Möjlighet, sannolikhet, rimlighet?

Moderator: Moderatorgruppen

Krenek
Inlägg: 749
Blev medlem: 30 maj 2008 11:42

Inläggav Krenek » 14 jul 2008 19:54

J R Auk skrev:Men informationen vi har, informationen vi är givna, beror på vår subjektiva utgångspunkt. Det gäller både angående vad vi har för skäl att misstro anordningen som skall hålla en jämn sannolikhet för alla 36 (eller 37-38) möjliga utfall, och vår empiriska kunskap om tidigare utfall.


Visst, man kallar det för "subjective degrees of belief", det är med andra ord inget som man skyr utan något som teorin tar hänsyn till. (det är svårt att göra på något annat sätt utan att fuska och sopa problemen under mattan som man gör i klassisk statistik)

Om det är så att utfallet faktiskt är det osannolika, att anordningen håller en lika stor sannolikhet för alla möjliga utfall, så står du med skägget i lådan efter din beräkning. Hade du då istället inte börjat laborera med empirisk kunskap om utfallet i ett enskilt fall hade du fått en slutsats som låg närmre "verkligheten". Så frågan är om det inte uppstår ett cirkelproblem här.


Man kan alltid ha fel, den möjligheten finns alltid när man hanterar sannolikheter. Frågan är hur vi gör det bästa av den information som vi har. Det sista får du omformulera, jag har väldigt svårt att se vad du menar.

Du misstror sannolikheten och använder dig av nya sannolikheter för att överbrygga din misstro. Men allt detta är beroende av att det sannolika är just det, och inte, vilket teoretiskt alla oändliga serier måste hålla, det osannolika.


Var misstror jag sannolikheten? Jag misstror inte min beräkning, i själva verket ser jag den som i princip så bra den kan bli (exemplet kan iofs göras bättre om vi använder lite tyngre metoder, men dessa är mindre pedagogiska i sammanhanget).

Var använder jag mig av nya sannolikheter?

Och här kan vi anknyta till det jag talade om när jag definierade "troligt" som det som vi inte behöver motivera oss själva att tro på utan det som motiverar oss, i sig självt, att tro på.


Intuition med andra ord? Visst, man får ofta en hyffsat träffsäker bild med intuitionen i många fall, vi behöver ingen fullfjädrad kalkyl i ditt exempel egentligen eftersom datan är så otroligt stark att alla tvivel försvinner. Sedan är det alltid bra när teorin man använder stämmer överens med vår intuition i sådana tydliga fall. Din gjorde inte det, min gjorde det (det är ingen slump, det finns 300 år av erfarenheter som alla pekar på samma sak, gång på gång, oavsett hur extrema exemplen blir).

Jag kan inte se hur din teori bevisligen a priori är bättre för att nå "sanningen" i ett specifikt fall. Det enda jag kan se att det bevisar är att vi inför en serie av bedömningar får ett bättre resultat i summan av våra bedömningar.

Det är så att säga fast i det sannolika.

Vad är det som motiverar oss att tro att den där metoden skulle ge oss en bättre slutsats i ett specifikt fall?


Det är givetvis så att en galen person kan gissa rätt på ren tur och mycket snabbare få ett korrekt resultat än vi med vår metod. Det är däremot bevisat att om man inte följer Cox teorem så kommer man bryta mot de kriterier som han ställt upp (vilket i regel leder till fatala konsekvenser eller suboptimala resultat).

Metoden har enorma mängder praktiska och teoretiska framgångar, du får svårt att hitta ett alternativ som klarar sig bättre. Såvida man inte har en specifik anledning till att någon annan metod skulle vara bättre i det specifika fallet, så finns ingen rationell anledning att välja något annat. Det finns såvitt jag vet, inget fall där något annan metod är bättre, som bäst är de lika bra men ofta är de sämre. Men du kanske har något på lager?

---

Jag tror din utgångspunkt skulle gynnas av att du själv försöker lösa ditt eget roulette problem. Din beräkning stämde inte överens med din intuition (eller med någon icke-galen människas intuition), rimligtvis har du ett problem som du behöver lösa.

Rimligtvis vill vi resonera på ett logiskt konsistent sätt. Eller?

