Möjlighet, sannolikhet, rimlighet?

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 12 jul 2008 12:24

Justin Case skrev:Det vore trevligt om du ville svara på mina frågor, och inte bara påpeka att jag inte förstått vad du menar, följt av förklaringar som inte besvarar mina frågor för fem öre. Kanske förstår jag lättare vad du menar om du svarar på mina frågor? Har den möjligheten slagit dig?

Med "svarar på mina frågor" menar jag t.ex. att du på min ovanstående fråga "hur går du då tillväga för att... osv" förslagsvis ger ett svar av typen "jo, då går jag tillväga så här:... osv." - inte icke-svar som "Inte heller här inser du vad jag försöker mena på.", följt av ytterligare förklaringar som, genom att envisas med att vägra belysa frågan på det sätt jag efterlyser, säger mig lika lite som det du sagt tidigare.


Här skulle jag vilja inflika något som jag hoppas kan vara till hjälp. Dessa försök att styra ett samtal, genom att ställa frågor, är ett fenomen i sig värt att undersöka. Nu skall jag emellertid försöka hålla mig kort. Jag uppmanar helt enkelt till en mer dynamisk diskussion. Att ställa ledande frågor är av vad jag tvärtom skulle kalla statisk karaktär. Om Auk av dina svar att döma finner att du missat pudelns kärna, så löses väl detta bäst genom att ta fasta på pudelns kärna och först försöka enas kring den. Det är en mindre energikrävande och tidsslösande (och faktiskt fan så mycket roligare) metod vid sådana här tillfällen än att du skall ställa honom frågor som istället rör ytan. Behandlar man fenomenet helt och hållet utifrån dess yta så kan man nog inte säga sig förstå det. Det är först utifrån ett enande som vi kan gå vidare och konstatera olikheterna, eller överhuvudtaget bli varse att de finns annat än som en vag känsla av ovisshet.

Detta kan exemplifieras med ett kylskåp, eller rättare med försöken att förklara kylskåpet för någon annan som inte besitter denna högt vördade kunskap. Istället för att den som inte känner kylskåpet skall ställa frågor av slaget "har den knappar?", "hur många knappar?", "hur mycket ström förbrukar den?", "har den belysning?", "hur fort går den?" , och den andra parten avhandla punkt efter punkt på detta att gå som katten kring het gröt, så är det långt mycket bättre av honom att på eget initiativ söka förklara vad han själv anser vara det mest väsentliga för kylskåpet, kanske förklara dess primära princip "det är ett förvaringsutrymme, i vilket man kan hålla de matvaror, för vilka den är avsedd, nedkylda, så att de därigenom stoppar och hålls färska längre". Först därefter blir de andra frågorna relevanta i någon mån, då de då har ett sammanhang att ingå i, något att fästa på.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Inläggav Justin Case » 13 jul 2008 05:06

Avantgardet,
Så om regeringen hävdar att FRA-lagen är nödvändig, bra och på alla sätt tillfredsställande, och om folket upplever motsatsen och frågar hur regeringen tänkt sig att terrorister ska kunna upptäckas genom massavlyssning med tanke på att de säkert krypterar sin mejl, hur alla FRA-anställda ska kunna övervakas så noga att regeringen kan garantera att ingen information och oskyldiga svenskar läcker via mutkolvar etc., då ska regeringen inte svara på dessa frågor från folket menar du? Vad, rent konkret i detta exempel, skulle folket kunna göra som lättare skulle lösa tvisten genom att "gå till pudelns kärna", än vad de gör nu?

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Inläggav Algotezza » 13 jul 2008 10:05

Undrar egentligen vad rimlighet har med sannolikhet och möjlighet att göra.

Det är ju rimligt att vi skapar fred i världen men det är vare sig sannolikt eller möjligt idag.

Rimlighet är väl en helt annan dimension än sannolikhet och möjlighet?

Borde man inte tala om möjlighet - sannolikhet - och fakticitet (verklighet)? Som en stigande skala av verklighet...

En hel del kan vara rimligt som aldrig bli verklighet så länge vi lever. Sedan finns det sådant som är både rimligt, sannolikt och möjligt.

Men jag har säkert bara missuppfattat något.

