Kritik av Marx's Kapitalet

Politiska ideologier, ekonomiska strategier och lagfrågor.

Moderator: Moderatorgruppen

Hade Marx fel?

Ja, absolut!
4
40%
Nej, ingalunda!
6
60%
 
Antal röster: 10

Jbig
Avstängd på en månad
Inlägg: 2112
Blev medlem: 01 dec 2006 14:54

Inläggav Jbig » 10 jul 2008 12:38

Hejsan!

Thailands damer tycks locka våran teoretiker. Men det är inte detta tråden handlar om, utan huruvida våran, enligt egen utsago, marx-beläste stjärna förstår innebörden av mervärdesteorin eller inte.
Hittills har han alltså satsat allt på att citroner är mer syraka, vilket därmed gör att folk köper dem i färre partier än apelsiner!  :lol:

Alldeles bortsett från att citroner nog köps lika mycket som apelsiner, om vi betänker att även livsmedelsproducenter köper av denna syrakerade frukt, så har vi trots detta ett föreläggande till våran teoretiker:

Nej, mervärdesteorin handlar inte om huruvida folk köper eller icke köper av en vara - mervärdesteorin handlar om hur mycket av varan som består av mervärde samt det värde som det kostar att framställa varan! Ho ho ho ho.....nu är det så enklet att missar han även här teoretikern, så har han under den senaste månaden faktiskt lyckats bli överbevisad 16 gånger - 12 gånger av bigj, 3 gånger av Avantgardet och 1 gång av en till som jag ej på rak arm kommer ihåg! Ett litet nätt sommarrekord - det också!  :lol:

Vi tillåter oss njuta vidare uppe i vårt elfenbenstorn - det skulle rent av smaka rätt gott med en SingapooreSling i värmen! fast dem gör de bäst i Asien, särskillt på Riffles hotel i Singapoore! :D

MVH
bigj
Att verka för det goda...

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 10 jul 2008 16:03

teoretikern skrev:
Avantgardet skrev:teoretikern,

sidanvisningar, tack! Jag imponeras på inga sätt av ditt reciterande av kurslitteraturen, aldrig provat tänka själv? Kurslitteraturen är inte skriven av Gud. Jag vet inte vad du menar med "värdeteorin", det är inget begrepp Marx använder själv, tror inte han en endaste gång (så här långt i mitt läsande) skrivit blott värde, än mindre något om någon "värdeteori". Du får lov att peka på specifika sidor i Kapitalet där detta sker, eller som kan vara till stöd i dina vulgärtolkningar av Marx, om du vill fortsätta den här diskussionen, då jag i sanning inte begriper dina invändningar och än mindre det språk du använder och lägger i munnen på Marx. Vet inte var Marx säger att allt arbete är lika mycket värt (mätt i vilket värde menar du?), det som du kallar vara "grunden för värdeläran" (vilken värdelära?). Du radar upp vantolkning på vantolkning på vantolkning av Marx, och lyckas ändå inte övertygande ha omkull halmdockan. Ingenstans säger Marx heller att man bara skall "producera på". Det problem du här pekar på som problemet med "marginalnyttan", ser jag alls inte som något problem. Marx talar om en varas bruksvärde såväl som dess bytesvärde, och tar man båda dessa i beaktande så är det inget mer än ett skenproblem du rest som bygger på just vantolkning och missförstånd. Det Engels sa angående detta problem, enligt dig, verkar onekligen vara det enda förnuftiga sätt att bemöta problemet, oavsett ekonomiskt system och är allt annat än oansvarigt. Om tillgång och efterfrågan är vad som skall styra marknaden, är det inte också då absolut bäst om man dagligen uppdaterar erfarenheterna?


Det märks att du går på amfetamin, det går ju lekande lätt som 'rinnande vatten' att läsa Kapitalet. Men:

du vet inte vad mervärde är

du vet inte vad enkelt och sammansatt arbete är

du känner inte till värde, bytesvärde, bruksvärde, omvandlat värde

Amfetaminet du tar då och då, kan du specificera dess värde utefter värde, bytesvärde, bruksvärde och slutligen omvandlat värde?

Enligt värdeläran borde apelsiner och citroner vara lika mycket värda, då de kräver för sin produktion samma arbetsinsats i tid. Men folk värderar apelsiner högre, en citron är inte direkt någonting folk överlag äter rakt av. Detta trots värdeläran.