Vi vill även att resonemangen skall stämma överens med vår intuition, får vi totalt absurda resultat så kan vi nog förkasta vår teori med gott samvete.

Vi vill även kunna utrycka detta med siffror så vi kan räkna på det.

Accepterar du detta leder detta i princip oundvikligen in på att du måste resonera enligt Cox Teorem. Det är den enda unika lösning som klarar av dessa restriktioner.
Thou shalt not sit with statisticians nor commit a social science.

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 14 jul 2008 23:45

Det jag tänker på Kranek är att vi alltid är i situationen av valet och att våra beräkningar utgörs av vad vi för stunden har för information och vad vi kan har tillgång till för vidare information. Det är sällan vi tar ett val, annat än när vi stipulerar att vi bör göra det, i en bestämd situation. En stor del av våra beslut är beroende av hur mycket vi avvaktar och anstränger oss för att inhämta information.

Vi måste ha principer för när vi har fått adekvat information.

Visst kan dina kalkyler berätta om sannolikheten för olika sannolika utfall. Men den säger inget om hur vi bör hantera problemet i stort. Det som är avgörande för frågans upplösning är inte vårat beslut vi tar utan hur vi fortsätter att ta till oss information.

För att exemplifiera i det här fallet. Vi har en hel uppsjö av metoder för hur vi skall tillgodose oss med informationen som vi behöver för att se huruvida det osannolika verkligen har utfallit.
Siffran över hur osanolikt det är ger oss inte vad vi söker med vår fråga om sannolikhet här.

Det kan knappast säga handla om hur vida chansen för svart är 50% eller om den är 10%. Det vi vill ta reda på är om någon manipulerar utfallet.

Beräkningen du förser oss med ger oss bara en skattning av vad det mest sannolika bör vara för sannolikheten. Inte illa, men knappast något som kan sägas grunda vårat beslut.

(om du inte kan visa hur värderingen av kunskapen följer av modellen, för jag antar att du instämmer i att det som visas är sannolikheten för sannolikheten.)

Jag skulle hävda att det i denna fråga, vad som är sannolikt att förvänta sig, ligger mycket närmre allt som omgärdar spelet, än själva spelet.

Vi vet att antingen är den kalibrerad för jämn chans för varje utfall eller så är den trasig eller manipulerad med. Det viktiga inför ett beslut i situationen ligger snarast i vad vi kan utläsa av kontexten för situationen.

För visst måste du instämma i att det rationella i att satsa är relativt de andra insatserna på bordet och andra faktorer som i ett fall av "riktig" roulette inte skulle spela någon roll.

Jag instämmer alltså i att det är relevant att göra de beräkningarna du gjort, givet jag förstått dem korrekt, men förnekar att de är det mest relevanta inför vår fråga kring vad sannolikheten för svart är.

Hur avgör du hur du bör identifiera olika variabler för att beräkna sannolikheten?


(Vill för övrigt bara säga att det som jag ursprungligen syftade på var att vi inte bör tro på kompenserande utfall. Ville med det visa på hur många inte gör skillnad på en serie utfall och ett enskilt utfall. Detta kräver förstås att vi tror på roulettens lika sannolikhet för olika utfall vilket du påpekade riktigt Kranek men diskussionen tog en annan vändning.)
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 15 jul 2008 13:17

Krenek skrev:
Algotezza skrev:Undrar egentligen vad rimlighet har med sannolikhet och möjlighet att göra.

Det är ju rimligt att vi skapar fred i världen men det är vare sig sannolikt eller möjligt idag.

Rimlighet är väl en helt annan dimension än sannolikhet och möjlighet?

Borde man inte tala om möjlighet - sannolikhet - och fakticitet (verklighet)? Som en stigande skala av verklighet...

En hel del kan vara rimligt som aldrig bli verklighet så länge vi lever. Sedan finns det sådant som är både rimligt, sannolikt och möjligt.

Men jag har säkert bara missuppfattat något.

MVH

Algotezza


Du ser relationen om du sätter in det i en beslutsteoretisk kontext. Där för vi in handlingsalternativ och nyttofunktioner.

Vad som är rimligt beror på vad vi vill uppnå, vilket relaterar till vår nyttofunktion.