MVH

Algotezza
Algotezza aka Algotezza

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 13 jul 2008 10:43

Justin Case skrev:Avantgardet,
Så om regeringen hävdar att FRA-lagen är nödvändig, bra och på alla sätt tillfredsställande, och om folket upplever motsatsen och frågar hur regeringen tänkt sig att terrorister ska kunna upptäckas genom massavlyssning med tanke på att de säkert krypterar sin mejl, hur alla FRA-anställda ska kunna övervakas så noga att regeringen kan garantera att ingen information och oskyldiga svenskar läcker via mutkolvar etc., då ska regeringen inte svara på dessa frågor från folket menar du? Vad, rent konkret i detta exempel, skulle folket kunna göra som lättare skulle lösa tvisten genom att "gå till pudelns kärna", än vad de gör nu?


Det var inte vad jag påstod, ansåg mig snarare vara oerhört tydligt men eftersom du inte kan ta till dig det explicita exemplet i mitt inlägg utan måste införa en liknelse som i det mesta alls inte ens överensstämmer med den liknelse jag själv gjorde så måste jag tydligen, än en gång, förklara precis samma sak. Kanske är det just detta som är problemet, ditt sätt att läsa och förstå, snarare än diskussionsmetoden? Likväl kan ditt nuvarande exempel överföras till och tolkas genom den diskussionsmetodik jag lade fram i mitt inlägg ovan.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Krenek
Inlägg: 749
Blev medlem: 30 maj 2008 11:42

Inläggav Krenek » 13 jul 2008 10:45

Algotezza skrev:Undrar egentligen vad rimlighet har med sannolikhet och möjlighet att göra.

Det är ju rimligt att vi skapar fred i världen men det är vare sig sannolikt eller möjligt idag.

Rimlighet är väl en helt annan dimension än sannolikhet och möjlighet?

Borde man inte tala om möjlighet - sannolikhet - och fakticitet (verklighet)? Som en stigande skala av verklighet...

En hel del kan vara rimligt som aldrig bli verklighet så länge vi lever. Sedan finns det sådant som är både rimligt, sannolikt och möjligt.

Men jag har säkert bara missuppfattat något.

MVH

Algotezza


Du ser relationen om du sätter in det i en beslutsteoretisk kontext. Där för vi in handlingsalternativ och nyttofunktioner.

Vad som är rimligt beror på vad vi vill uppnå, vilket relaterar till vår nyttofunktion.

Huruvida det är möjligt eller inte bedömer vi genom dess sannolikhet.
Thou shalt not sit with statisticians nor commit a social science.

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Inläggav Justin Case » 13 jul 2008 20:00

Avantgardet skrev:
Justin Case skrev:Avantgardet,
Så om regeringen hävdar att FRA-lagen är nödvändig, bra och på alla sätt tillfredsställande, och om folket upplever motsatsen och frågar hur regeringen tänkt sig att terrorister ska kunna upptäckas genom massavlyssning med tanke på att de säkert krypterar sin mejl, hur alla FRA-anställda ska kunna övervakas så noga att regeringen kan garantera att ingen information och oskyldiga svenskar läcker via mutkolvar etc., då ska regeringen inte svara på dessa frågor från folket menar du? Vad, rent konkret i detta exempel, skulle folket kunna göra som lättare skulle lösa tvisten genom att "gå till pudelns kärna", än vad de gör nu?


Det var inte vad jag påstod, ansåg mig snarare vara oerhört tydligt men eftersom du inte kan ta till dig det explicita exemplet i mitt inlägg utan måste införa en liknelse som i det mesta alls inte ens överensstämmer med den liknelse jag själv gjorde så måste jag tydligen, än en gång, förklara precis samma sak. Kanske är det just detta som är problemet, ditt sätt att läsa och förstå, snarare än diskussionsmetoden? Likväl kan ditt nuvarande exempel överföras till och tolkas genom den diskussionsmetodik jag lade fram i mitt inlägg ovan.


Jag väntar fortfarande på svar på min fråga. Jag har svarat på folks frågor för det mesta. Har jag slarvat med det någon gång, har jag skärpt mig och svarat när folk påmint mig - vad jag kan minnas i alla fall. Jag förstår inte varför jag inte skulle vara värd samma respekt tillbaka. Den som inte anser mig vara värd den respekten finner jag inget nöje i att diskutera med.

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Inläggav Justin Case » 13 jul 2008 20:20

Algotezza skrev:Undrar egentligen vad rimlighet har med sannolikhet och möjlighet att göra.

Det är ju rimligt att vi skapar fred i världen men det är vare sig sannolikt eller möjligt idag.