Nej, du bevisar bara att du inte förstår den distinktion som Marx gör mellan bruks- och bytesvärde. Bruksvärde har alltid en vara men det betyder inte per automatik att den har bytesvärde. Bytesvärde erhåller den i samma mån som den är producerad för marknaden. Förstår du denna distinktion så förstår du också varför din invändning missar målet. Sen i övrigt får du skärpa till dig.

Någon moderator kanske har lust att skicka ett litet PM åt de här som uppenbarligen inte vill annat än förstöra varje försök till en seriös diskussion? Det här är nu vad, tredje eller fjärde dagen i rad? Hur många tillsägningar behöver ni? Djävligt tråkigt att ni inte lyssnar...

Inga sidanvisningar i vare sig "Kapitalet" eller "Anarki, stat, och utopi"? Varför förvånas jag inte längre?
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 10 jul 2008 16:06

teoretikern skrev:
Jbig skrev:Hejsan!

Förstår att teoretikern vill komma bort från ämnnet, det äro ej första gången. Men vi kan ju besvara honom med att det inte var en "sådan" bar vi drev. Men eftersom jag ju har bott där nere, och i turiststråken, så vet jag ju hur det funkar. Någon "handpenning" lämnas inte till någon bar eller barägare, det fungerar mer smartare än så!  :D

Nå hur var det nu då? Var exemplet med apelsinerna och citronerna ett sätt att förklara mervärdesteorin? ja eller nej räcker här som svar?  :lol:

MVH
bigj


Nej, ni bedrev istället ett härbärge om nätterna och en välgörenhetsinrättning om dagarna.  :roll:

Så hur fick du betalt av tjejerna? Du menar alltså att din totala brist på social kompetens och därmed varaktiga förhållanden kompenserade du med att kräva betalt av thailändska tjejer i natura?

Jag vet att du ännu inte känner till hela värdeteorin och är sprickfärdig av nyfikenhet. Det dem marxister jag träffat på säger är att allt arbete är lika mycket värt, men samhället värderar ett kilo citroner mindre än ett kilo apelsiner, trots arbetsvärdeläran. Det verkar som att världen struntar totalt i Marx värdelagar.


Vad menas med detta att "allt arbete är lika mycket värt"? Så förstår jag alls inte Marx. Var får du det ifrån?
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Användarvisningsbild
Kallekula
Inlägg: 5393
Blev medlem: 24 maj 2005 17:23

Inläggav Kallekula » 10 jul 2008 18:10

suchanother skrev:Luft och vatten går inte att jämföra, mej veterligen säljs inte luft däremot kan vatten produceras för försäljning så i strikt


Luft nej därför att utbudet är oändligt. Vatten hyfsat billigt, utbudet enormt, osv. Fast skulle utbudet minska och efterfrågan vrar densamma  skulle priserna gå upp, eller vad snackar vi om nu för självklarheter? Eller är det inte det enligt Marx?

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 10 jul 2008 19:07

Kallekula skrev:
Avantgardet skrev:
Någon moderator kanske har lust att skicka ett litet PM åt de här som uppenbarligen inte vill annat än förstöra varje försök till en seriös diskussion? Det här är nu vad, tredje eller fjärde dagen i rad? Hur många tillsägningar behöver ni? Djävligt tråkigt att ni inte lyssnar...



Ta det direkt med biggen istället. Dessutom kallar du någon för ärkenöt  så har du ju själv satt seriositetsribben, så vad yrar du om?

Det är ju härligt när det hetter till som du säger eller hur fan ska du ha det?


Tycker Biggen sköter sig, och skriver faktiskt inlägg med substans. Vad sen gäller detta med "ärkenötandet" så har jag bett om ursäkt för det, fastän jag nog snarast själv skulle ha tolkat det som ett skämt. Visst tycker jag om lita heta diskussioner, men jag ogillar starkt substanslösa. Substans och glöd är ingalunda ömsesidigt uteslutande, tvärtom gör sig båda två som allra bäst tillsammans - men då inte enahanda var och en på varsin sida, utan i syntes för att ge en viss klass och elegans till det sagda. Retoriken skall vara filosofins assistent, inte dess herre, vilket är Gorgias egen ståndpunkt efter det att Sokrates gjort klart med honom.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Användarvisningsbild
Kallekula
Inlägg: 5393
Blev medlem: 24 maj 2005 17:23

Inläggav Kallekula » 10 jul 2008 19:17

Avantgardet skrev:Tycker Biggen sköter sig,



Beror hur du definerar. Kallar man sin meddebattörer för: facsister,älskare av barnamord, totalitärer, nazzar, ärkenötter osv osv så sätter man ju ribban. Det är aldrig ämnat att vara en seriös diskussion. Har du inte fattat detta ännu AV. Biggen är ett troll.Biggen har haft seriösa forum själv man han gav upp detta,och fortsatte med sitt trollande.

