Man kan ju ha självförtroende på flera olika sätt. Tex en person kan ha gott självförtroende för sin förmåga att laga mat men ett dåligt så kallat grundsjälvförtroende..
Men hur märker man om någon förfogar över ett gott självförtroende?
Det sägs ju att personer som måste prata om sina förmågor och goda sidor som liksom måste upplysa andra om dem sällan har ett gott självförtroende.
Har sådanna som måste förlöjliga andra gott själförtroende. (tex jag är för intelligent för att prata med den dumskallen osv)?
Hur definerar ni gott självförtroende.. MVH
Vad kännetecknar en person med gott självförtroende?
Moderator: Moderatorgruppen
Vanligen brukar man skilja på självförtroende och självkänsla. Självförtroende är nog främst att tro att man är bra på något, exempelvis Mattematik eller fotboll. Självkänsla är nog att man tycker att man själv är riktigt bra. Svårt att förklara egentligen kanske. Men om man har riktigt dålig självkänsla tänker man kanske "Jag suger".
Om man ska följa den linje som Argument är inne på så är självkänsla tron på sig själv inför sig själv och självförtroende tron på sig själv inför andra. Jag upplever också den distinktionen mellan orden som vanligast förekommande.
Dvs: självkänsla handlar egentligen om förhållningssättet inför att visa upp något inför sig själv. Självförtroende är förhållningssättet inför att visa upp något inför andra, som ges rätten att döma/avgöra.
Typ.
Dvs: självkänsla handlar egentligen om förhållningssättet inför att visa upp något inför sig själv. Självförtroende är förhållningssättet inför att visa upp något inför andra, som ges rätten att döma/avgöra.
Typ.
Re: Vad kännetecknar en person med gott självförtroende?
maaattias skrev:Man kan ju ha självförtroende på flera olika sätt. Tex en person kan ha gott självförtroende för sin förmåga att laga mat men ett dåligt så kallat grundsjälvförtroende..
Men hur märker man om någon förfogar över ett gott självförtroende?
Det sägs ju att personer som måste prata om sina förmågor och goda sidor som liksom måste upplysa andra om dem sällan har ett gott självförtroende.
Har sådanna som måste förlöjliga andra gott själförtroende. (tex jag är för intelligent för att prata med den dumskallen osv)?
Hur definerar ni gott självförtroende.. MVH
Håller med. Självförtroende är den egna bedömningen av en viss förmåga. Självkänsla är hurpass nöjd man är över sig själv. Hatar man vad man ser i spegeln, eller blir man stolt?
I det antiindividuella Sverige anses det fult att ha alltför god självkänsla, men ett gott råd till envar är såklart att försöka skaffa sig så god självkänsla det går. Man behöver inte bete sig divigt för den sakens skull.
Huruvida man måste förlöjliga andra behöver inte ha med självkänsla att göra alls. Det kan man göra oavsett om man har god eller dålig självkänsla. Men det mest typiska är väl att man måste dissa andra om man har komplex själv, dvs det är snarare knutet till dålig självkänsla.
Att bete sig divigt är en lite annorlunda sak, det behöver inte medföra att man trycker ner andra, snarare att man höjer upp sig själv. Att vara divig är ett säkert sätt att göra sig impopulär, så jag ser ingen poäng med det. Möjligtvis att vissa kan stärka sin självkänsla genom att börja agera divigt..? Men det behöver inte bevisa att man redan har en god självkänsla. Det kan lika gärna vara tvärtom.
Re: Vad kännetecknar en person med gott självförtroende?
maaattias skrev:
Hur definerar ni gott självförtroende.. MVH
Att man inte ställer sig frågan hur det skall definieras. :roll:
MVH
Algotezza
Algotezza aka Algotezza
Självförtroende är som alla beteckningnar missledande. Man kan aldrig ha förtroende för sitt själv för vi har inte några "själv" att ha förtroende för. Självet är en essentialistisk term och går inte att bygga något förtroende på. Förtroendet består i att man genom experimenterande och erfarenhet lärt sig att veta vad man klarar av.
Det verkar vara så att vad man brukar mena med självförtroende är faktiskt förtroendet man har i en relation till andra och borde heta relationsinsikt istället. All poplitteratur snackar om att för att vara attraktiv så måste man skaffa sig självförtroende. Ja, goddag yxskaft. Hur går det till? Ge en förklaring. Skaffa en ny klädstil? Färga håret blått? Snälla...