Rimlighet är väl en helt annan dimension än sannolikhet och möjlighet?

Borde man inte tala om möjlighet - sannolikhet - och fakticitet (verklighet)? Som en stigande skala av verklighet...

En hel del kan vara rimligt som aldrig bli verklighet så länge vi lever. Sedan finns det sådant som är både rimligt, sannolikt och möjligt.

Men jag har säkert bara missuppfattat något.

MVH

Algotezza


Ordet rimligt kan väl ha två skilda betydelser: 1) önskvärt, och 2) realistiskt.

1. Det vore rimligt, i betydelsen rimligen önskvärt, rimligen bra, att införa fred på jorden snart, om det vore möjligt.

2. Det är däremot inte rimligt, i betydelsen realistiskt, att tro att det skulle bli fred på jorden snart.

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Inläggav Algotezza » 13 jul 2008 21:22

Krenek skrev:
Algotezza skrev:Undrar egentligen vad rimlighet har med sannolikhet och möjlighet att göra.

Det är ju rimligt att vi skapar fred i världen men det är vare sig sannolikt eller möjligt idag.

Rimlighet är väl en helt annan dimension än sannolikhet och möjlighet?

Borde man inte tala om möjlighet - sannolikhet - och fakticitet (verklighet)? Som en stigande skala av verklighet...

En hel del kan vara rimligt som aldrig bli verklighet så länge vi lever. Sedan finns det sådant som är både rimligt, sannolikt och möjligt.

Men jag har säkert bara missuppfattat något.

MVH

Algotezza


Du ser relationen om du sätter in det i en beslutsteoretisk kontext. Där för vi in handlingsalternativ och nyttofunktioner.

Vad som är rimligt beror på vad vi vill uppnå, vilket relaterar till vår nyttofunktion.

Huruvida det är möjligt eller inte bedömer vi genom dess sannolikhet.


Ja, då handlar det väl om olika dimensioner.

Men även det faktiska kan väl vara mer eller mindre rimligt, i betydelsen önskvärt (om det skall motarbetas eller ej), men är det ett faktum så är det realistiskt/reellt (om vi utgår från Justin Case' två definitioner).

FRA-lagen är reell men ej önskvärd.

MVH

Algotezza
Algotezza aka Algotezza

Användarvisningsbild
kWee
Inlägg: 425
Blev medlem: 10 jul 2008 22:06

Inläggav kWee » 14 jul 2008 00:09

hejsan

så som jag ser grejjen.

Eftersom det regnat idag är det möjligt med regn imorgon...men sannolikt vackert väder över helgen(eftersom mycket regn redan kommit)

Troligt med fint väder nästa vecka.(eftersom mycket regn redan kommit)

Min egna spontana reaktion på ämnet..

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Inläggav Justin Case » 14 jul 2008 01:25

J R Auk skrev:Möjligt = Det som kan tänkas.

Sannolikt = Det som vi kan fästa tilltro till att hända.

Troligt = Det som vi inte behöver fästa tilltro till. Det motiverar tro i sig självt.


Varför har vi dessa distinktioner i språket?


Det är för att göra skillnad på olika stora spann av sannolikheter. De där tre orden är egentligen bara ersättningar för sifferspann som anger grad av sannolikhet. Folk vill inte låta som räknenissar, därför översätter de sifferspann till ord som dessa.

Möjligt = strax över 0% sannolikhet och en bra bit uppåt, upp till en bit över 50% kanske (när man kommer närmare 100% kan ordet "möjligt" nog bara förstås som ironiskt använt).

Sannolikt = från strax över 50% och uppåt (kanske upp till ännu närmare 100% än vad "möjligt" sträcker sig, utan att behöva tolkas som ironiskt menat).

Troligt = liksom sannolikt, från strax över 50% och uppåt, men kanske normalt lite högre på procentskalan än vad ordet "sannolikt" normalt är.

Sedan har vi ordet "förmodligen", som kanske är ännu lite högre på procentskalan än ordet "troligen". Och så "säkerligen" som kanske betyder minst 95% sannolikt eller något sådant. Sedan har vi "med allra största säkerhet" som kanske ligger ännu högre.

Alla dessa ord står bara för olika spann av sannolikhetsprocentsiffror. Krångligare än så är det inte.

Vi räknar om naturens förhållanden till det som är likt en tärning.
Vi säger att, det är en chans på tio att en viss häst vinner över en annan, eller att det är 5 chanser av 6 att sossarna vinner valet osv.