Måhända har han det svårt i livet och tar ut sin frustration på nätet, men ändock så får man ju stå sitt kast då.

Säg till han då, du var ju på mig men inte fan törs du säga till biggen.

Levee
Inlägg: 258
Blev medlem: 10 apr 2008 18:27

Inläggav Levee » 10 jul 2008 20:51

suchanother skrev:Du gör samma misstag som Levee och utgår från bruksvärdet som grund för bytesvärdet (priset). Skulle detta stämma så borde vatten vara det dyraste livsmedel vi har. Folk värderar vatten garanterat högre än apelsiner då vatten är helt nödvändigt för överlevnad med istället är det nästan gratis. Förklara detta!


Nu har jag redan forklarat skillnaderna mellan bruksvarde och bytesvarde, sa du kanske missade den ? Men enkelt uttryck sa kan jag nu forklara denna fraga.

Vatten ar dyrt. Vatten ar billigt. I Sahara ar vatten ovardeligt, medans apelsiner inte varderas lika hogt. I Umea ar vatten inte speciellt dyrt, men apelsiner kan vara ganska dyra pa vintern. Sa visst varderar folk vatten hogre an apelsiner, men aven tvartom. Den subjektiva marginalnyttan styr detta. Nyttan for den forsta enheten (vatten) ar enormt hog och detta visas bast grafiskt, hur marginalnyttekurvan efter en brant stigning sedan faller av da nyttan av ytterligare konsumerade enheter faller. Det forklarar aven prisskillnaderna och de regionala skillnaderna.

Utbud. Efterfragan. Tillganglighet. Transformationsproblemet. Smith, Ricardo och Marx satt alla i samma bat. Det priset borde vara var i sjalva verket inte vad det faktiskt var. Marx overgav tom arbetsvardeberakningarna pa slutet och overgick till ett penningvarde enbart for att forsoka hitta en losning.

Detta paminner mig om ett seminarium for manga ar sedan nar jag var en ung och ivrig student. Jag och nagra med mig skulle under en veckas tid lasa in oss pa Smith/Ricardo/Marx, applicera teorierna pa dagens verklighet med hjalp av avancerade berakningsmodeller och datasimulationer och darefter debattera med en annan grupp. Tro mig, hur vi an vande och vred pa det sa skot dom oss i sank. Jag gillar Marx som tankare och filosof, men hans arbetsvardeteorier ar definitivt inte vattentata. Det lackte alldeles for mycket, det var som att forsoka osa en bat under ett vattenfall till slut. Vi kanske skulle ha ringt dig suchanother, du verkar valdigt kunnig pa Marx och du kanske hade kunnat halla oss flytande ett litet tag till i alla fall. Jag laser dina inlagg i debatten med stort intresse och respekt, det skall du veta.

Men jag skulle inte bli forvanad om nagon i framtiden lyckas utveckla teorierna med hjalp av nya matematiska/statistiska ron. Man skall aldrig saga aldrig, aven om det med dagens vetenskap ser ut som en ooverstiglig uppgift.

/Levee

Användarvisningsbild
teoretikern
Inlägg: 496
Blev medlem: 31 mar 2008 07:57
Ort: Sho't

Inläggav teoretikern » 11 jul 2008 08:28

suchanother skrev:Du skriver "folk värderar apelsiner högre". "Värderar" på vilket sätt? Hur folk värderar i pengar får man bäst uppfattning om vad folk är beredda att betala för resp. vara.
Sen håller jag med dej att det är angenämare att äta apelsiner än citroner så i det avseendet värderar jag apelsinens bruksvärde högre men detta omkullkastar inte "värdeläran".