Vi är underställda den sociala gemenskap som vi ingår i och det är den som avgör vår grad av sk "självförtroende". Det beror helt på vad gemenskapen strävar efter. Om man växt upp i en miljö som hade en viss slags strävanden och därefter måste byta miljö så kommer man oavlåtligen att bli sårbar inför de nya förhållandena och innan man lärt sig den nya ordningen så är självförtroendet sämre än annars.
Detta i sin tur kan leda till att man försöker att roffa åt sig ett självförtroende trots att omständigheterna inte tillåter det. Genom att anamma en viss politisk uppfattning eller andra ideal om hur saker ska vara. Dvs man skaffar sig en attityd.
En sådan attityd kan vara att snacka skit, bete sig macho, tala illa om andra, mobbas och håna folk eller vara "bäst i klassen", snyggast, duktigast, roligast, osv. Men eftersom självförtroendet eller relationsinsikten är helt beroende av den sociala gemenskapen så är alla dessa attityder falska och blir ett hinder för att bilda några bestående eller djupare relationer och hindrar en från att få självförtroende/relationsinsikt.
Det är alltså även omständigheterna som skapar dessa attityder. Det syns väldigt tydligt framförallt på skolor (och arbetsplatser) där de enskilda inte håller med om eller känner något för de strävanden skolan eller arbetet har.
Moralen är helt beroende på hur man känner inför vart man är på väg någonstans. Det är därför det är så svårt att försöka "tala förstånd" med en person som beter sig illa mot andra eller har gett upp allt hopp.
Mening, mening, mening. Vårt behov av mening.
En författarinna sa "mina vänner gör mig verklig", jag tror det stämmer. Utan meningsfull vänskap är vi utblottade och att försöka skaffa sig förtroende eller acceptans hos andra enbart genom olika attityder så kan vi aldrig känna oss tillfreds med oss själva.
Det verkar vara så att vad man brukar mena med självförtroende är faktiskt förtroendet man har i en relation till andra och borde heta relationsinsikt istället. All poplitteratur snackar om att för att vara attraktiv så måste man skaffa sig självförtroende. Ja, goddag yxskaft. Hur går det till? Ge en förklaring. Skaffa en ny klädstil? Färga håret blått? Snälla...
Vi är underställda den sociala gemenskap som vi ingår i och det är den som avgör vår grad av sk "självförtroende". Det beror helt på vad gemenskapen strävar efter. Om man växt upp i en miljö som hade en viss slags strävanden och därefter måste byta miljö så kommer man oavlåtligen att bli sårbar inför de nya förhållandena och innan man lärt sig den nya ordningen så är självförtroendet sämre än annars.
Detta i sin tur kan leda till att man försöker att roffa åt sig ett självförtroende trots att omständigheterna inte tillåter det. Genom att anamma en viss politisk uppfattning eller andra ideal om hur saker ska vara. Dvs man skaffar sig en attityd.
En sådan attityd kan vara att snacka skit, bete sig macho, tala illa om andra, mobbas och håna folk eller vara "bäst i klassen", snyggast, duktigast, roligast, osv. Men eftersom självförtroendet eller relationsinsikten är helt beroende av den sociala gemenskapen så är alla dessa attityder falska och blir ett hinder för att bilda några bestående eller djupare relationer och hindrar en från att få självförtroende/relationsinsikt.
Det är alltså även omständigheterna som skapar dessa attityder. Det syns väldigt tydligt framförallt på skolor (och arbetsplatser) där de enskilda inte håller med om eller känner något för de strävanden skolan eller arbetet har.
Moralen är helt beroende på hur man känner inför vart man är på väg någonstans. Det är därför det är så svårt att försöka "tala förstånd" med en person som beter sig illa mot andra eller har gett upp allt hopp.
Mening, mening, mening. Vårt behov av mening.
En författarinna sa "mina vänner gör mig verklig", jag tror det stämmer. Utan meningsfull vänskap är vi utblottade och att försöka skaffa sig förtroende eller acceptans hos andra enbart genom olika attityder så kan vi aldrig känna oss tillfreds med oss själva.
