Statliga eller privata industrier?

[J R Auk]

Jag vet de facto att just sådan företagsform som Jbig förs fram har anammats av vissa.

Ett hotell i Stockholm införde det, då ägarinnan hade svårt att få det att gå ihop. När alla såg vad vinsten var att dela på så kunde de fördela arbete och förtjänst utan att gå med tron att någon uppifrån skinnade dem. Kan inte komma ihåg vad det heter dock. Men när jag läste om det så framställde reportern det som att alla som intervjuats var nöjda med situationen trots att de alla gått ner i lön. (eller de flesta i alla fall).

[Kallekula]

Jag misstänker att du är ironisk AUK.

I annat fall se det så här:

Kemilärare biggen ska bevisa att det är skönt och svalkande att bada i saltsyra. För att bevisa detta så häller han upp ett badkar med vatten (skönt kapitalistiskt vatten), häller i några droppar saltsyra och sedan hoppar han i. Därmed anser sig biggen bevisat att bada i saltsyra är behagligt och skönt.

Det beviset gör mig inte speciellt övertygad om att det är ok att hoppa i det ekomiskdemokratiska/kommunistiska syrabadet. Eller det kanske du tycker?



Det finns kooperativ inom den kapitalistiska marknaden. Visst. Jättebra. De har bildats på frivillig basis. Inget tvångövertagande av produktionsmedel. Det är bara en av många företagsformer på den kapitalistiska marknaden. Obs den kapitalistiska marknaden/samhället.

Eller finner du det inte en aning humoristiskt att biggen ska bevisa att hans ekonomiska demokrati fungerar inom hela samhällen genom att referera att det fungerar i USA. I USA. Ha ha.

[Kallekula]

Jag vet de facto att just sådan företagsform som Jbig förs fram har anammats av vissa.

Ett hotell i Stockholm införde det, då ägarinnan hade svårt att få det att gå ihop. När alla såg vad vinsten var att dela på så kunde de fördela arbete och förtjänst utan att gå med tron att någon uppifrån skinnade dem. Kan inte komma ihåg vad det heter dock. Men när jag läste om det så framställde reportern det som att alla som intervjuats var nöjda med situationen trots att de alla gått ner i lön. (eller de flesta i alla fall).

Men du AUK vi kan ju kolla om det stämmer. Företagsform som jbig för fram i relation till detta fall dvs. Du tog upp ett exempel om ett företag som var på på väg att gå i putten. Där ägaren själv gick med på förändringar. Biggens förslag går ut på att detta även ska gälla företag som går bra och där ägaren inte går med på att ändra utifrån de ideer som skissas upp. Så bara där faller det.

I biggens fall handlar det om makten över produktionsmedel (har man hört dem gamla godingen förut? Hur gick det i de länder som körde det racet). Hur såg det ut i detta fall? Vilka produktionsmedel talar vi om? Vad fick de anställda göra med dessa produktionsmedel, resp inte göra? Vilken makt talar vi om (om detta kan inte biggen ens ge några generella svar i sina pamfletter).

Om företaget sedan gick bättre. Har då de anställda rätt till hela vinsten (om de så önskar)? Hur såg avtalet ut? Blev de delägare? Osv osv. Jag misstänker att du inte har en aning, men lugnt det har inte biggen heller (i de exempel han anger). Han vill mest gapa ut sina kommunistiska ideer. Det konkreta och verkligheten saknas.  :)

Trodde inte du AUK var så mycket för kommunism, men ser man på.

p.s Biggen är en klassisk demagog, läs han övergripande programförklaring och koppla det sedan till hans övriga texter. Det som guidar hela han utopi. Att biggen sedan lindar in det i bommul och försöker villa bort de som läser det må vara hänt. Kläm han på pulsen om det och han enbart fnissar (han vill givetvis inte ta en diskussion), men att du AUK går på sådana lätta. Tss.