Du gör samma misstag som Levee och utgår från bruksvärdet som grund för bytesvärdet (priset). Skulle detta stämma så borde vatten vara det dyraste livsmedel vi har. Folk värderar vatten garanterat högre än apelsiner då vatten är helt nödvändigt för överlevnad med istället är det nästan gratis. Förklara detta!


I och med att du ger apelsiner ett högre bruksvärde, avsäger du dig värdeläran, gör avbön och   svär istället den marginella nyttan trohet.  Det du säger är att en viss tids citronodling är inte lika mycket värt som lika lång tid apesinodling. I socialismen kommer fortfarande utbyte ske, arbetare kommer inte alls med säkerhet åtnjuta just sin produkt. Arbetare kommer dessutom kräva betalt i någon form av pengar. Här bör citroner och apelsiner vara lika mycket värda, för det har Marx sagt. Och då behöver inte det socialistiska styret bekymra sig för exakt vad och hur mycket som produceras.

Det Marx gjorde som fel var att dela upp ett tings värde i fyra delar, vilket alltså i praktiken inte fungerade när det kom till kritan.

Vatten är väldigt dyrbart i somliga delar av världen och inte alls i det närmaste gratis. Sverige är ett av världens sötvattentätaste länder och det förklarar värdet av vatten här.

Jbig
Avstängd på en månad
Inlägg: 2112
Blev medlem: 01 dec 2006 14:54

Teoriernas giltigheter....

Inläggav Jbig » 11 jul 2008 08:30

Hejsan!

Levee gör det klassiska misstaget, som ju redan Marx talade om. Levee förstår inte tanken med ett bruksvärde. Det är ju som så att bruksvärdet i alla lägen, såväl i Umeå som Sahara är oändligt mycket mer värt än någonsin apelsinerna.

Varför? Jo för att vatten är ett mänskligt grundläggande behov, därför är bruksvärdet på vatten oändligt mycket större än någonsin apelsiner kan vara! Då var det klart!

Mervärdesteorin är ganska enkel, teooretikern förstod den aldrig. Så här funkar den;
Ett arbete av något kostar 100 pengar.
Kapitalisten tager 200 pengar när han säljer varan.
Mellanskillnaden är mervärdet! Då var det också löst!  :lol:

Denna av Avangardet satt fint:

"...Jag tycker Biggens små insinuationer varit helt inom den goda sedens gränser, och de små övertramp han har gjort är lätta att ursäkta då han väger upp detta med substans. Om du kallar Biggen för ett troll, vad gör det dig till? Lägg din energi på att producera nåt vi andra kan ha nytta av i tankeväg, istället för att jaga runt och kasta glåpord omkring dig - okej om de backas upp av substans (återigen). Jbig visar ju också att han har fog att kalla vissa för "totalitärer", och om man nu ogillar det epitetet så kan man ju visa varför det är olämpligt att använda i sammanhanget o.s.v....."

Kallekula blev nog sänkt här, särskilt när hans avund mot dem som vet mer nu berikas ytterligare. Det är alltid skönt när människor som anser att USA:s giftkrig i Vietnam, där fyra miljoner människor är missbildade, är en kamp för friheten, blir åtsatta och kallade för sina rätta epiteringar - om det så är sverigedemokrater eller nazitroende rasister!  
Bäst är dock att ignorera den typ av figurer som mest har som uppgift att störa debatter, då brukar desse sluta till slut. Men de är ej glada, men så äro det!  :lol:

MVH
bigj
Att verka för det goda...

suchanother
Avstängd
Inlägg: 4109
Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
Ort: Göteborg

Inläggav suchanother » 11 jul 2008 09:59

Levee skrev:Nu har jag redan forklarat skillnaderna mellan bruksvarde och bytesvarde, sa du kanske missade den ?

Jodå, läste det inlägget. Där försöker du förklara värdet med produktionskostnader. Som jag skrev i svaret kan en sån förklaringsmodell inte ens hjälpligt förklara värdet då den beskriver priset med andra kostnader/priser och hamnar i cirkeldefinition. På sin höjd kan den användas till att motivera försäljningspriset men förklarar inte prisets egentliga orsak.
Levee skrev:Vatten ar dyrt. Vatten ar billigt. I Sahara ar vatten ovardeligt, medans apelsiner inte varderas lika hogt. I Umea ar vatten inte speciellt dyrt, men apelsiner kan vara ganska dyra pa vintern. Sa visst varderar folk vatten hogre an apelsiner, men aven tvartom. Den subjektiva marginalnyttan styr detta. Nyttan for den forsta enheten (vatten) ar enormt hog och detta visas bast grafiskt, hur marginalnyttekurvan efter en brant stigning sedan faller av da nyttan av ytterligare konsumerade enheter faller. Det forklarar aven prisskillnaderna och de regionala skillnaderna.