-
Justin Case
- Inlägg: 3552
- Blev medlem: 31 mar 2007 17:46
Sceptisk skrev:Självförtroende är som alla beteckningnar missledande. Man kan aldrig ha förtroende för sitt själv för vi har inte några "själv" att ha förtroende för. Självet är en essentialistisk term och går inte att bygga något förtroende på. Förtroendet består i att man genom experimenterande och erfarenhet lärt sig att veta vad man klarar av.
Hävdar du att det inte finns något sådant som ett "själv" överhuvudtaget, eller menar du att självet visserligen finns men att man inte kan ha förtroende för det?
Låt oss för kommunikations skull hålla oss till vad människor brukar mena med "själv" och "självförtroende".
Självförtroende måste inte ha stöd i erfarenhet för att vara självförtroende. Det du talar om är befogat självförtroende. Det finns även obefogat självförtroende. Har självförtroendet stöd i erfarenhet, är självförtroendet befogat, och kräver egentligen inte mer än en sund verklighetsuppfattning och att man inte obefogat nedvärderar sig själv. Om man däremot inte har några erfarenheter som stödjer tanken att man har en given förmåga, t.ex. förmågan att flyga, kan alltför gott självförtroende vara farligt (det kan t.ex. göra att man typ hoppar fallskärmshoppning utan fallskärm).
Men ibland kan även ett till synes "utifrån erfarenheter sett obefogat gott" självförtroende ha positiva effekter. Anta att man är lågutbildad och oerfaren och ska söka jobb. Om man då, i trots mot alla odds, verkligen tror att man kan få vilket jobb som helst, fastän så inte är fallet, utstrålar man kanske mer säkerhet och mindre desperation på anställningsintervjun, än om man gör en rent erfarenhetsbaserad bedömning av sina chanser att få jobb (om vi antar att dessa i verkligheten är mindre än vad företaget man söker jobb hos kräver). På så sätt kan man, när man söker jobb, få den som anställer att få känslan av att man har kvalitéer som man inte har, kanske med följden att man blir anställd på "felaktiga grunder". Därefter har man kanske en viss chans att fortbilda sig, så att man hinner ikapp arbetskamraterna. Att man ska få ett jobb kan, i vissa fall, t.ex. så här, faktiskt _kräva_ ett obefogat gott självförtroende just under anställningsintervjun. (Hade man väntat med att söka jobb tills man hunnit skaffa sig adekvat utbildning för jobbet, kanske platsen hade gått till någon annan.)
(Alternativt skulle man ha kunnat uppvisa ett fejkat gott självförtroende, men det är kanske lättare att luras om man först lurar sig själv (särskilt om den som utför anställningsintervjun är bra på att genomskåda folk).)
En person som aldrig lyckats hålla ett bra tal kan genom självhypnos få sig själv att tro att han är en jättebra talare och gå upp på scen och överraskande göra jättebra ifrån sig. Men i sådana fall var ju det "överdrivna" självförtroendet faktiskt inte överdrivet utan befogat redan från början, dock inte på basis av den bristfälliga erfarenhet man _upplevde_ sig ha (innan man gjorde självhypnosen), utan därför att vi ofta underskattar oss själva och saknar kunskap om att det vore befogat för oss att ha större självförtroende än vi vid inventering av våra erfarenheter upplever oss ha fog för att ha.
Vi är mer än våra erfarenheter. (Vi är kapabla till mer än vad våra erfarenheter tycks ge vid handen att vi är.)
En som har en jättebra affärsidé men inga pengar, kan behöva låna 100 000 för att kunna starta ett företag, och så drar han in flera miljoner några år senare tack vare sin jättebra affärsidé kombinerat med lånet. Egentligen hade han inte de där 100 000 från början, men genom att inbilla sig att han hade dem (att låna är ju ett sätt att inbilla sig att man har pengar), vågade han satsa och blev rik. Endast genom att det var möjligt att låna pengar, kunde han genomföra sin idé.
Likadant kan det vara med självförtroende. Man kan vinna på att "låna" självförtroende av sin framtida förmåga, så att säga.
Re: Vad kännetecknar en person med gott självförtroende?