Huruvida det är möjligt eller inte bedömer vi genom dess sannolikhet.


Bara om vi antar att sannolikheter är det i sig själva. Och det var vad jag ville visa att de inte är. De är sannolika för att vi definierar idéer för identifikation. Annars är de tvungna, om vi inte tror att materien flyter fritt utan lagar.

Därav menar jag att vi skall se till detta med sannolikheter i perspektiv av rimligheter.

Alltså, det rimliga är det som vi anser motiveras av sig självt. Vi stipulerar "det är rimligt" och blir oftast upprörda om någon motsäger oss.

Vad som är möjligt bestäms för övrigt inte av vad som är sannolikt, det bestäms av vad som är tänkbart.

Det finns inga logiska hinder för något som vi kan tänka oss så länge vi behandlar våra idéer i sin avskiljdhet, och utkräver att kombinationen skall vara tänkbar i sina delars konjunktion samtidigt, och inte fritt kombinerar dem.

Sen kan man ju förstås säga att vi kan tänka oss det omöjliga, men det är en omskrivning enligt mig, det vi gör är att vi abstraherar från det möjliga. Vi tänker på det möjligas motsats och säger oss tänka på det.

Men ta det som en utmaning, beskriv det som är omöjligt utan att kombinera intryck till fabuleringar.

Som tex "ett tomt glas halvfullt med vatten", eller "en man större än sin bror som är mindre än sin mor som är större än mannen", "tre tvåbenta varelser med totalt 7 ben".

Beskriv det omöjliga utan motsatspar som gör "omöjligheten" enbart semantisk.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Krenek
Inlägg: 749
Blev medlem: 30 maj 2008 11:42

Inläggav Krenek » 15 jul 2008 18:06

J R Auk skrev:Det jag tänker på Kranek är att vi alltid är i situationen av valet och att våra beräkningar utgörs av vad vi för stunden har för information och vad vi kan har tillgång till för vidare information. Det är sällan vi tar ett val, annat än när vi stipulerar att vi bör göra det, i en bestämd situation. En stor del av våra beslut är beroende av hur mycket vi avvaktar och anstränger oss för att inhämta information.

Vi måste ha principer för när vi har fått adekvat information.


Här kommer beslutsteori in, vilken är fullt kompatibel med Objektiv Bayesianism.

Visst kan dina kalkyler berätta om sannolikheten för olika sannolika utfall. Men den säger inget om hur vi bör hantera problemet i stort. Det som är avgörande för frågans upplösning är inte vårat beslut vi tar utan hur vi fortsätter att ta till oss information.


Se ovan.

För att exemplifiera i det här fallet. Vi har en hel uppsjö av metoder för hur vi skall tillgodose oss med informationen som vi behöver för att se huruvida det osannolika verkligen har utfallit.


Du behöver bara titta och se var kulan hamnar.

Siffran över hur osannolikt det är ger oss inte vad vi söker med vår fråga om sannolikhet här.


Det är precis det den gör, den ger oss sannolikheten för de olika teorierna kalkylerat på den information som vi hade tillgänglig.

Det kan knappast säga handla om hur vida chansen för svart är 50% eller om den är 10%. Det vi vill ta reda på är om någon manipulerar utfallet.


Det beror på vad vi är ute efter. Det vi får reda på är sannolikheten för de hypoteser som vi testar. Du kan givetvis testa en hypotes kring att någon manipulerar utfallet, det är inga som helst problem. Men om den inte tillför ny information kommer beräkningen inte varken bättre eller sämre än den vi gjorde. Får du däremot in ny data så kommer det givetvis påverka sannolikheten för de olika hypoteserna.

Beräkningen du förser oss med ger oss bara en skattning av vad det mest sannolika bör vara för sannolikheten. Inte illa, men knappast något som kan sägas grunda vårat beslut.


Nej, vi beräknar sannolikheten för de olika hypoteserna givet den information vi har. Det kan inte bli mer uppenbart eftersom det är precis detta vi gjort och det står svart på vitt i beräkningen. Det utgör en del i beslutsteorins delar, vilket vi också kan visa svart på vitt.