Nej, du kan aldrig förklara värdet/priset vilka marginalteorier du än tar till.
Som jag skrev i ett svar till Kallekula, så är varorna inte självgående och tar sej till marknaden för egen maskin utan måste förmedlas dit genom mänskligt arbete. Är tillgången god, som med vatten, och föga arbete krävs för att utvinna det, så är priset därefter, helt enligt Marx teori.
Priset förklarar du istället med "subjektiva marginalnyttan". Vad är detta om inte att köparen gör en värdering av det arbete som krävs för anskaffandet av produkten? Därmed relaterar köparen sitt eget arbete med andras, precis vad Marx menade. Eller har jag missuppfattat det?

Inte heller tillgång och efterfrågan kan förklara värdet, den bestämmer endast marknadsprisets tillfälliga skiftningar kring det verkliga priset. När tillgång och efterfrågan är i jämvikt, och inte längre påverkar priset, infinner sej åter frågan vad är priset ett uttryck för egentligen?

Det finns olika alternativa pristeorier och dyl. till Marx arbetsvärdeteori. Är inte själv insatt i dessa men "råkade ut" ut för dessa under mina matematikstudier i optimeringsteori. De flesta exempel gick ut på att maximera vinsten under givna förutsättningar; "bestäm antalet tillverkade enheter så att maximal vinst uppnås",  förutsättningen utmynnade ofta i marginalvinsten som bivillkor.
Alla dessa ekonomiska teorier och matematiska modeller är säkert utmärkta för producenter/säljare som vill göra största möjliga cash. Men de saknar den objektivitet som Marx har och därför tänker jag behålla Marx arbetsvärdeteori t.v.

Jbig
Avstängd på en månad
Inlägg: 2112
Blev medlem: 01 dec 2006 14:54

Marxismens kluriga väg...

Inläggav Jbig » 11 jul 2008 10:12

Hejsan!

Mer om marxismens teoretiska historik i västerlandet!

Hade dessa nya marxister då rätt i sina analyser? Både ja och nej!

Men samtidigt får vi även erkänna att dessa teoretiker tidigt såg de nya problemen som hotade i framtiden – Adornos frågeställningar kring naturen, då ett sidospår i Frankfurterskolan, återkom plötsligt med full kraft i den ekologidebatt som sedan 1970-talet har dominerat all politisk och ekonomisk diskussion i världen. Marcuses analyser av sexualiteten förebådade de friare sexuella normerna idag, liksom feminismen. Althussers tankar inspirerade till revolterna inom de högre utbildningssystemen i hela västvärlden. Sartres knapphetsbegrepp visade på den byråkratisering som inträffade i de socialistiska länderna efter 1945, medan hans dialektik av serier och grupper föregrep de kapitalistiska resningarna i västvärlden, exempelvis i Frankrike 1968 och USA under perioden 1968-1969.

Hur olika de västliga marxisterna och teoretikerna än var under perioden 1960-1980, så delade de ett grundläggande kännetecken – en gemensam och inte sällan latent pessimism. Medan den klassiska historiska materialismen var positiv till framtiden, är dess efterträdare 70-80 år senare påfallande dystra i sina slutsatser.
I väst förändrades långsamt den optimism som den historiska materialismens grundare hade känt kring sekelskiftet 1900. Mellan åren 1920 och 1960 blev profetiorna allt dystrare och förlorade sakta mark till en allt starkare kapitalistisk struktur, åtminstone i Västvärlden. Många, Adorno, Horkheimer och Marcuse började under 1950-talet förlora hoppet om att alls kunna förändra arbetarklassen i väst under överskådlig tid.

Althussers och Sartres pessimism hade en annan allvarlig horisont, själva den socialistiska strukturen. Sartre menade att en verklig proletär diktatur var en omöjlighet eftersom byråkratiseringen hade fördärvat de socialistiska samhällena som existerade i Östeuropa under 1960-1970-talen. Problemet var knappheten som inte skulle ta slut under det återstående 1900-talet, och rent av även efter detta århundrade. Under perioden 1960-1980 började den västliga marxismen förändras, en del av teoretikerna började till och med tvivla på om de var rätt ute.  