Algotezza skrev:maaattias skrev:
Hur definerar ni gott självförtroende.. MVH
Att man inte ställer sig frågan hur det skall definieras. :roll:
MVH
Algotezza
Haha, bästa svaret på länge!
Jag tänker såhär:
Förtroende handlar om tillit, att vara trygg i sin tro att någon klarar av något. "Jag litar på att Kalle inte hittar på några dumheter när han är ute med sina kompisar", "Jag litar på att Emma inte för vidare det jag har berättat för henne". Om man inte kan lita på Kalle eller Emma så kommer man att gå runt och vara nervös för att de inte ska klara av sina respektive "uppgifter".
På samma sätt blir man nervös och osäker om man inte har förtroende för sig själv och att man ska kunna klara av det ena eller det andra. På grund av detta förväxlar folk ofta osäkerhet med dåligt självförtroende, när det i själva verket är så att osäkerheten är ett symtom av det dåliga självförtroendet - på samma sätt som gulsot kan vara ett symtom på leversjukdom (och folk förväxlar gulsot med hepatit också). Och omvänt så förknippas ofta en lugn och säker framtoning med gott självförtroende, eftersom om man faktiskt har förtroende för sig själv inför en uppgift finns ingen anledning att vara annat än lugn och trygg. Men ett lugnt och tryggt yttre innebär inte nödvändigtvis att personen faktiskt har ett gott självförtroende.
När det gäller självkänsla tänker jag mig mer att det handlar om att ha en robust egen identitet. Om man har dålig självkänsla kanske man hänger upp sin identitet på en specifik god egenskap man har, t ex att man är snygg, har bra betyg, är duktig på fotboll, har bäst säljresultat på jobbet eller vad som helst. När man sedan blir gammal och rynkig, blir underkänd, skadar sig eller någon ny säljstjärna tar ens jobb, rasar hela självbilden och man känner sig värdelös.
Någon som har god självkänsla har däremot byggt upp sin identitet kring många olika egenskaper, bedrifter och talanger och står därmed stabilt kvar när det blåser motvind på ett område.
Förtroende handlar om tillit, att vara trygg i sin tro att någon klarar av något. "Jag litar på att Kalle inte hittar på några dumheter när han är ute med sina kompisar", "Jag litar på att Emma inte för vidare det jag har berättat för henne". Om man inte kan lita på Kalle eller Emma så kommer man att gå runt och vara nervös för att de inte ska klara av sina respektive "uppgifter".
På samma sätt blir man nervös och osäker om man inte har förtroende för sig själv och att man ska kunna klara av det ena eller det andra. På grund av detta förväxlar folk ofta osäkerhet med dåligt självförtroende, när det i själva verket är så att osäkerheten är ett symtom av det dåliga självförtroendet - på samma sätt som gulsot kan vara ett symtom på leversjukdom (och folk förväxlar gulsot med hepatit också). Och omvänt så förknippas ofta en lugn och säker framtoning med gott självförtroende, eftersom om man faktiskt har förtroende för sig själv inför en uppgift finns ingen anledning att vara annat än lugn och trygg. Men ett lugnt och tryggt yttre innebär inte nödvändigtvis att personen faktiskt har ett gott självförtroende.
När det gäller självkänsla tänker jag mig mer att det handlar om att ha en robust egen identitet. Om man har dålig självkänsla kanske man hänger upp sin identitet på en specifik god egenskap man har, t ex att man är snygg, har bra betyg, är duktig på fotboll, har bäst säljresultat på jobbet eller vad som helst. När man sedan blir gammal och rynkig, blir underkänd, skadar sig eller någon ny säljstjärna tar ens jobb, rasar hela självbilden och man känner sig värdelös.
Någon som har god självkänsla har däremot byggt upp sin identitet kring många olika egenskaper, bedrifter och talanger och står därmed stabilt kvar när det blåser motvind på ett område.
Isse skrev:Hm, ibland får ja för mig att självförtroende = kläderna man har på sig.
Självförtroende naken är väl då betingat av i vilken grad ens kropp överensstämmer med den egna kulturens ideal eller ej...
Är det därför sexuella handlingar oftast sker "skydd av mörkret"? Där är det inte alltid "allt ljus på mig" som gäller...
MVH
Algotezza
Algotezza aka Algotezza
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 9 och 0 gäster