Jag skulle hävda att det i denna fråga, vad som är sannolikt att förvänta sig, ligger mycket närmre allt som omgärdar spelet, än själva spelet.

Vi vet att antingen är den kalibrerad för jämn chans för varje utfall eller så är den trasig eller manipulerad med. Det viktiga inför ett beslut i situationen ligger snarast i vad vi kan utläsa av kontexten för situationen.


Du går in på beslutsteori nu och där har du fler saker att ta hänsyn till än bara sannolikheter. Mycket av din förvirring verkar komma ifrån att du försöker läsa trycka in beslutsteori i sannolikhetsberäkning, men det går inte eftersom du behöver mer om du även vill blanda in beslut i hela processen.

För visst måste du instämma i att det rationella i att satsa är relativt de andra insatserna på bordet och andra faktorer som i ett fall av "riktig" roulette inte skulle spela någon roll.


Om du vill ha ett exempel från verkliga livet så kan jag ge dig ett exempel. En forskare (alternativt statistiker) analyserade en mängd roulettebord och hittade sådana som var lite felkalibrerade, sedan spelade han på dessa efter sina beräkningar och vann grova pengar. Om du inte kan inkorporera all information du har, så kommer du aldrig kunna göra sådana beräkningar. Det fungerar i praktiken, det är värt att komma ihåg.

Jag instämmer alltså i att det är relevant att göra de beräkningarna du gjort, givet jag förstått dem korrekt, men förnekar att de är det mest relevanta inför vår fråga kring vad sannolikheten för svart är.


Om du inte följer systemet i dina beräkningar kommer du antingen förkasta relevant information, anta att du har information som du inte har, eller resonera på ett logiskt inkonsistent sätt. Det är en ypperligt dålig ide i roulette-sammanhang. (Cox har bevisat detta, finns även ett mindre strikt bevis av DeFinetti som kan vara värt att läsa eftersom det är mycket enklare).

Hur avgör du hur du bör identifiera olika variabler för att beräkna sannolikheten?


Jag använder all tillgänglig information som jag har och gör mitt bästa. Det finns även metoder för hur man kan konvertera kvalitativ information till kvantativ.
Thou shalt not sit with statisticians nor commit a social science.

Krenek
Inlägg: 749
Blev medlem: 30 maj 2008 11:42

Inläggav Krenek » 15 jul 2008 18:19

J R Auk skrev:Bara om vi antar att sannolikheter är det i sig själva. Och det var vad jag ville visa att de inte är. De är sannolika för att vi definierar idéer för identifikation. Annars är de tvungna, om vi inte tror att materien flyter fritt utan lagar.


Jag har läst mycket på området och jag tror att jag med stor säkerhet kan säga att din text här är förvirrad. Kan du uttrycka det på något annat sätt så vore det bra.

Därav menar jag att vi skall se till detta med sannolikheter i perspektiv av rimligheter.

Alltså, det rimliga är det som vi anser motiveras av sig självt. Vi stipulerar "det är rimligt" och blir oftast upprörda om någon motsäger oss.

Vad som är möjligt bestäms för övrigt inte av vad som är sannolikt, det bestäms av vad som är tänkbart.

Det finns inga logiska hinder för något som vi kan tänka oss så länge vi behandlar våra idéer i sin avskiljdhet, och utkräver att kombinationen skall vara tänkbar i sina delars konjunktion samtidigt, och inte fritt kombinerar dem.


Rimlighet berör något som har hyffsat hög sannolikhet. Det är rimligt att jag slår minst en 6:a om jag spelar Yatzi hela dagen. Sannolikheten för det kan givetvis beräknas.

Allt som är tänkbart kan ges en sannolikhet. Det är tänkbart att gud existerar, sannolikheten är dock väldigt nära noll givet den information som vi har.

Logiska hinder har du inte så länge du följer Cox, hans axiom skyddar oss från logisk inkonsistens och paradoxer. Allt är väl.

Sen kan man ju förstås säga att vi kan tänka oss det omöjliga, men det är en omskrivning enligt mig, det vi gör är att vi abstraherar från det möjliga. Vi tänker på det möjligas motsats och säger oss tänka på det.

Men ta det som en utmaning, beskriv det som är omöjligt utan att kombinera intryck till fabuleringar.