Men i och med året 1968 vände det - igen!

MVH
bigj
Att verka för det goda...

Levee
Inlägg: 258
Blev medlem: 10 apr 2008 18:27

Inläggav Levee » 11 jul 2008 20:26

Hej suchanother. Tack for ditt inlagg. Misstankte nastan att det befann sig en matematiker dar.

suchanother skrev:Jodå, läste det inlägget. Där försöker du förklara värdet med produktionskostnader. Som jag skrev i svaret kan en sån förklaringsmodell inte ens hjälpligt förklara värdet då den beskriver priset med andra kostnader/priser och hamnar i cirkeldefinition. På sin höjd kan den användas till att motivera försäljningspriset men förklarar inte prisets egentliga orsak.


Ok, da borjar vi dar. Kan vi forst komma overens om att producentens onskade forsaljningspris ar storre an eller lika med produktionskostnaden ?  (nu bortser vi fran lagerkostnader och dylikt)

suchanother skrev:Nej, du kan aldrig förklara värdet/priset vilka marginalteorier du än tar till. Som jag skrev i ett svar till Kallekula, så är varorna inte självgående och tar sej till marknaden för egen maskin utan måste förmedlas dit genom mänskligt arbete. Är tillgången god, som med vatten, och föga arbete krävs för att utvinna det, så är priset därefter, helt enligt Marx teori.


Just det. Men om du tar en vara fran ett omrade med god tillgang till ett omrade med dalig tillgang sa stiger priset, eller hur ? Och sa lange som dina kostnader for transporten tillsammans med dina produktionskostnader ar lagre an den inhemska produktionskostnaden sa kommer du att fortsatta transportera varan da du kan salja den for ett lagre pris an vad den inhemske producenten kan. Allt enligt mitt forsta pastaende. Nu narmar vi oss transformationsproblemet, men vi ar inte riktigt dar annu.

suchanother skrev:Priset förklarar du istället med "subjektiva marginalnyttan". Vad är detta om inte att köparen gör en värdering av det arbete som krävs för anskaffandet av produkten? Därmed relaterar köparen sitt eget arbete med andras, precis vad Marx menade. Eller har jag missuppfattat det?


Den subjektiva marginalnyttan handlar inte om att vardera arbete. Det handlar om précis vad det later som, subjektiv nytta. Subjektiv ar nyckelordet har. Om du ar allergisk mot mjolk sa ar mjolk vardelost for dig. Din marginalnyttekurva for mjolk ar horisontell. jag gillar mjolk, sa jag varderar den forsta litern mjolk valdigt hogt. Men den tiotusende litern mjolk varderar jag inte alls lika hogt, trots att det kravts precis samma process, bonden skall ga ut till lagarden, mjolka kon och ta flaskan till mig. Min marginalnyttekurva stiger brant, for att sedan avta allt eftersom utbudet okar. Min efterfragan sjunker, och det gor aven min betalningsvilja.

Koparen varderar vad det ar vart for honom/henne att aga ytterligare en enhet av den aktuella varan, och sedan bestams betalningsviljan darifran. Som ett exempel kan vi ju ta en konstnar. Ponera att en beromd konstnar malar en tavla och lagger ner x arbete i produceringsprocessen. Ponera sedan att du sjalv malar en tavla men du lagger ner dubbelt sa mycket arbete i produceringsprocessen.

Da borde, enligt Marx tankar, din tavla varderas dubbelt sa hogt. Men det gor den inte, tvartom sa kommer vardet pa den beromde konstnarens tavla att vara mycket hogre an ditt. Har har vi Marx akilleshal. Det som priset borde vara ar inte vad priset faktiskt ar.

