Jag ser dem överallt. Nu inför förra valet blev jag bombarderad av utskick från politiska partier som berättade hur farligt, mycket brottslighet, som det fanns i mitt närområde. Och självklart hur det skulle stävjas av "rätt" parti.
Hela den ökade övervakningsapparaten drivs av skrämseltaktiker. Och den har lyckats väl vad det verkar med övervakningsbranchen som en snabbt växande sektor, med gymnasier i "säkerhet" som följer i dess spår.
Det nu fallnande, men ännu aktuella, ämnet om terrorism fungerar också på skrämseltaktiker. Man vill genom att visa att liv kan förloras aktualisera olika frågor, eller legitimera vissa beslut.
I alla fall då jag har undersökt statistik som menar motivera "varningarna" så har det bara varit en fråga om omskrivningar. Och i många fall saknas det någon konkret grund, de politiska utskicken hade ingen.
Hur bör vi förhålla oss mot detta? Vad kan vi göra mot detta? Jag tycker det är en oerhört viktig fråga då den skapar ett avstånd mellan människor som inte är rationellt motiverat. Vi stänger dörrar om oss istället för att söka tryggheten i samspråk.
Skrämseltaktiker!
Moderator: Moderatorgruppen
Skrämseltaktiker!
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Du vet det ju själv, det är universalmedicin nr1 (ayahuasca nr2) nämligen begränsa reklamen. Rädsla och kärlek är de två vägar som finns att gå för att väcka intresse, alltså är det dessa känslor som exploateras av reklammakarna.
Mitt grundförslag lyder: Gör samhället naturligt reklamfritt, dvs förbjud massmedial reklam fram till den punkt då den aktivt efterfrågas.
Börja med att sno om på regeln om direktreklam, låt den som vill ha reklam sätta upp en lapp på sin brevlåda och bötfäll alla företag som skickar reklam till övriga.
Mitt grundförslag lyder: Gör samhället naturligt reklamfritt, dvs förbjud massmedial reklam fram till den punkt då den aktivt efterfrågas.
Börja med att sno om på regeln om direktreklam, låt den som vill ha reklam sätta upp en lapp på sin brevlåda och bötfäll alla företag som skickar reklam till övriga.
Fruktan styr oss
Om jag lever under konstant stress så är risken stor att jag dör i förtid.
Hehe så kan man tolka det.
Men jag menade mer att även om det är så att "skrämseltaktikerna" har rätt, är ni beredda att ta den större risken som det skulle innebära att be dem dra åt fanders?
Men jag menade mer att även om det är så att "skrämseltaktikerna" har rätt, är ni beredda att ta den större risken som det skulle innebära att be dem dra åt fanders?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Skrämseltaktikerm i media och politik handlar ju inte om att varna för faror, utan om att tjäna pengar för mdias del och om att få/behålla makt för politikernas del. När skrämseln slutar funka hittar man nya vägar. Fjäsk, håltomma löften, superpositiva tankar - några av dessa sätt används ju redan.
Att vara död - om det är ett intet eller ett något - skrämmer knappast någon, men transportsträckan dit, sjukdom, smärta, lidande. Ingen gamling vill "bli ett okummunicerbart nerskitet paket på långvården", helt beroende av andra. Vem vill det?
Vem välkomnar sjukdom, smärta och lidande? Mycket få. Det kan man bara göra om man har något slags övergripande perspektiv på dessa faktorer ochinsett via egen dyrköpt erfarenhet att man kan lära något, gå vidare, också genom sådana mörka erfarenheter. För egen del har mitt eget mörker varit av den arten att jag lärt något, stärkts och överlevt. Jag tycker det är svårare att bära när ens närmaste är sjuka och lider än när man själv gör det.
När folk inte längre blir rädda av skrämselpropagandan förlorar den sitt värde. Men när är vi där, generellt sett?
MVH
Algotezza
Att vara död - om det är ett intet eller ett något - skrämmer knappast någon, men transportsträckan dit, sjukdom, smärta, lidande. Ingen gamling vill "bli ett okummunicerbart nerskitet paket på långvården", helt beroende av andra. Vem vill det?
Vem välkomnar sjukdom, smärta och lidande? Mycket få. Det kan man bara göra om man har något slags övergripande perspektiv på dessa faktorer ochinsett via egen dyrköpt erfarenhet att man kan lära något, gå vidare, också genom sådana mörka erfarenheter. För egen del har mitt eget mörker varit av den arten att jag lärt något, stärkts och överlevt. Jag tycker det är svårare att bära när ens närmaste är sjuka och lider än när man själv gör det.