Men vad har vi anspråk på sanning i dessa utsagor?


Varför alls efterlysa sanning när man aldrig kan veta om/när/att man har den? Det går aldrig att veta med 100% säkerhet vad som är sant. Möjligen med undantag för att man finns - det kanske är 100% säkert. Inget annat. Så om man inte använder och accepterar sannolikhetstänk i någon form, om så bara undermedvetet, har man, i 99,99999% av alla situationer man ställs inför, med största sannolikhet ingenting att gå efter, i sitt beslutsfattande.

Tage Danielsson var en underbar komiker, och hans raljerande om sannolikhet var också underbart som komik, men låt oss ta ett exempel av vad han sa för att se om det håller för närmare granskning: han sa bl.a. någonting i stil med att eftersom kärnkraftolyckan i Harrisburg var så otroligt osannolik, så har den nog egentligen inte hänt. Nu känns det nästan som helgerån att ta ned stor komik som denna på moralfilosofisk mark, men det har väl än idag inte hänt särskilt många kärnkraftolyckor med några jättemängder dödsoffer sedan man började med kärnkraft. Det är väl Tjernobyl typ. Förmodligen har kärnkraften möjliggjort sjukvård och andra viktiga samhällsfunktioner i en skala som räddat (och förbättrat) livet på många fler människor än vad som dött i kärnkraftolyckor. Så även om man skulle ta Tage Danielsson på orden och utgå från att Harrisburg egentligen inte har hänt, skulle man även utifrån ett sådant feltänk förmodligen skapa en bättre värld än om man skulle tänka "har man kärnkraft så händer sådant som Harrisburg", överförenklande förkasta vetenskapsmännens konstaterande att det är väldigt osannolikt att sådant som Harrisburg händer, och dra slutsatsen att kärnkraft bara dödar. Det sistnämnda beslutet, att avveckla all kärnkraft, hade kanske många fler människor lidit och dött av (följderna av), än vad som lidit och dött av kärnkraftolyckor.

(Och i väldigt många parallelluniversa hade också Tage Danielsson helt rätt: där har Harrisburg inte i någon mening hänt.)

Användarvisningsbild
Zokrates
Inlägg: 9937
Blev medlem: 14 maj 2007 02:27

Inläggav Zokrates » 14 jul 2008 06:27

Det är väl i stort sätt bara här i Sverige Harrisburg förs på tal, det hände ju inget allvarligt. Vad som däremot är ett reelt hot är världens kärnvapenarsenal och hur de utifrån olika sannolikhetsmodeller bestämmer framtidens öde. Det har varit riktigt nära ett par gånger och som tur är har det varit människor som vägrat lita på data från övervakningssystem som har räddat oss. Men vad händer den dagen då det läggs helt till 100%, inte 99.9999% utan just totalt, i en superdators beslutsrätt? Dessa planer realiseras just nu, kanske för att människan är just känd för att vara lite vek då det verkligen gäller, en maskin däremot tvekar inte. När detta händer har vi verkligen släppt loss Golem men inte som en tjänare utan mer som det yttersta som har våra liv i sitt våld, en reel Gud att frukta.

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Inläggav Justin Case » 14 jul 2008 14:41

Zokrates skrev:Det är väl i stort sätt bara här i Sverige Harrisburg förs på tal, det hände ju inget allvarligt. Vad som däremot är ett reelt hot är världens kärnvapenarsenal och hur de utifrån olika sannolikhetsmodeller bestämmer framtidens öde. Det har varit riktigt nära ett par gånger och som tur är har det varit människor som vägrat lita på data från övervakningssystem som har räddat oss. Men vad händer den dagen då det läggs helt till 100%, inte 99.9999% utan just totalt, i en superdators beslutsrätt? Dessa planer realiseras just nu, kanske för att människan är just känd för att vara lite vek då det verkligen gäller, en maskin däremot tvekar inte. När detta händer har vi verkligen släppt loss Golem men inte som en tjänare utan mer som det yttersta som har våra liv i sitt våld, en reel Gud att frukta.


Datorerna beter sig inte dummare än vad de programmeras. Om världen går under genom ett datorutlöst kärnvapenkrig beror det i första hand på att människor bedömt sannolikheter fel (och därför t.ex. bl.a. programmerat datorerna fel), snarare än att sannolikhetstänk skulle vara fel i sig. En tänkbar miss kan vara att man försummat att föra in tillräckligt med välgenomtänkt spelteori i datorprogrammen.