Detta beror pa att koparen inte varderar arbetet, koparen varderar utifran sin synvinkel.. Koparen efterfragar inte din tavla, vilket gor det ointressant hur mycket arbete som kravts for att producera den. Varan bedoms subjektivt, inte objektivt. Vilket for oss in pa tillgang och efterfragan.

suchanother skrev:Inte heller tillgång och efterfrågan kan förklara värdet, den bestämmer endast marknadsprisets tillfälliga skiftningar kring det verkliga priset. När tillgång och efterfrågan är i jämvikt, och inte längre påverkar priset, infinner sej åter frågan vad är priset ett uttryck för egentligen


Men tillgang och efterfragan ar de variabler som satter priset. Nar utbudet ar storre an efterfragan sa skapas ett utbudsoverskott och priset pressas nerat. Foretag slas ut fran marknaden. Nar efterfragan ar storre an utbudet sa skapas ett efterfrageoverskott och priset pressas uppat. Nya foretag kommer in pa marknaden. Nar vi nar jamvikten sa gor vi affarer. Jamvikten forandras standigt, darfor att utbudet och efterfragan forandras standigt. Dessa tva slutar aldrig att paverka priset. Nyutveckling och konsumenternas subjektivitet gor att kurvan aldrig over tiden ligger still. Ta priset pa datorer till exempel.  For 5 ar sedan sa kostade en dator 20000. Idag far du en dator som ar 10 ggr sa bra for 10000. Kvaliteten pa produkten har okat, men priset har minskat.  Beror detta pa att fok varderar produkten mer, eller mindre ?

suchanother skrev:Det finns olika alternativa pristeorier och dyl. till Marx arbetsvärdeteori. Är inte själv insatt i dessa men "råkade ut" ut för dessa under mina matematikstudier i optimeringsteori. De flesta exempel gick ut på att maximera vinsten under givna förutsättningar; "bestäm antalet tillverkade enheter så att maximal vinst uppnås",  förutsättningen utmynnade ofta i marginalvinsten som bivillkor.
Alla dessa ekonomiska teorier och matematiska modeller är säkert utmärkta för producenter/säljare som vill göra största möjliga cash. Men de saknar den objektivitet som Marx har och därför tänker jag behålla Marx arbetsvärdeteori t.v.


Ja, vinstmaximering ar en central del av grundlaggande nationalekonomi. Men som med mycket annat sa ar det skillnad pa teori och verklighet. Det upptackte Marx den hard vagen, men han klarade sig hyfsat anda med facit i hand.

Hur som helst, du forklarar dina synpunkter utmarkt och jag forstar vad du vill poangtera. Manga av dina synpunkter ar liknande de som jag sjalv skulle anvanda om jag skulle satta mig ner och forsvara Marx teorier. Kul diskussion. Pa aterseende !

/Levee

Jbig
Avstängd på en månad
Inlägg: 2112
Blev medlem: 01 dec 2006 14:54

Mer om teorierna...

Inläggav Jbig » 11 jul 2008 21:14

Hejsan!

Levee, och andra som här diskuterar frågan, påstår att Marx hade fel i sina teorier, och tar exempel genom att införa tillgång och efterfrågan i sammanhanget. Men det är inte det Marx skriver om, han skriver om värdet på varor ur både den ekonomiska sidan och brukvärdessidansidan. Därtill skriver han om mervärdet. Det är här Marx teorier är helt vattentäta.

Innan vi går över till att förklara teorierna som Marx framlade, liksom även andra kom fram till på andra sätt, skall vi klargöra att tillgång och efterfrågan inte är det samma som att man verkligen som köpare kan köpa en vara. Tillgång och efterfrågan fungerar bara så länge köparen har pengar. Vilket flertalet människor i världen inte har nog av, och det är därför det finns fattigdom. De efterfrågar visst mer mat, kläder, och annat socialt gott, men denna efterfrågan existerar inte på en marknad om man inga pengar, eller andra tilllgångar, haver. Därför fungerar inte marknadsekonomin taget hela mänskligheten, den fungerar bara för en fjärdedel av mänskligheten. De övriga lämnas utanför - trots att de har en efterfrågan! Då löste vi det, nu går vi vidare! :wink:

1. Egenvärdesteorin

Egenvärdesteorin framhåller att en vara eller tjänst har ett inneboende värde. De flesta sådana teorier utgår från att en varas tillverkningsprocess är ett mått på dess egenvärde. Den subjektiva värdeteorin hävdar istället att varor och tjänster inte har något egenvärde; de får istället ett värde genom att individer åtrår dem. Eftersom individer har olika smak, existerar enligt denna uppfattning inget korrekt eller objektivt värde som kan härledas oberoende av individers värderingar.