Nu håller jag på att styra upp ett projekt. Har en polare som är bilmeck. Ska dra dit en VD nu i veckan. VD för ett telecomföretag. Han är helt såld på gammla amrikanska  muskelbilar. Han investerar i dem. Vi ska kolla lustgaskonvertering i en av hans gammal kärror. I samma veva så ska jag låna grannens Ford 65a med en 350 i. Det får firman bekosta. Hyr den fr.om idag. Fan vad kul! Det blir perfekt. Lite bilgullande med VDn sedan är affären i hamn(finns ett antal konkurrenter som erbjuder ungefär samma sak). Jag är bemyndigad att sälja grannes bil till rätt pris till VD. Hon (det är faktiskt en ung tjej som kör bilen, coolt) har i sin tur en brorsa som har en båt som jag skulle kunna tänka mig i sommar (kanske, det är en stor v8 i den drar sinnessjukt mycket bensin). Men han är också hantverkare och jag och frugan ska flytta nu så det kan bli något. Kan göra upp något där. Osv osv. Om du läser detta biggen. Detta kallas för affärer. Det du drömmer om att du har pysslat med.  :)  eller hur det nu var.

Det roliga är att min chef ska med på detta "möte", men han har ingen aning vad det handlar om. Ska bli kul att hämta upp chefen, handelsmuppen, i den bilen. Se AUK det blir inte roligare än du gör det. Gå inte och sura, var lite kreativ istället.  :) Spela med systemet istället för emot det.

[J R Auk]

Jag misstänker att du är ironisk AUK.

Nej jag är inte ironisk, jag är helt allvarlig.

[J R Auk]

En fråga bara Kalle, skall vi tillåta företag och de som styr dem genom sina kapitalinvesteringar ta över all politik och därmed effektivt styra världen?

Om svaret är nej så måste vi göra något åt antingen vårat finansiella system eller så kommer vi behöva återkommande omfördelningar av rikedomar.

Jag tror du inte är kapabel att se vidderna av vad vårat nuvarande system gör med våran kultur. Och oss med. Men men, du var väl ung på 80- talet. Hade din primetime då. Av någon anledning så är de flesta i den åldern lost causes, undrar varför alla drömmer om cola och porche, och snabba cash på börsen.

Sicken fattig dröm. Men men, det är jag det.

[Kallekula]

Jaha och din lösning är?

Och du AUK. Vad hände med hotellet? Du vet hade jag ett hotell och det visade sig att det gick så dåligt. Sälja är inget alternativ, skulder. Vad göra? Kör en biggen. Eller rättare sagt låt de anställda få ta del av eventuella framgångar.Sänka löner och mer arbete.  Går det sedan riktigt bra sälj rasket och behåll vinsten själv (beror på hur avtalet mellan de anställda och ägaren såg ut).  Kan ju vara så att de upprättades ett riktigt skitavtal för de anställdas  del.


Vilken vinglig bil. Fast vilket ljud och känsla. Satans vad den drar bensin.

Jag vet att du retar dig på det småaktiga handlandet i vår kapitlistiska värld. Kunde inte låta bli att skriva lite om det.  :)

[Jbig]

Hejsan!

Vi fortsätter vår skissartade genomgång av den ekonomiska demokratin, dess möjligheter och dess framtida utformningar.....

Avskedanden i, och avveckling av, arbetarägda/styrda företag

Det skall bli kostsamt för företagen att avskeda de anställda om det inte finns skäl som brottslighet eller missbruk för att få bort en anställd. I övrigt skall det kosta arbetsgivarna en årslön att avskeda en anställd. Naturligtvis skall antalet anställningsår avgöra när man uppnår denna årsersättning, flera möjligheter finns, en sådan är att årslönen betalas ut till den som jobbat över två år i företaget. Men det finns säkert andra varianter även här, något som framtiden får utvisa. Denna skall vara obeskattad (helst, det finns flera lösningar, som man i framtiden kan komma fram till) liksom den inte skall ligga till grund för den ersättning som den arbetslöse sedan ansöker om. Avgångsbidraget skall alltså komma den avskedade till godo utöver den hjälp han eller hon sedan erhåller från, exempelvis, arbetslöshetskassan.