Betänk att kärnkraft och kärnvapen kan visa sig nödvändig för mänsklighetens överlevnad om det kommer en komet mot jorden som bara kan oskadliggöras med hjälp av kärnkraft/kärnvapen. Man får inte stirra sig blind på riskerna med teknologi, man måste också betänka riskerna med att inte utveckla teknologi.

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 14 jul 2008 15:27

Krenek skrev:
Vi kan se hur den från början osannolika hypotesen "besegrar" de andra två när vi fått drygt 50 svarta på rad och sedan sticker den iväg och de andra två blir mer och mer osannolika. Det motsvarar hur vi människor resonerar intuitivt i sådana scenarios, vi blir mer och mer skeptiska kring att sannolikheten för svart skulle vara 1/2, och även hypotesen som förutspådde 3/4 svarta får på nöten av den som var ännu mer specifik i sitt omdöme.


Tack för att du tog dig tid att skriva ut detta. Tyvärr så har jag inte kunskaperna att följa dig i dina beräkningar.

Men det du har gjort nu är ju att du räknar sannolikheten för sannolikheten, eller hur?

Det är väl samma sak som att "tur" måste finnas, eftersom de jämna utfall som man antar objektivt råder skulle ta ex antal hundra år att realiseras som sannolikt i det faktiska utfallet, om inte gud eller annat högre väsen sitter och påverkar utfallet positivt eller negativt för en viss person.

Detta påpekade jag tidigare också, först vid det faktiska utfallet har vi nått kunskap.

Självklart så kommer vi inför sådana osannolika situationer som mitt exempel berör, vilja göra en sannolikhetsberäkning för att det aktuella utfallet. Men om du inte vill hävda att det är omöjligt att det skulle ske en serie av svarta utfall på det sättet så är din sannolikhetsbedömning inte så relevant (i mina ögon). Detta att vi kan beräkna sannolikheten av osannolikheten belyser ju bara min poäng än mer.

Vi och vår identifikation är det som främst ger våra resultat.

För inte skulle den som kliver in och ser 4 utfall i rad på svart resonera lika? Inte förordar du väl det Kranek?

Och det var min poäng med detta inlägg. Och varför jag startade tråden från början. (om du minns så uppstod denna tråd som en kommentar till det som diskuterades i utilitarismtråden)
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Krenek
Inlägg: 749
Blev medlem: 30 maj 2008 11:42

Inläggav Krenek » 14 jul 2008 17:19

J R Auk skrev:Tack för att du tog dig tid att skriva ut detta. Tyvärr så har jag inte kunskaperna att följa dig i dina beräkningar.

Men det du har gjort nu är ju att du räknar sannolikheten för sannolikheten, eller hur?


Det vi har beräknat är sannolikheten för de tre olika hypoteserna givet den data vi har tillgänglig.

Det är väl samma sak som att "tur" måste finnas, eftersom de jämna utfall som man antar objektivt råder skulle ta ex antal hundra år att realiseras som sannolikt i det faktiska utfallet, om inte gud eller annat högre väsen sitter och påverkar utfallet positivt eller negativt för en viss person.


Det kan givetvis vara så att den sanna hypotesen är den som säger att det är 50% chans givet de faktiska omständigheterna. Det är enbart extremt osannolikt efter över 90000 svarta på rad. Jag förstår inte riktigt din poäng här.

Detta påpekade jag tidigare också, först vid det faktiska utfallet har vi nått kunskap.


Utan data blir det ingen beräkning, då har vi inget att stoppa in i våra formler. Så ja, det är självklart att vi måste testa våra teorier mot verkligheten för att erhålla kunskap.

Självklart så kommer vi inför sådana osannolika situationer som mitt exempel berör, vilja göra en sannolikhetsberäkning för att det aktuella utfallet. Men om du inte vill hävda att det är omöjligt att det skulle ske en serie av svarta utfall på det sättet så är din sannolikhetsbedömning inte så relevant (i mina ögon). Detta att vi kan beräkna sannolikheten av osannolikheten belyser ju bara min poäng än mer.


Vi är intresserade av vilken teori som är mest sannolik, det är det vi vill komma fram till i vetenskapen (eller om du nu skall spela på denna roulette och bara vill tjäna $). Din slutsats var att sannolikheten för rött på nästa är 0.5, min beräkning skulle leda till att den blir väldigt nära noll om vi beräknade alla 98763 utfall. Min beräkning använder den insamlade datan på ett optimalt sätt, din beräkning är som en robot som aldrig lär sig. Oavsett resultat vidhåller du vid din ursprungliga hypotes och dess sannolikhet. Det leder till resultat som du inte tror på själv.