Inom samtida nationalekonomi är den mest spridda uppfattningen att värde beror av subjektiv nytta på marginalen; med andra ord avgörs en varas pris av den sist konsumerade enhetens värde för den individ som köpte den. Detta kallas marginalnytteteori. Många av de första moderna nationalekonomerna, liksom traditionell marxism, utgår från att värdet bestäms av det arbete som är nedlagt på en vara. Detta kallas arbetsvärdeteori.

Vi återkommer med att förklara fler ekonomiska teorier inom kort...... :lol:

MVH
bigj
Att verka för det goda...

Användarvisningsbild
Kallekula
Inlägg: 5393
Blev medlem: 24 maj 2005 17:23

Inläggav Kallekula » 11 jul 2008 22:21

Fast ett värde ska väl ändå mätas? Visst kan man skapa ett värde beroende tex på arbetstid som är nedlagd för att producera varan. Det torde vara ganska enkelt, men vad ska man ha för nytta av detta värde?

Det finns efterfågan på en massa saker som folk inte har råd med, därmed infaller ju också ett jämviktsläge där utbud och efterfrågan möts, jämvikt prismässigt.

Att de fattiga är fattiga är en annan sak. Hur man ska råda på bot på det råder det olika meningar om, men det har väl inget att göra med principen om utbud och efterfrågan?

Jbig
Avstängd på en månad
Inlägg: 2112
Blev medlem: 01 dec 2006 14:54

Saken e klar......

Inläggav Jbig » 11 jul 2008 22:58

Hejsan!

Det var bra att det blev lite uppstramat här på tråden, bra att admin satte ned foten! Applåder för det och stor respekt för att det snabbt åtföljdes av åtgärder! Nu kanske man kan debattera i sak och inget annat!  :wink:

Nu till de olika teorierna från Marx, och ibland andra likasinnade vad gäller det ekonomiska!

Varuvärdesteorin

Med en viss anslutning till Ricardo utgår Marx från den förutsättningen, att det mänskliga arbetet bildar själva substansen av värdet hos en vara, en för marknaden frambragt produkt. Storleken av detta värde, som står i det mest oskiljaktiga och avgörande förhållande till bytesvärdet, bestäms av den för varans producerande "samhälleligt nödvändiga" d.v.s. normala arbetstiden. Värdet av den arbetskraft, som kapitalisten köper, bestäms likaledes av den arbetstid, som är erforderlig för denna arbetskrafts reproduktion - d.v.s. den tid, som åtgår för frambringande av de för arbetarens uppehälle nödvändiga existensmedlen, vilka i sin tur bestämmes "genom den traditionella levnadsstandarden i varje land". Dessa består "i tillfredsställandet av vissa behov, som uppkommer ur de samhälleliga betingelser, under vilka människorna lever och uppfostras." Vidare "klimat, naturförhållanden m.m…. dessutom, för kvalificerat arbete, utbildningskostnaderna." Det fysiska elementet bestäms av produktionssättet, det samhälliga elementet av klasskampen.

Om sålunda kapitalisten köpt arbetskraften för ett pris per dag, som motsvarar en reproduktionskostnad av sex timmars arbetstid, men sysselsätter honom i tolv timmar, så representerar den frambragta produkten sex timmars arbetstid utöver den, som kapitalisten betalat. Och den differens, som sålunda uppstår mellan arbetskraftens värde och värdet av arbetskraftens resultat, är det mervärde, som till största delen tillfaller kapitalisten. Alltså är mervärdet det obetalda arbete, som kapitalisten tillägnar sig från arbetaren.

Annorlunda uttryckt köper kapitalisten för en viss mängd pengar P varor X som sedan säljs för mer pengar P. Men varorna är inte bara varor som producerats av andra utan företagaren köper också varan arbetskraft för att producera nya varor. För sitt kapital köper han således råvaror, maskiner, fabrikslokaler och arbetskraft, allt detta är varor som kan köpas på marknaden, och sedan sätter han samman dem i en produktionsprocess som resulterar i nya varor som säljs.

Därefter griper marknades tillgång-efterfrågan in i bilden, men grunden är således lagd......

Kan det överhuvud taget bli mer vattentätt? Vi återkommer med fler kunskaper i ämnet, så att det säkert sitter..... :)

MVH
bigj
Att verka för det goda...


Återgå till "Politik och samhälle"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 10 och 0 gäster