Möjlighet, sannolikhet, rimlighet?
Moderator: Moderatorgruppen
Möjlighet, sannolikhet, rimlighet?
Ja nu ska vi diskutera detta anser jag. Tills jag är tillbaks, måste till systemet inför helgens festiviteter så kanske någon behagar inleda ämnet. Har själv inte direkt något angreppstaktik för att utmåla bilden av detta så som jag ser det.
Men vi kan inleda med frågan; varför så många inte vill kännas vid induktiv kunskap.
Hume, Popper mfl. (inte vill kännas vid är kanske starkt ord, men de problematiserar definitivt)
Men vi kan inleda med frågan; varför så många inte vill kännas vid induktiv kunskap.
Hume, Popper mfl. (inte vill kännas vid är kanske starkt ord, men de problematiserar definitivt)
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
-
suchanother
- Avstängd
- Inlägg: 4109
- Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
- Ort: Göteborg
Jag kan inflika med en variant av induktionen, nämligen den matematiska induktionen.
Här finns grunden för induktionen, nämligen en slutsats dragen från enskilda observationer. Dock finns en avgörande skillnad mot "vanlig" induktion. Den matematiska induktionen bygger nämligen på "arv" och linjär oföränderlighet. Ingen annanstans i naturvetenskapen kan du dra så bergsäkra slutsatser som inom induktionsmatematiken. Varför? Därför att matematiken bygger på en logisk kedja, en kedja som naturvetarna förgäves försöker uppnå men som redan är inbyggd i matematiken. Därför är den matematiska induktionen i särställning.
Här finns grunden för induktionen, nämligen en slutsats dragen från enskilda observationer. Dock finns en avgörande skillnad mot "vanlig" induktion. Den matematiska induktionen bygger nämligen på "arv" och linjär oföränderlighet. Ingen annanstans i naturvetenskapen kan du dra så bergsäkra slutsatser som inom induktionsmatematiken. Varför? Därför att matematiken bygger på en logisk kedja, en kedja som naturvetarna förgäves försöker uppnå men som redan är inbyggd i matematiken. Därför är den matematiska induktionen i särställning.
suchanother skrev:Jag kan inflika med en variant av induktionen, nämligen den matematiska induktionen.
Här finns grunden för induktionen, nämligen en slutsats dragen från enskilda observationer. Dock finns en avgörande skillnad mot "vanlig" induktion. Den matematiska induktionen bygger nämligen på "arv" och linjär oföränderlighet. Ingen annanstans i naturvetenskapen kan du dra så bergsäkra slutsatser som inom induktionsmatematiken. Varför? Därför att matematiken bygger på en logisk kedja, en kedja som naturvetarna förgäves försöker uppnå men som redan är inbyggd i matematiken. Därför är den matematiska induktionen i särställning.
Det är dock ytterst tveksamt huruvida den matematiska induktionen är en variant av induktionen eftersom den matematiska induktionen är ren deduktion. Olyckligt ordval är kanske en bättre beskrivning av det hela.
Möjlighet, sannolikhet och rimlighet är och kommer alltid att vara föremål för spekulation, fram tills dess att något kan sägas vara en sanning utifrån en specifik situation. Det spelar alltså ingen roll hur stor eller liten en möjlighet är, för att avgöra rimligheten, dock bestämmer det måttet på sannolikheten, som endast bygger på tro, precis som religionen.
Till skillnad från matematikens teorem, där varje varje möjlig tolkning kan påstås vara sant ur varje aspekt, är det en omöjlighet att bestämt påvisa en liknande sanning inom de flesta andra områden. Det är osannolikt att vi ens existerar, ändå gör vi det enbart utifrån möjligheten, alltså är det rimligt att säga att sannolikheter ofta slår fel, då det i grund och botten endast är en kvalificerad gissning.
Till skillnad från matematikens teorem, där varje varje möjlig tolkning kan påstås vara sant ur varje aspekt, är det en omöjlighet att bestämt påvisa en liknande sanning inom de flesta andra områden. Det är osannolikt att vi ens existerar, ändå gör vi det enbart utifrån möjligheten, alltså är det rimligt att säga att sannolikheter ofta slår fel, då det i grund och botten endast är en kvalificerad gissning.
-
suchanother
- Avstängd
- Inlägg: 4109
- Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
- Ort: Göteborg
Krenek skrev:suchanother skrev:Jag kan inflika med en variant av induktionen, nämligen den matematiska induktionen.