Vi och vår identifikation är det som främst ger våra resultat.

För inte skulle den som kliver in och ser 4 utfall i rad på svart resonera lika? Inte förordar du väl det Kranek?

Och det var min poäng med detta inlägg. Och varför jag startade tråden från början. (om du minns så uppstod denna tråd som en kommentar till det som diskuterades i utilitarismtråden)


Du pratar antagligen om priors och vilka hypoteser som ställs upp i vår beräkning. Vi kan ta ett exempel:

Vi har två personer som skall resonera kring rouletten, en av dessa personer är jag och jag gör den kalkylation jag precis gjorde. Jag kommer fram till att sannolikheten för att 95/100 utfall kommer att hamna på svart är extremt hög. Jag har använt all information som jag har tillgänglig och det är ungefär så bra resultat som jag kan få givet den informationen. Det tog dock över 50 svarta irad för att jag skulle anta den hypotesen som den mest sannolika, just för att jag var extremt skeptisk till detta från början, det stämmer inte överens med hur roulettebord brukar bete sig.

En annan person kan vara en lurig jeppe som styr utfallen på rouletten med ett datorprogram, han vet exakt vilken färg som kommer nästa gång och eftersom han har programmerat den att bara få svarta kommer han direkt komma fram till en bättre hypotes, dessutom utan att behöva spela speciellt många gånger.

Olika bakgrundsinformation ger olika slutsatser och resultat. Charmen med Objektiv Bayesianism är att man explicit tar med detta i beräkningarna. Normalt sett sopar man det under mattan och låtsas att det inte finns, vilket ofta leder till dåliga beräkningar.

Det vi vill göra är helt enkelt att GIVET DEN INFORMATION VI HAR, göra bästa möjliga beräkning.

----

Sen beror det även på vilka hypoteser vi testar. Om vi bara testade två hypoteser som sade att 25% på svart, och en annan som sade 25% på röd, då skulle vi aldrig komma i närheten av den bästa hypotesen som säger att 100% kommer på svart. I vårt fall skulle man normalt sett testa alla värden mellan 0 och 1, vilket skulle ge högst sannolikhet till hypotesen som förutspår bara svarta utfall. Men återigen, vi utgår ifrån den kunskap vi har, vilka hypoteser vi testar beror på vilka vi anser är värda att testa. Ibland dyker det upp ett geni som lägger fram en helt ny och säkrare hypotes som med hjälp av nya experiment snabbt slår ut de andra. Med andra ord får du vetenskapen i ett nötskal här.
Thou shalt not sit with statisticians nor commit a social science.

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 14 jul 2008 18:25

Men informationen vi har, informationen vi är givna, beror på vår subjektiva utgångspunkt. Det gäller både angående vad vi har för skäl att misstro anordningen som skall hålla en jämn sannolikhet för alla 36 (eller 37-38) möjliga utfall, och vår empiriska kunskap om tidigare utfall.

Om det är så att utfallet faktiskt är det osannolika, att anordningen håller en lika stor sannolikhet för alla möjliga utfall, så står du med skägget i lådan efter din beräkning. Hade du då istället inte börjat laborera med empirisk kunskap om utfallet i ett enskilt fall hade du fått en slutsats som låg närmre "verkligheten". Så frågan är om det inte uppstår ett cirkelproblem här.

Du misstror sannolikheten och använder dig av nya sannolikheter för att överbrygga din misstro. Men allt detta är beroende av att det sannolika är just det, och inte, vilket teoretiskt alla oändliga serier måste hålla, det osannolika.


Och här kan vi anknyta till det jag talade om när jag definierade "troligt" som det som vi inte behöver motivera oss själva att tro på utan det som motiverar oss, i sig självt, att tro på.

Jag kan inte se hur din teori bevisligen a priori är bättre för att nå "sanningen" i ett specifikt fall. Det enda jag kan se att det bevisar är att vi inför en serie av bedömningar får ett bättre resultat i summan av våra bedömningar.

Det är så att säga fast i det sannolika.

Vad är det som motiverar oss att tro att den där metoden skulle ge oss en bättre slutsats i ett specifikt fall?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 31 och 0 gäster