livet som inkluderar alla oss parter. Även alla andra arter än människan. Nuet behöver man inte kämpa för.

NEF

[Avantgardet]

Ta påståendet, utsagan jag uttalar att du som jag finns oskiljbart och utan distans tillsammans med omgivningen som det självklara (axiomatiska) och begripliga livssammanhanget som helhet.

Är det sant eller falskt frågar jag dig?

Huruvida det är sant eller falskt kan jag inte svara på, dock kan jag instämma och säga att jag har svårt att se hur det skulle kunna vara annorlunda. Jag delar dock inte din oro, eller den själklara kopplingen mellan begreppet upplevelse och att föra det tillbaka på individen. Visst bör man emellertid vara språkligt medveten när man talar i denna världen, många föråldrade föreställningar gör livet surt för oss.

[Zokrates]

Jag undrar om en eremit skulle dela Nils uppfattning?

[Algotezza]

Algotezza

ag vet bara att jag upplever här och nu. Det räcker för mig.

Ja upplevelse är inte 15 miljarder år och under utveckling utan tidlös.

Risken med den tankegången du säger är att upplevelse hänförs till jag, dvs egocentrerat, jag är mig själv nog, och då blir det kämpigt. I värsta fall blir den uppfattningen globalt folkutbredd med bl.a. besvärande klimatpåverkan som följd som drabbar alla utan undantag.

Livet (jag tillsammans med omgivningen runt omkring mig) är nu och den saken man upplever. Dvs känsla och behov hänförs till livet som helhet och inte till någon part eller någon parts idé. Men livet är varken ett kollektiv eller en enskildhet bland andra enskildheter utan en odelbar enhet där människorna ingår. Samma som att hjärnorganismen är en oskiljbar del av den odelbara människan.

Nog utvecklas en fri och fredlig personlig mentalitet när man tycker om livet som inkluderar alla oss parter. Även alla andra arter än människan. Nuet behöver man inte kämpa för.

NEF

Även om det är samma verklighet vi upplever större eller mindre delar av, upplever och förstår var och en den på sitt sätt, utifrån sina förutsättningar. Min upplevelse och förståelse av världen är min, bunden till mig. Andras upplevelser kan jag föreställa mig teoretiskt men de blir aldrig konkret, praktisk verklighet för mig. Vi språket försöker vi överföra varandras inre bilder till varandra med större eller mindre framgång.

Huruvida vi lever i fred med vår omvärld eller strider mot den är ytterligare en dimension, vilken i princip är oberoende av det faktum att var och en upplever och förstår världen på sitt eget sätt. Inget hindrar att vi ändå lever fredligt med varandra.

Ju bättre vi kan uttrycka våra inre tanke- och känsloprocesser i yttre för andra upplevbar form (för att på så sätt skapa förståelse för och tolerans  mellan oss levande varelser på detta klot), desto bättre förutsättningar finns det för en fredldig samvaro människor emellan.

MVH

Algotezza

[Zokrates]

Ju bättre vi kan uttrycka våra inre tanke- och känsloprocesser i yttre för andra upplevbar form (för att på så sätt skapa förståelse för och tolerans  mellan oss levande varelser på detta klot), desto bättre förutsättningar finns det för en fredlig samvaro människor emellan.

MVH

Algotezza

Eller, men desto bättre kommer då de maktgiriga att därmed förstå sig på hur de skall utnyttja och manipulera denna mänsklighet, vilken de förövrigt själva tydligt anser sig stå över och ej vara en del av!

[Algotezza]

Ju bättre vi kan uttrycka våra inre tanke- och känsloprocesser i yttre för andra upplevbar form (för att på så sätt skapa förståelse för och tolerans  mellan oss levande varelser på detta klot), desto bättre förutsättningar finns det för en fredlig samvaro människor emellan.

MVH

Algotezza

Eller, men desto bättre kommer då de maktgiriga att därmed förstå sig på hur de skall utnyttja och manipulera denna mänsklighet, vilken de förövrigt själva tydligt anser sig stå över och ej vara en del av!

Allt beror på vår kärleksförmåga och de avsikter den ger upphov till!

Allt kan missbrukas -  bara (o-)viljan finns!

MVH

Algotezza

[magicadehex]

Algotezza

ag vet bara att jag upplever här och nu. Det räcker för mig.

Ja upplevelse är inte 15 miljarder år och under utveckling utan tidlös.

Risken med den tankegången du säger är att upplevelse hänförs till jag, dvs egocentrerat, jag är mig själv nog, och då blir det kämpigt. I värsta fall blir den uppfattningen globalt folkutbredd med bl.a. besvärande klimatpåverkan som följd som drabbar alla utan undantag.

