Marksa skrev:Makterna skrev:Marksa skrev:Det kan synas som vi pratar om samma sak. Men du vill gärna begränsa dig till att vi skall vara lika inför lagen vilket för mig enligt ovan är en självklarhet.
Just det, det "kan synas" som att vi pratar om samma sak eftersom båda ståndpunkterna låter snälla. Den ena är ologisk, vilket jag försöker bevisa.
Vad är det som är ologiskt i det jag sagt ovan? Jag säger att jag vill verka för att bygga ett samhälle som verkar för att ge alla människor (enligt definition en bit upp i resonemanget) samma möjligheter, var hittar du det ologiska i detta.
Nu har du tagit bort citatet som visade vad vi från början sa, men om jag minns rätt så diskuterade inte vi alls huruvida alla människor bör ha samma möjligheter (dvs politik/filosofi), utan semantik - vad betyder ordet människovärde. Därvid hävdade jag att om man talade om ett "värde" som inte behövde en tillhörande värdering, så är man ologisk, oavsett hur gott ens syfte än må tyckas vara. Det var det jag menade som var ologiskt.
Huruvida alla människor bör ha samma möjligheter är också en intressant fråga, fast off topic för denna tråd, såvitt jag kan förstå.
Fast på ett är sättet som du svarar på, en illustration som i sig (lite långsökt dock) kan uppfattas som ett svar.
Jag har också slagit fast att det finns ett subjekttivt människovärde,
Ja precis, subjektiva värden finns det hur många som helst av. Vad är det för intressant med subjektiva värden, om man nu inte är ute efter att vända kappan efter auktoriteternas vind utan att tänka själv, vill säga? Men när vi pratar om "Människovärdet" med stort M och i singular, då insinuerar man ju att det är något objektivt, alternativt en ologisk (men givetvis ack så välmenad) hype.
"Den personliga subjektiva värderingen av människor kommer alltid att finnas och förändras när personen i fråga växer och mognar. Och denna personliga värderingsnorm bygger först på dina behov, samhällets "moral" och senare dina erfarenheter. Om dessa erfarenheter är av positiv karaktär kommer du att inbegripa fler och fler inom den sfär där de har ett växande minsta värde för dig".
Kan du se vart jag vill komma?
Nej, i mina ögon ser det inte ut som annat än en klyscha, och om man skalar av de vackra formuleringarna får man såvitt jag förstår bara kvar en innebörd "om man har bra erfarenheter av människan så får man successivt en bättre attityd till människan" (ett budskap som ju lika gärna kan vändas åt andra hållet), fast hur passar det påståendet in här? Om du hjälper mig lite på traven ska jag försöka anstränga mig igen att förstå vad du menar.
Jag har alldrig sagt att det finns ett objektivt människovärde
Men om "Människovärdet" är subjektivt, varför då använda ordet "Människovärdet"? Tänk om jag skulle gå runt och värdera och säga värden på allting jag ser, folk skulle ju tro att jag hade Aspbergers eller nåt. Till vilken nytta? Är det inte nån tanke att detta Människovärdet ska användas till nåt, typ att man ska anse att människan är helig eller liknande? Typ att staten ska tänka "den här stackaren har iofs inte kunnat göra så mycket för samhället, men hans liv ska ändå räddas". Dvs som nån sorts billigt substitut för den utilitariska liberalismens paroll "staten ska värdera alla människors välbefinnande lika högt". Socialismen säger bara ett mellanting, en halvmesyr, typ "okej, de gammelkristna hade rätt i att alla människor har ett värde, men det är fan inte den som går mest i kyrkan som är mest värd, utan alla är lika mycket värda!". Och isåfall är det ju ett objektivt värde man talar om, vilket du förnekar! Fram för en värderingsneutral stat.
Makterna skrev:Jag vill dock gärna utveckla mitt samhälle bortom detta, alltså att det är våran skyldighet att sträva mot ett samhälle som behadlar "alla" (enligt definition ovan) som jämbördiga och med samma rätt till samhällets tjänster även om det i vissa fall kräver mera ekonomiska innsatser av samhället för att uppnå detta.
Om staten t.ex. inför en lag som säger att om en kvinna startar företag så ska hon få 40% mer i bidrag än vad en man hade fått, då värderar den ju exempelvis helt uppenbart kvinnor mer än män. Ändå är det sannolikt att socialister skulle kalla det precis tvärtom.
Och med detta vill du säga att? Möjligen något om din världsbild.
Att socialisterna pratar om jämlikhet men det de avser med ordet är i själva verket att vissa ska vara "mer jämlika" än andra. Dvs apartheid mot de grupper de tycker är osympatiska. Vilket väl i själva verket är motsatsen till egentlig jämlikhet.
By the way jag är inte sosse. Bara så du vet.
Jag har inte sagt att du är socialdemokrat, men uppenbarligen har du PK-värderingar, dvs socialistiska värderingar. Dit räknar jag "ideologierna är döda"-socialister som inte vill kalla sig socialister - typ miljöpartister eller opolitiska humanistiska flummare.
Makterna skrev:Det ironiska är alltså att den här typen av slagord, ofta används för att driva igenom de värsta tänkbara händelserna. Ur tanken "vi älskar vårt fosterland" föddes exempelvis judeutrotningen, ur tanken "det är synd om de svaga" föddes Sovjet-diktaturen, av tanken "apartheid är fel" motiverades Winnie Mandelas tortyr av negerbarn, ur en religion föddes tanken om ett heligt krig mot de som inte trodde på den, och så vidare.
Du menar alltså att du inte älskar dit fosterland.
Min poäng var en helt annan! Men om du frågar, så nej, jag hatar (S)verige och det mesta av vad det primärt symboliserar, utom möjligtvis midsommartraditionen. Tillbaks till saken nu!
Att du inte tycker att det är rätt att hjälpa den svage och att apertheid är rätt. Eller menar du helt enkelt att vi skall hålla käft. Och därmed blir allt bättre.?
Förstod du verkligen inte vad jag menade? Jag menar att resultat är det viktiga, inte att visa sina goda avsikter. Ofta går ju dessa hand i hand - men det finns fall då man måste fatta ett obehagligt men modigt beslut, för att kunna göra det som är utilitariskt rätt! Detta fattar inte socialismen utan den går bara ut på att utstråla medmänsklighet och annat. Visst, medmänsklighet är trevligt, men det hör ju inte till saken! Det tankesätt som det verkar som att du hyser (rätta mig om jag har fel), är lika Aspbergers-aktigt som att säga "jag är röd, därför stannar jag inte när trafikljuset lyser rött, jag tror på den röda vägen. Jag skiter i om jag blir påkörd, för på nåt sätt är det här ändå rätt, rött är färgen på människans blod och det som pumpar i våra ådror, det här måste vi tro på". Allt som låter snällt är fördenskull inte logiskt, konstruktivt eller utilitariskt.