När folk inte längre blir rädda av skrämselpropagandan förlorar den sitt värde. Men när är vi där, generellt sett?
MVH
Algotezza
Algotezza aka Algotezza
J R Auk skrev:Hehe så kan man tolka det.
Men jag menade mer att även om det är så att "skrämseltaktikerna" har rätt, är ni beredda att ta den större risken som det skulle innebära att be dem dra åt fanders?
Du är inte rädd för terroristerna.
Du är emot de som varnar för terrorismens faror.
Och du är för de som varnar för farorna med de som varnar för terrorismens faror?
Var det rätt uppfattat?
Makterna skrev:J R Auk skrev:Hehe så kan man tolka det.
Men jag menade mer att även om det är så att "skrämseltaktikerna" har rätt, är ni beredda att ta den större risken som det skulle innebära att be dem dra åt fanders?
Du är inte rädd för terroristerna.
Du är emot de som varnar för terrorismens faror.
Och du är för de som varnar för farorna med de som varnar för terrorismens faror?
Var det rätt uppfattat?
Japp. Det stämmer.
Fast jag är inte för de som varnar för farorna med att skrämsel. Utan jag är en av de som varnar för farorna med skrämsel.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Undrar om det var min lite avigt ställda fråga som gör att ingen värderar livet mer, eller den potentiella chansen att det faktiskt finns ett hot, än denna skrämselpropaganda.
Fast vi har inte så bra underlag än
Fast vi har inte så bra underlag än
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Dock kanske man borde skicka in detta till tidningarna, de kollar väl aldrig källor ändå.
100 % av alla tillfrågade svarade att de hellre lever med ett större hot mot sitt liv än att detta hot utnyttjas för att legitimera åtgärder mot det. Demokratin talar för att Securitas skall läggas ner!
100 % av alla tillfrågade svarade att de hellre lever med ett större hot mot sitt liv än att detta hot utnyttjas för att legitimera åtgärder mot det. Demokratin talar för att Securitas skall läggas ner!
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
-
Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
Sorry för det senaste inlägget, fortfarande lite osäker på hur det fungerar med nya inlägg
Jag förhåller mig mig alltid skeptisk mot våra mediers sensationsstorys. Går man t ex på aftonbladets löpsedlar så skulle vi alla vid det här laget vara drabbade, utan undantag.
Det är inte så lite märkligt att dessa medier som anser sig vara demokratins försvarare och maktens vakter försäker skrämma människor så att de blir benägna att springa åt det håll makten vill att de ska springa.
Hur kommer det sig t ex att så många i sverige är rädda för terrorister och muslimer fast det, mig veterligen, inte förekommit ett enda terroristdåd i Sverige?
Hur kommer det sig att så många lever i skräck och vånda över sjukdomar som är otroligt sällsynta (t ex ALS och mördarbakterier) medan oron för miljön inte alls är lika påtalaglig?
Enligt min mening har dagspressen, med få undantag, spelat ut sin roll som demokratins garant och maktens granskare. Man säljer annonser och skådespel (läs kändisskvaller) till en allt aningslösare allmänhet (eller kan det vara så att människor ser vad som pågår men inte orkar bry sig?)
Jag förhåller mig mig alltid skeptisk mot våra mediers sensationsstorys. Går man t ex på aftonbladets löpsedlar så skulle vi alla vid det här laget vara drabbade, utan undantag.
Det är inte så lite märkligt att dessa medier som anser sig vara demokratins försvarare och maktens vakter försäker skrämma människor så att de blir benägna att springa åt det håll makten vill att de ska springa.
Hur kommer det sig t ex att så många i sverige är rädda för terrorister och muslimer fast det, mig veterligen, inte förekommit ett enda terroristdåd i Sverige?
Hur kommer det sig att så många lever i skräck och vånda över sjukdomar som är otroligt sällsynta (t ex ALS och mördarbakterier) medan oron för miljön inte alls är lika påtalaglig?
Enligt min mening har dagspressen, med få undantag, spelat ut sin roll som demokratins garant och maktens granskare. Man säljer annonser och skådespel (läs kändisskvaller) till en allt aningslösare allmänhet (eller kan det vara så att människor ser vad som pågår men inte orkar bry sig?)
Frihet är människans önskan men sällan hennes lott
Avantgardet skrev:Vad har du nu gjort för nåt, Auk?
Den frågan måste nog preciseras.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
-
Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 343 och 0 gäster