Som tex "ett tomt glas halvfullt med vatten", eller "en man större än sin bror som är mindre än sin mor som är större än mannen", "tre tvåbenta varelser med totalt 7 ben".

Beskriv det omöjliga utan motsatspar som gör "omöjligheten" enbart semantisk.


Jag ser inte riktigt relevansen, men vill du slänga in omöjliga hypoteser är det fullt möjligt. Enligt axiomen har dessa en sannolikhet som är 0.
Thou shalt not sit with statisticians nor commit a social science.

Byz
Inlägg: 98
Blev medlem: 08 jul 2008 00:59

Inläggav Byz » 15 jul 2008 19:18

Det är tänkbart att gud existerar, sannolikheten är dock väldigt nära noll givet den information som vi har.


Faktum är att du i realiteten inte kan uttala dej om sannolikheten för Guds existens, enär du med all sannolikhet är oförmögen att i första hand definiera honom och i andra hand definiera och värdera eventuell information eller tecken på hans existens.

Vilken information har vi?

Mvh

Krenek
Inlägg: 749
Blev medlem: 30 maj 2008 11:42

Inläggav Krenek » 16 jul 2008 17:54

Byz skrev:
Det är tänkbart att gud existerar, sannolikheten är dock väldigt nära noll givet den information som vi har.


Faktum är att du i realiteten inte kan uttala dej om sannolikheten för Guds existens, enär du med all sannolikhet är oförmögen att i första hand definiera honom och i andra hand definiera och värdera eventuell information eller tecken på hans existens.

Vilken information har vi?

Mvh


Vi kan ta det i en annan tråd om du vill, det är lätt att tråden spårar ut om man går in på det mer än som redan skett.
Thou shalt not sit with statisticians nor commit a social science.

Byz
Inlägg: 98
Blev medlem: 08 jul 2008 00:59

Inläggav Byz » 17 jul 2008 00:53

Krenek skrev:
Byz skrev:
Det är tänkbart att gud existerar, sannolikheten är dock väldigt nära noll givet den information som vi har.


Faktum är att du i realiteten inte kan uttala dej om sannolikheten för Guds existens, enär du med all sannolikhet är oförmögen att i första hand definiera honom och i andra hand definiera och värdera eventuell information eller tecken på hans existens.

Vilken information har vi?

Mvh


Vi kan ta det i en annan tråd om du vill, det är lätt att tråden spårar ut om man går in på det mer än som redan skett.



Kör på.

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 17 jul 2008 10:00

Kranek:

Du säger att det som är rimligt är det som har hög sannolikhet. Du säger också att i exemplet med rouletten det är långt mycket större sannolikhet för svart än rött utfall. Det gör att det är rimligt att det inte är "roulette" och att det är rimligt att någon manipulerar med det som var roulette eller att det aldrig var roulette och någon har manipulerat kontexten för att vi skall tro att det är roulette.

Det är rimligt att anta att annat än bara tidigare utfall, eller delarnas total, styr de sannolikheter vi kan betrakta.

Genom att det har blivit rimligt att det inte är slump utan ett manipulerat utfall så kan väl inte slumpen sägas vara det som bestämmer utfallet?

Om det inte är slumpen, utan tex en levande person med intern motivation osv, som styr, bör vi då inte analysera den som styr händelseförloppet snarare än att analysera "arenan" för händelsen (i detta fallet roulettebordet).


Det är dessa slutsatser som jag menar att dina beräkningar kring sannolikhet inte når. Och även om jag instämmer i att man bör använda dylika instrument som du presenterat för att tex bestämma relevans för avvikande resultat i vetenskapliga undersökningar så kan jag inte se hur du menar att vi når någon kunskap, eller hjälps i våra beslut och vårat agerande, av dessa beräkningar.

Som sagt, allt som nås är sannolikheten av ett faktiskt utfall till endera delarna i den ursprungliga sannolikhetsbedömningen.