Yttrandefriheten skall vara total både inom privata och offentliga företag och arbetsplatser - inga inskränkningar över huvudtaget skall förhindra de anställda liksom ägarna att framföra kritik, sina egna tankar eller tala med olika medier angående problem på arbetsplatsen osv. Detta skall skyddas i lag, inte bara gällande den offentliga sektorn utan även den privata. Allt motstånd mot ett sådant genomförande måste betraktas som inskränkningar i yttrandefriheten - och bekämpas tills den sista motståndsmannen har gett upp.

Det kan även finnas en annan variant, att det faktiskt kan vara lättare att avskeda folk, men då skall människor ha rätt att under arbetslösheten uppbära en 75-90 procentigt bidrag. Det lägre talet för högbetalda, det högre för de lågbetalda. Närmast en slags medborgarlön, vilket vi har råd med, det existerar ju delvis redan idag! Det är nödvändigt med tanke på att ett arbete som år 1900 krävde 10 personers arbetskraft idag endast kräver en persons arbetskraft. Allt fler blir med nödvändighet ”över” i produktionen av varor och tjänster i ett samhälle som drivs mot allt mer effektivitet och resursutnyttjande. Och då kan vi ju inte låta utslagningen pågå – för då, om någonsin, kan vi få en riktigt obehaglig social proteststorm, ja rent av en slags revolution på halsen!  :lol:

Vi avslutar snart med del två i samma anda, avskedanden/avvecklingar av de löntagarägda, eller demokratiskt drivna företagen.....som ju alla oroliga nyliberaler och sverigedemokrater räds mest, kan vi tänka.....

MVH
bigj

[teoretikern]

Jbig skrev en text om statens roll för industrier. Här är svaret i och med att den tråden blev låst:


Nu delvis spammar du saker jag redan svarat på, det tycks som att jag häller vatten på en gås, men jag kan ta det igen.


Angående Japan.

De amerikanska företagen överraskades helt riktigt av de japanska, det gäller främst hemelektronik och bilindustri. Intressant att se är dessa japanska industriers vagga, hur de utvecklades. Den japanska staten, MITI, fastställde produkter Japan ansågs vara bra på att producera, och producenterna skulle få statliga lån till en låg ränta. Det som senare kom att bli exportframgångar, bilar och hemelektronik, ansågs inte vara värda att hamna på denna lista, därför att amerikanska produkter sågs så mycket bättre, så japanska producenter motarbetades genom att MITI agerade helt utefter vänstermallar: man sänkte tullarna för amerikansk elektronik och bilar.  Och för elektronikindustrin försvårades import av speciella metallband genom att import av dessa licensbelades. Men istället inträffade någonting annat: den konkurrensutsatta japanska industrin såg konkurrensen som ett hinder att övervinna, vilket de lyckades med, så de slogs aldrig ut. Japan är i verkligheten egentligen inte ett föredöme för vänstern, tvärtom. Vänstern tycks dessutom, när vi ändå är inne på protektionism, ha missuppfattat syftet med att somliga stater inför införseltullar överhuvudtaget. Syftet är inte bara att utländska produkter ska hindras från att slå ut inhemska. Helt plötsligt i och med oljekrisen under 70-talet stod den japanska bilindustrin redo att med mindre motorer tillgodose