Livet (jag tillsammans med omgivningen runt omkring mig) är nu och den saken man upplever. Dvs känsla och behov hänförs till livet som helhet och inte till någon part eller någon parts idé. Men livet är varken ett kollektiv eller en enskildhet bland andra enskildheter utan en odelbar enhet där människorna ingår. Samma som att hjärnorganismen är en oskiljbar del av den odelbara människan.

Nog utvecklas en fri och fredlig personlig mentalitet när man tycker om livet som inkluderar alla oss parter. Även alla andra arter än människan. Nuet behöver man inte kämpa för.

NEF

Här kan jag verkligen inte hajja hur du menar.
Är detta vad du menar? Att den som lever så mycket som möjligt i nuet är en större miljöbov? Nonsens!
När vi lever i nuet så utvecklar vi vårt medvetande istället för att älta. Istället för att låta våra gamla grubblerier svämma över kosmos, så lämnar vi utrymme för nytt medvetande. Så jag skulle säga att den som inte lever i nuet är den allra största miljöboven.

[Nils-Erik Forsberg]

magicadehex undrar

Är detta vad du menar? Att den som lever så mycket som möjligt i nuet är en större miljöbov? Nonsens!

Nej det är inte det jag menar för det är nonsens.

Jag menar att livet är nuet, inte förut, inte senare, och hänför upplevelse tll livet.

Men man kan ju tänka fel om livet och då försöka att leva så mycket som möjligt och då blir man en allt mera driven miljöbov.

NEF

[Zokrates]

Jag menar att livet är nuet, inte förut, inte senare, och hänför upplevelse tll livet.

NEF

Och hur lång tidsrymd innefattar ditt "nuet", är det en millisekund?:roll:

[Nils-Erik Forsberg]

Sokrates frågar

Och hur lång tidsrymd innefattar ditt "nuet", är det en millisekund?

Ingen tid alls eftersom nuet, livet är och inte blir förr eller senare.

NEF

[magicadehex]

magicadehex undrar

Är detta vad du menar? Att den som lever så mycket som möjligt i nuet är en större miljöbov? Nonsens!

Nej det är inte det jag menar för det är nonsens.

Jag menar att livet är nuet, inte förut, inte senare, och hänför upplevelse tll livet.

Men man kan ju tänka fel om livet och då försöka att leva så mycket som möjligt och då blir man en allt mera driven miljöbov.

NEF

jamen då är vi helt överens  :D

[Nils-Erik Forsberg]

Jag säger igen att jag utgår ifrån det faktum att jag finns tillsammans med omgivningen jag har runt omkring mig oavsett hur olika och mångfaldigt det sammanhanget som helhet ser ut för tillfället. Så dant är livet jag är i och litar på.

Vem annan människa kan inte direkt konstatera det samma och samspråka om livet och sedan bete sig på olika personliga sätt därefter?

NEF

[Algotezza]

Jag säger igen att jag utgår ifrån det faktum att jag finns tillsammans med omgivningen jag har runt omkring mig oavsett hur olika och mångfaldigt det sammanhanget som helhet ser ut för tillfället. Så dant är livet jag är i och litar på.

Vem annan människa kan inte direkt konstatera det samma och samspråka om livet och sedan bete sig på olika personliga sätt därefter?

NEF

Vad finns det att tillägga till en truism som säger att jag befinner mig här och nu omgiven av min omgivning som mina mot omgivningen inriktade sinnen rapporterar om?

Vi kan lita på att livet ter sig på detta sätt: "jag och omgivningen och relationera mellan oss" så länge våra upplevelseorgan eller sinnen fungerar. Om de slutade rapportera om omgivningen, vad skulle du då kunna veta om din omgivning? Du litar på livet, pååtår du,  men i realiteten litar du på att dina sinnen förmedlar och upprätthåller den bild du menar är detsamma som det liv du litar på: du och din omgivning.

Men vi vet inte hur länge den bilden består. Därför kan vi också lita på döden. Lita på att detta att dö innebär en övergång till något annat eller ingenting alls, en avslutning på det liv du litade på. Återstår att se om livet håller sina löften, om det var mödan värt att lita på det... Men vad är det som livet lovar?

MVH

Algotezza

[Nils-Erik Forsberg]

Algotezza säger

Vad finns det att tillägga till en truism som säger att jag befinner mig här och nu omgiven av min omgivning som mina mot omgivningen inriktade sinnen rapporterar om?

Att det inte är sant.

Omgivningen är inte min eller din och sinnena rapporterar om mångfalden föränderligheter om du läser vad jag skriver. Du kan ju inte placera dig utanför omgivningen och titta på den.

NEF