Här finns grunden för induktionen, nämligen en slutsats dragen från enskilda observationer. Dock finns en avgörande skillnad mot "vanlig" induktion. Den matematiska induktionen bygger nämligen på "arv" och linjär oföränderlighet. Ingen annanstans i naturvetenskapen kan du dra så bergsäkra slutsatser som inom induktionsmatematiken. Varför? Därför att matematiken bygger på en logisk kedja, en kedja som naturvetarna förgäves försöker uppnå men som redan är inbyggd i matematiken. Därför är den matematiska induktionen i särställning.
Det är dock ytterst tveksamt huruvida den matematiska induktionen är en variant av induktionen eftersom den matematiska induktionen är ren deduktion. Olyckligt ordval är kanske en bättre beskrivning av det hela.
Så den matematiska induktionen är inte induktion?
Häng med nu, i naturvetenskapen innebär induktion en slutsats från några observerbara fakta. I matematiken innebär induktion en logisk kedja där det nuvarande stödjer sej på på det föregående, detta är arv, i matematisk induktion ävers egenskaper och det nästkommande är nyfött från det föregående.
suchanother skrev:Så den matematiska induktionen är inte induktion?
Häng med nu, i naturvetenskapen innebär induktion en slutsats från några observerbara fakta. I matematiken innebär induktion en logisk kedja där det nuvarande stödjer sej på på det föregående, detta är arv, i matematisk induktion ävers egenskaper och det nästkommande är nyfött från det föregående.
Nej, inte i dess vanliga bemärkelse. Sedan saknar de dock inte koppling, vanlig induktion är givetvis nästan alltid det matematiker börjar med innan de ger sig på bevisning genom matematisk induktion.
Jag kan citera Polya
This usual designation is a very inappropriate name for a procedure of demonstration, since induction (in the meaning in which the term is most frequently used) yields only plausible, and not demonstrative, inference.
Re: Möjlighet, sannolikhet, rimlighet?
J R Auk skrev:Men vi kan inleda med frågan; varför så många inte vill kännas vid induktiv kunskap.
I princip alla gör det så frågan är felställd. Även om ingen har gett någon bra lösning på induktionsproblemet så kan man gå på Hume's egen linje och motivera det utifrån vårt psyke istället. Objektiv Bayesianism ger en ytterst god version av induktiv logik som ger oss en förlängning av logiken med en stabil förankring i mänskligt resonerande kring osäker information.
- Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
Avantgardet skrev:Jaha, så du är hjärntvättad? Nån som vet hur man får igång sköljprogrammet?
Avantgardet skrev:Att kalla marxismen för "en förlegad analys av samhället" och att dess problemställningar inte längre skulle vara relevanta, som Sceptisk, är att vara ute på djävligt hal is.
(nu när vi etablerat att du är en idiot, vänligen lämna tråden.)
- Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
-
suchanother
- Avstängd
- Inlägg: 4109
- Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
- Ort: Göteborg
Krenek skrev:suchanother skrev:Så den matematiska induktionen är inte induktion?
Häng med nu, i naturvetenskapen innebär induktion en slutsats från några observerbara fakta. I matematiken innebär induktion en logisk kedja där det nuvarande stödjer sej på på det föregående, detta är arv, i matematisk induktion ävers egenskaper och det nästkommande är nyfött från det föregående.
Nej, inte i dess vanliga bemärkelse. Sedan saknar de dock inte koppling, vanlig induktion är givetvis nästan alltid det matematiker börjar med innan de ger sig på bevisning genom matematisk induktion.
Jag kan citera PolyaThis usual designation is a very inappropriate name for a procedure of demonstration, since induction (in the meaning in which the term is most frequently used) yields only plausible, and not demonstrative, inference.
Inte i vanlig bemärkelse? Så typiskt, när argumenten tryter så tages till det allmänna.
Du säger "Nej, inte i dess vanliga bemärkelse".
Vadå vanliga betydelse? Vad menar du med induktionens vanliga betydelse?
suchanother skrev:Inte i vanlig bemärkelse? Så typiskt, när argumenten tryter så tages till det allmänna.
Du säger "Nej, inte i dess vanliga bemärkelse".
Vadå vanliga betydelse? Vad menar du med induktionens vanliga betydelse?
G Polya skrev:This usual designation is a very inappropriate name for a procedure of demonstration, since induction (in the meaning in which the term is most frequently used) yields only plausible, and not demonstrative, inference.
Möjligt = Det som kan tänkas.