Det är riktigt att antalet och kvaliteten på japanska industrirobotar var en kort tid bättre än de amerikanska, men de japanska framgångarna har inte heller riktigt att göra med antalet industrirobotar. De amerikanska industrier som drabbades av den japanska konkurrensen trodde sig ha lärt sin läxa och satsade på just high tec robotar, en av skapelserna var General Motors toppmoderna fabriker i Ohio, vilken snabbt förvandlades till ett fiasko. Senare upptäckte man att  de japanska företagen är inte riktigt så effektiva man antagit, för om man tar de japanska bilfabrikanterna som exempel, använder de fler underleverantörer, så folk invaggades i falsk tro att Toyota & Co var desto effektivare i produktionen än de amerikanska. GM har på senare tid fått sämre kreditranking, så orsakerna till den amerikanska eftersläpningen står inte alls enbart att finna i industrirobotarna, utan vad jag vet i fyra andra anledningar. Tre av dessa tänker jag nämna, den sista nämner jag inte för jag har ingen lust att sitta och kasta pärlor för svin. Om någon är intresserad av den anledningen, kan denne sända ett PM.

Den anledning jag först nämner är ersättningen till arbetarna. Japanska storföretag har en uppsjö av olika alternativ att välja mellan när det gäller pensionsfonder eller nutida lön. Resultatet är jämnare produktion och nöjdare arbetare.
Den andra anledningen är det japanska kvalitetstänkandet, vilket härstammar ifrån mycket kräsna japanska konsumenter.  Dessa hade ingen lust att acceptera undermåliga fabriksnya produkter och senare reklamera produkten, vilket emellertid amerikaner gjorde. Här utvecklades det japanska kaizen, kraven på kvalitet i produktionen, att en japansk arbetare kan när som helst stoppa produktionen om denne upptäckt ett fel, vilket visade sig vara i längden billigare än tidigare system.
Den tredje är just in timesystemet, vilket utvecklades i Japan pga höga markhyror. Istället för att ha dyra lager, önskade japanska företag produkter precis när de  behövdes och inte pga att de kanske behövdes (just in case).



Angående misslyckade amerikanska företag:

Företag som går dåligt ska inte räddas. Varför tror du att det är pinsamt för liberaler att Penn Central eller Chrysler fick räntefria lån från den amerikanska staten? Du kanske sitter förnöjsamt framför datorn och tror dig ha utdelat ett i mängden dödliga hugg, men fallet är tvärtom. Ur din synvinkel hade det nog varit trevligt om staten räddat alla tillverkare av hästdroskor när de första massproducerade bilarna från Ford såg dagens ljus.

Anledningen till att Reagan fick rädda amerikanska företag hörrör inte alls ifrån ett liberalt misslyckande, utan ifrån fackföreningar, företagsledningar och mediakampanjer vilka visade bilarbetare vilka kanske skulle behöva avskedas.

Anledningen till att Reagan fick bail out en bank var pga inflationsbekämpningen, vilken påminner om den Sverige upplevde nästan tio år senare: först ökar staten penningmängden för att senare strypa den, vilket gör att banker råkar ut för rejäla problem. Staten garanterar inte alls heller att tio kronor kommer om tio år vara värda tio kronor. Om detta inte är en finansiell skandal, ja då vet jag inte vad som kan vara skandal längre. Men penningpolitiken, berg- och dalbanan, undgår vänsterkritik helt.



Angående statliga innovationer:

Sedan 30-talet fick staten en stor tilltro bland gemene man i Västeuropa. Nationaliseringar sågs med godo. New Deal likaså, bland majoriteten höga politiker, höger som vänster. Kom ihåg att nyliberalismen togs emot inledningvis mycket försiktigt hos äldre konservativa politiker! Varför statlig forskning då lyckas med det ena underverket efter det andra, varför statliga laboratorier sjuder av produktivitet utan att dessa innovationer överförs till statliga företag, utan att statliga företag istället ska behöva dras med improduktivitet, är för mig en gåta. Svaret finns snarare om man dissekerar vänsterfantasier och man finner de vanliga sagorna och påhitten.