Kan du instämma i detta? Eller menar du att de omgärdande faktorerna blir klarlagda av Cox teorier och applikationen av dem i en specifik situation?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Krenek
Inlägg: 749
Blev medlem: 30 maj 2008 11:42

Inläggav Krenek » 17 jul 2008 16:37

J R Auk skrev:Kranek:

Du säger att det som är rimligt är det som har hög sannolikhet. Du säger också att i exemplet med rouletten det är långt mycket större sannolikhet för svart än rött utfall. Det gör att det är rimligt att det inte är "roulette" och att det är rimligt att någon manipulerar med det som var roulette eller att det aldrig var roulette och någon har manipulerat kontexten för att vi skall tro att det är roulette.


Du kan släppa det med roulette om du har svårt att tänka dig scenariot som ett tankeexempel. Vi kan kalla det för gronk istället som är en skiva med 100 möjliga utfall som vi snurrar en metallkula på. Alla 100 sektioner som kulan kan landa är lika stora och av samma form och varannan är målad svart och varannan röd. Av ren slump ser den exakt likadan ut som ett vanligt roulettebord.

Det är rimligt att anta att annat än bara tidigare utfall, eller delarnas total, styr de sannolikheter vi kan betrakta.


Den information du har om sådant är sammanfattat i: I, det var därför jag var noga med att tidigare skriva:
Krenek skrev:I är relevant bakgrundsinformation (skrivs ofta inte ut i litteraturen, men det är ofta värt att komma ihåg att det alltid finns där).


Genom att det har blivit rimligt att det inte är slump utan ett manipulerat utfall så kan väl inte slumpen sägas vara det som bestämmer utfallet?

Om det inte är slumpen, utan tex en levande person med intern motivation osv, som styr, bör vi då inte analysera den som styr händelseförloppet snarare än att analysera "arenan" för händelsen (i detta fallet roulettebordet).


Sådan information kommer in i form av ny data (D) samt eventuell påverkad likelihood i nästkommande kalkylation. Vår prior blir vår tidigare posterior. Med andra ord kan du utan några problem införa hypoteser kring fusk om du vill det. Det finns ett väldigt illustrativt exempel kring detta av ET Jaynes (pp. 119-126) i boken jag tidigare hänvisat till som tar upp snarlikt scenario fast det berör paranormala fenomen, vilket du kan läsa om du vill gräva lite djupare.

Det är dessa slutsatser som jag menar att dina beräkningar kring sannolikhet inte når. Och även om jag instämmer i att man bör använda dylika instrument som du presenterat för att tex bestämma relevans för avvikande resultat i vetenskapliga undersökningar så kan jag inte se hur du menar att vi når någon kunskap, eller hjälps i våra beslut och vårat agerande, av dessa beräkningar.


Du få optimal informationsanalys, om du gör en perfekt Bayesianistisk kalkyl så kan det inte bli bättre. Du är klar och kan gå hem från jobbet och kolla på film istället.

Om du använder andra metoder kommer du allt som oftast få sämre informationsbearbetning vilket allt som oftast leder till sämre beslut. Om du har starka argument för att vi skall behandla information på sämre sätt så får du föra fram dessa, men det brukar vara svårt om man får bedöma tidigare historia.

Som sagt, allt som nås är sannolikheten av ett faktiskt utfall till endera delarna i den ursprungliga sannolikhetsbedömningen.


Du kan även göra prediktioner kring nästkommande utfall, kräver lite ytterligare beräkningar men är fullt möjligt. Det du får är sannolikheten för alla konkurrerande hypoteser, vilket är precis det man vill ha inom vetenskapen. Jämför med klassisk statistik som inte klarar av att göra detta utan tvingas till desperata åtgärder såsom signifikansprövning m.m.

Kan du instämma i detta? Eller menar du att de omgärdande faktorerna blir klarlagda av Cox teorier och applikationen av dem i en specifik situation?


Inte automatiskt, ofta behöver man någon som kan analysera resultatet och dra slutsatser av det som leder till vidare undersökningar. Med andra ord: precis som man arbetar inom vetenskapen. Ibland behövs ett geni för att finna bättre hypoteser. Det vi kan säga är att när det gäller att bearbeta informationen vi har, då finns det inget bättre sätt än det Bayesianistiska (om vi ser till att säkerhet, sedan kan andra metoder vara snabbare på bekostnad av precision.)[/quote]
Thou shalt not sit with statisticians nor commit a social science.


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 21 och 0 gäster