Sannolikt = Det som vi kan fästa tilltro till att hända.
Troligt = Det som vi inte behöver fästa tilltro till. Det motiverar tro i sig självt.
Varför har vi dessa distinktioner i språket? Om vi skulle anta att alla sannolikheter talar om objektiva fakta. (vilket skulle kräva att världen är nu vad den kommer vara, i någon mån, och detta ontologiskt och inte enbart epistemologiskt).
Bakom dessa begrepp så ligger det samma sak i alla fall. Det ligger en chans att det som vi föreställer oss realiseras.
Vad är då en chans till realisation?
I fallet med en tärning ser vi det kanske tydligast. Vi vet att tärningen inte kan hamna med annat än en sida upp, och vi vet att alla sidorna är numerologiskt separata. Det vill säga, varje gång vi observerar en tärning i vila, relativt oss, så kommer den visa en av sina sidor upp. (det finns de som kan visa högkant osv, men denna tärning är inte en sådan, och jag hoppas ingen vill jävlas och påpeka att det nästan alltid går att göra tillägg till det möjliga genom det tänkbara)
Men vilken chans har varje sida av tärningen att komma upp? Allt annat lika, alltså ingen sida föredragen inför tillståndet av vila, så kommer de ha samma chans, eller möjlighet. Varje sida måste besegra de 5 andra för att nå positionen av att vara synliga uppåt.
Så vad gör vi när vi sysselsätter oss med sannolikheter?
Vi räknar om naturens förhållanden till det som är likt en tärning.
Vi säger att, det är en chans på tio att en viss häst vinner över en annan, eller att det är 5 chanser av 6 att sossarna vinner valet osv.
Men vad har vi anspråk på sanning i dessa utsagor? Varför kan vi säga att det är 5 chanser på 6 att vi slår 1 till och med 5 på en numrerad tärning?
Jo för att vi har modifierat chansen genom att ställa oss likgiltiga till vilken av de olika sidorna förutom 6:an som kommer upp.
Har då 6:an en sämre chans? Nej, det är enbart fråga om att de andra, som har klumpats samman, vardera har samma chans som 6:an, och att de därför tillsammans har en större chans.
Vi ser alltså här hur det aldrig är frågan om att något kan vara absolut rätt inför ett ställningstagande till sannolikhet. Det kan enbart vara relativt rätt. Sanningen måste vänta med sig tills utfallet är fastlagt, och det är enbart genom att anamma en princip inför hur vi behandlar osäkerheten i sanningsvärdet som vi kan nå ett rätt eller fel sätt att förhålla sig till sannolikheten.
Varför klumpas 5 sidor ihop för att tillsammans ge en större sannolikhet till ett utfall i fördel av 1-5 framför 6?
Jo för att vi vill göra så.
Vi identifierar dem som lika. Precis som vi inför en risksituation stipulerar identitetsgrupper där det som vi tycker liknar varandra får husera på samma sida i sannolikheten.
Ta riskerna för någon som går till jobbet.
Situationen kan vara så att inget händer, att en fågel kvittrar, att en boll studsar förbi fötterna, att en bil tutar osv osv. Allt detta identifieras som något som är likgiltigt. Det värderas inte som något med en speciell relevans.
Om det däremot skulle handla om att bilen kör på, eller fågeln skiter på, eller bollen studsar på benen som snubblar, så identifierar vi det, värderar relevansen, som något negativt, kanske som en "risk".
Men vad vi har gjort här är att skapa oss ideala strukturer, som enbart i bästa fall är korrekta i sin struktur. De är inte på något sätt sanna. Även om de är korrekt beskrivna. Och detta ligger i att det vi gör är att vi godtyckligt definierar relevansen av olika saker till vårat mål; i detta fallet gå till jobbet.
Chansen, sannolikheten, är alltså beroende i sin helhet till värdet, relevansen, och identifikationen vi ger olika möjliga scenarion.
Det är bara att fråga sig vad chansen är att det blir rött efter ett utfall på 98723 st svarta på en roulett så ser man problematiken.
Sannolikt = Det som vi kan fästa tilltro till att hända.
Troligt = Det som vi inte behöver fästa tilltro till. Det motiverar tro i sig självt.
Varför har vi dessa distinktioner i språket? Om vi skulle anta att alla sannolikheter talar om objektiva fakta. (vilket skulle kräva att världen är nu vad den kommer vara, i någon mån, och detta ontologiskt och inte enbart epistemologiskt).