Det var inte staten någonstans i världen som upprättade de första industriella laboratorierna, utan det var tyska privata firmor. Den amerikanska staten låg länge hopplöst efter vad gäller forskning. Inför första världskriget gick en amerikansk ingenjör och frågade (jag har glömt vilken instans) om hans forskning skulle kunna vara till nytta inför ett eventuellt krig och fick svaret att ”Nej, vi har redan en kemist som forskar åt oss”.

Det var inte staten som uppfann datorn, utan det var IBM, vilket samtidigt experimenterade med att koppla samman just datorer. Utvecklingen mot Internet var redan på gång.

Transistorn utvecklades inte i ett enda företag utan i tolv olika. Staten gav heller aldrig bort pengar i forskningen utan när den första transistorn uppfunnits kom en statlig order vilken gav företaget startkapital så att det kunde växa.

De amerikanska skolorna och universiteten var privata ända fram tills 1930-talet.

Boeing var stora redan innan andra världskriget.




Angående oligopol:

Det är helt riktigt att det förekommit mål för anti-trustdelegationer, alltsedan slutet av 1800-talet. Det första bolag som fick smaka på dem var Standard Oil. Men utvecklingen sprang redan under anti-truståtalet ifrån det aktuella fallet, i och med att bensin och elkraft utvecklades. Standard Oils ställning föll redan under åtalets gång, pga konkurrenter. Det är fallet med de flesta anti-trustfall.

Något liknande drabbade AT&T under 1900-talet vilket behövde ha något höga priser för att göra investeringar. Men kontraktet med amerikanska staten löd att AT&T skulle ”erbjuda lägsta möjliga pris”, vilket innebar att AT&T kunde inte investera med följd att priserna i det långa loppet blev högre än med investeringar.


Uppenbarligen har du inte hört talas om X-effektivitet, ett begrepp myntat av den amerikanske ekonomen Harvey Leibenstein. Denne undersökte den amerikanska ekonomin efter hur produktionsökningar sker och hur de ekonomiska resurserna fördelas. Hans upptäckt är intressant. Under den tid när den amerikanska ekonomin ansågs vara genomsyrad av oligopol och verkligen inte vara en öppen ekonomi med utländsk konkurrens granskade Leibenstein under 50-talet hur pass mycket produktionen i marknader med oligopolistisk, otillräcklig konkurrens överprissattes i jämförelse med produkter i marknader med god konkurrens. God konkurrens på en marknad med en mångfald aktörer är enligt somliga inom vänstern trots allt bättre än en oligopolistisk marknad med föga konkurrens. Han kom fram till att "fördelen av att avlägsna monopolism skulle i USA inte höja inkomsten med mer än en trettondels procent" (se Ekonomiska system). Även om Leibenstein räknat gravt fel, ja kanske tiofalt, betyder det inte mycket. Skulle han ha räknat fel, skulle det produktionsgap som bildats när oligopolen begränsar utbudet (precis som OPEC 1973) ändå hämtas in med några månaders tillväxt.


Även Schumpeter undersökte USA:s storföretag, deras insats för ekonomin. Han skrev:

'Teorierna om monopolistisk och oligopolistisk konkurrens och deras populärvetenskapliga varianter kan på två sätt fås att tjäna åsikten att den kapitalistiska ordningen står i motsättning till strävandena att maximera produktionen. Man kan hävda att det alltid varit så att produktionen hela tiden har ökat trots den "styrande borgeoisiens" sabotage. Förespråkare för denna uppfattning vore tvingade att förete bevis för att den observerade ökningstakten beror på en serie gynnsamma omständigheter som inte kan förknippas med den privata företagsamhetens mekanism och som är starka nog att motstå den senares motstånd. De som omfattar denna variant undviker de problem om de historiska fakta som anhängarna till den alternativa uppfattningen ställs inför. Den försäkrar att kapitalismen en gång tenderade att gynna maximal produktion, eller åtminstone en produktion som vore tillräckligt omfattande för att utgöra en viktig faktor vid varje meningsfull värdering av systemet; men att den följande framväxten av en monopolstrukur som dödade konkurensen nu har vänt denna tendens.
För det första antas i detta sistnämnda resonemang förekomsten av en helt imaginär gyllene era av perfekt konkurrens, vilket vid något tillfälle på något sätt förvandlade sig själv till den monopolistiska tidsåldern. Det står emellertid klart att perfekt konkurrens existerat lika lite vid något tillfälle som för närvarande. För det andra måste man påpeka att det utseende som tidsserierna över produktionen har inte tyder på något avbrott i trenden, och viktigast av allt, att den moderna levnadsstandarden hos massorna har växt fram under denna period av relativt ohämmad "big business". Om vi upprättar en lista över de poster som ingår i den nutida arbetarens budget och iakttar deras priser från 1899 och framåt - inte i deras monetära form utan i form av hur många arbetstimmar som behövs för att köpa varorna, dvs varje års penningpriser dividerade med varje års timlönenivå - slås vi säkert av den grad av framsteg som med hänsyn tagen till de imponerande förbättringarna i kvalitet tycks ha blivit större och inte mindre än någonsin förr. Om vi ekonomer var mindre benägna på önsketänkande och mer på att studera fakta, skulle tvivel genast framkomma över värdet av en teori som fått oss att vänta ett helt annat resultat. Ändå är detta inte allt. Så snart vi går in på detaljer och undersöker de enskilda varor hos vilka framstegen varit varit mest iögonfallande, leder oss spåret till inte de företag som arbetar under villkor av atomisk konkurrens utan tvärtom just till de stora koncernerna - vilka som i fallet med jordbruksmaskiner också svarar för en stor del av framstegen inom sektorer med atomisk konkurrens - och en omskakande misstanke smyger sig över oss, att "big business" kanske mera har bidragit till att skapa denna levnadsstandard än till att hålla den nere.'
Han skrev även på annat håll: "Dessutom finner vi att nästan alla industriföretags inkomstförmåga ebbar ut efter en tid som varierar mellan några månader och några årtionden. Vi finner slutligen också att de stora överskottsvinsterna i allmänhet görs i nya branscher eller i branscher som inför en ny metod, och särskilt av företag som är först på fältet."





Dessutom:

Minimilöner orsakade arbetslöshet bland amerikanska ungdomar, det blir lätt så när staten lägger sig i prissättning

Mängden miljölagar i USA har ökat, inte minskat.

[suchanother]

Transistorn utvecklades inte i ett enda företag utan i tolv olika. Staten gav heller aldrig bort pengar i forskningen utan när den första transistorn uppfunnits kom en statlig order vilken gav företaget startkapital så att det kunde växa.

Där har du jävligt fel. Staten subventionerar ständigt och agerar risktagare med skattebetalarnas pengar.
Härmed understöder staten ett ruttet system som inte överlever av egen kraft.
Jämnt detta att skattepengar ska gå till understödjande av systemet.

[teoretikern]

Transistorn utvecklades inte i ett enda företag utan i tolv olika. Staten gav heller aldrig bort pengar i forskningen utan när den första transistorn uppfunnits kom en statlig order vilken gav företaget startkapital så att det kunde växa.

Där har du jävligt fel. Staten subventionerar ständigt och agerar risktagare med skattebetalarnas pengar.
Härmed understöder staten ett ruttet system som inte överlever av egen kraft.
Jämnt detta att skattepengar ska gå till understödjande av systemet.

All forskning i Sverige finansieras till 93% av det privata; i USA har jag glömt.



Jag håller helt och hållet med att staten riskerar mina pengar, i och med att staten inte alls deklarerar att en krona kommer vara värd en krona om tio år.  :)  Staten skulle dessutom riskera mina pengar, alltså min inkomst, om  alla företag skulle nationaliseras och att beslut rörande företagen ska underställas något mycket vagt "samhällsintresse".