Bakom dessa begrepp så ligger det samma sak i alla fall. Det ligger en chans att det som vi föreställer oss realiseras.
Vad är då en chans till realisation?
I fallet med en tärning ser vi det kanske tydligast. Vi vet att tärningen inte kan hamna med annat än en sida upp, och vi vet att alla sidorna är numerologiskt separata. Det vill säga, varje gång vi observerar en tärning i vila, relativt oss, så kommer den visa en av sina sidor upp. (det finns de som kan visa högkant osv, men denna tärning är inte en sådan, och jag hoppas ingen vill jävlas och påpeka att det nästan alltid går att göra tillägg till det möjliga genom det tänkbara)
Men vilken chans har varje sida av tärningen att komma upp? Allt annat lika, alltså ingen sida föredragen inför tillståndet av vila, så kommer de ha samma chans, eller möjlighet. Varje sida måste besegra de 5 andra för att nå positionen av att vara synliga uppåt.
Så vad gör vi när vi sysselsätter oss med sannolikheter?
Vi räknar om naturens förhållanden till det som är likt en tärning.
Vi säger att, det är en chans på tio att en viss häst vinner över en annan, eller att det är 5 chanser av 6 att sossarna vinner valet osv.
Men vad har vi anspråk på sanning i dessa utsagor? Varför kan vi säga att det är 5 chanser på 6 att vi slår 1 till och med 5 på en numrerad tärning?
Jo för att vi har modifierat chansen genom att ställa oss likgiltiga till vilken av de olika sidorna förutom 6:an som kommer upp.
Har då 6:an en sämre chans? Nej, det är enbart fråga om att de andra, som har klumpats samman, vardera har samma chans som 6:an, och att de därför tillsammans har en större chans.
Vi ser alltså här hur det aldrig är frågan om att något kan vara absolut rätt inför ett ställningstagande till sannolikhet. Det kan enbart vara relativt rätt. Sanningen måste vänta med sig tills utfallet är fastlagt, och det är enbart genom att anamma en princip inför hur vi behandlar osäkerheten i sanningsvärdet som vi kan nå ett rätt eller fel sätt att förhålla sig till sannolikheten.
Varför klumpas 5 sidor ihop för att tillsammans ge en större sannolikhet till ett utfall i fördel av 1-5 framför 6?
Jo för att vi vill göra så.
Vi identifierar dem som lika. Precis som vi inför en risksituation stipulerar identitetsgrupper där det som vi tycker liknar varandra får husera på samma sida i sannolikheten.
Ta riskerna för någon som går till jobbet.
Situationen kan vara så att inget händer, att en fågel kvittrar, att en boll studsar förbi fötterna, att en bil tutar osv osv. Allt detta identifieras som något som är likgiltigt. Det värderas inte som något med en speciell relevans.
Om det däremot skulle handla om att bilen kör på, eller fågeln skiter på, eller bollen studsar på benen som snubblar, så identifierar vi det, värderar relevansen, som något negativt, kanske som en "risk".
Men vad vi har gjort här är att skapa oss ideala strukturer, som enbart i bästa fall är korrekta i sin struktur. De är inte på något sätt sanna. Även om de är korrekt beskrivna. Och detta ligger i att det vi gör är att vi godtyckligt definierar relevansen av olika saker till vårat mål; i detta fallet gå till jobbet.
Chansen, sannolikheten, är alltså beroende i sin helhet till värdet, relevansen, och identifikationen vi ger olika möjliga scenarion.
Det är bara att fråga sig vad chansen är att det blir rött efter ett utfall på 98723 st svarta på en roulett så ser man problematiken.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
J R Auk skrev:Det är bara att fråga sig vad chansen är att det blir rött efter ett utfall på 98723 st svarta på en roulett så ser man problematiken.
Vad är problematiken, berätta. Jag tror jag inte riktigt hängde med på vad din slutpoäng var, kan du ge mer exempel?
Thou shalt not sit with statisticians nor commit a social science.
Krenek skrev:J R Auk skrev:Det är bara att fråga sig vad chansen är att det blir rött efter ett utfall på 98723 st svarta på en roulett så ser man problematiken.
Vad är problematiken, berätta. Jag tror jag inte riktigt hängde med på vad din slutpoäng var, kan du ge mer exempel?
Det är beroende av våran identifikation av de olika delarna, möjliga utfall, serie osv.
Sannolikheten hör oss till och inte världen till.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 25 och 0 gäster