Peter Drucker skriver bra om ekonomi, jag rekommenderar:

[J R Auk]

Transistorn utvecklades inte i ett enda företag utan i tolv olika. Staten gav heller aldrig bort pengar i forskningen utan när den första transistorn uppfunnits kom en statlig order vilken gav företaget startkapital så att det kunde växa.

Där har du jävligt fel. Staten subventionerar ständigt och agerar risktagare med skattebetalarnas pengar.
Härmed understöder staten ett ruttet system som inte överlever av egen kraft.
Jämnt detta att skattepengar ska gå till understödjande av systemet.

All forskning i Sverige finansieras till 93% av det privata; i USA har jag glömt.



Jag håller helt och hållet med att staten riskerar mina pengar, i och med att staten inte alls deklarerar att en krona kommer vara värd en krona om tio år.  :)  Staten skulle dessutom riskera mina pengar, alltså min inkomst, om  alla företag skulle nationaliseras och att beslut rörande företagen ska underställas något mycket vagt "samhällsintresse".


Peter Drucker skriver bra om ekonomi, jag rekommenderar:

Så alla skattelättnader som följer med dessa "bidrag" till forskningen står även de privata för? Eller menar du att något sådant inte finns?

Sicken naiv syn, staten är bara det organ som gör att aristokratin får behålls sitt grepp och folkets vrede inte stjälper "ordning" över ända och skapar "kaos".

[teoretikern]

Så alla skattelättnader som följer med dessa "bidrag" till forskningen står även de privata för? Eller menar du att något sådant inte finns?

Sicken naiv syn, staten är bara det organ som gör att aristokratin får behålls sitt grepp och folkets vrede inte stjälper "ordning" över ända och skapar "kaos".

Skattelättnader var vanligare förr. Skattesystemet i början av 90-talet var till för att motverka snedvridningar i investeringar, utdelningar eller lagerhållningar (svenska företag hade tack vare skattesystemet stora lager vilka blev en nackdel i och med just in time, så var är den allseende staten?); eller för den delen forskning. En av fördelarna med platt skatt Milton Friedman pläderat för och motvilligt till slut fick gehör för.

Indianstammarna hade ingen stat, men någon harmoni i hela nordamerika syntes inte till. Vi kommer här in på statens funktion, men liberaler menar att staten ska ha annan funktion än den allvetande, allseende, riksomstöpande, omdanande, upplyste despoten och sociala ingenjören som somliga socialister har som förebild.

Om du nu är anarkist, behöver du inte ta åt dig av kritiken av statliga företag som vi sett dem i västerlandet. Däremot behövs en rejäl begrundan över vad anarki kan resultera i. Vad säger historien?

[J R Auk]

Jag vet inte, vart har en sådan form rådit under moderna förhållanden?

Och kom inte och säg i ruinerna av en krigshärjad nation, för där brukar inte ett raskt infört starkt styre heller leda till bra saker från början.

[J R Auk]

Fast jag skulle i och för sig säga att alla ensliga platser där våldsmonopolet inte når är anarkistiska. De förlitar sig enbart på människors välvilja, deras bredvillighet för att ordna sig i "samvaro".

Och jag vet inte med dig, men jag tycker sådana ställen verkar fungera bra och vara trevliga, även om mina erfarenheter är väldigt begränsade.

[teoretikern]

Fast jag skulle i och för sig säga att alla ensliga platser där våldsmonopolet inte når är anarkistiska. De förlitar sig enbart på människors välvilja, deras bredvillighet för att ordna sig i "samvaro".

Och jag vet inte med dig, men jag tycker sådana ställen verkar fungera bra och vara trevliga, även om mina erfarenheter är väldigt begränsade.

Fast då är vi inne i urinvånares krig, och där är Nordamerikas många indianer ett bra exempel på frånvaro av stat och pga detta blodiga strider, och detta trots jämlikhet, jämställdhet och demokrati. LeBlanc belyser detta bra: