Hej suchanother. Tack for ditt inlagg. Misstankte nastan att det befann sig en matematiker dar.
suchanother skrev:Jodå, läste det inlägget. Där försöker du förklara värdet med produktionskostnader. Som jag skrev i svaret kan en sån förklaringsmodell inte ens hjälpligt förklara värdet då den beskriver priset med andra kostnader/priser och hamnar i cirkeldefinition. På sin höjd kan den användas till att motivera försäljningspriset men förklarar inte prisets egentliga orsak.
Ok, da borjar vi dar. Kan vi forst komma overens om att producentens onskade forsaljningspris ar storre an eller lika med produktionskostnaden ? (nu bortser vi fran lagerkostnader och dylikt)
suchanother skrev:Nej, du kan aldrig förklara värdet/priset vilka marginalteorier du än tar till. Som jag skrev i ett svar till Kallekula, så är varorna inte självgående och tar sej till marknaden för egen maskin utan måste förmedlas dit genom mänskligt arbete. Är tillgången god, som med vatten, och föga arbete krävs för att utvinna det, så är priset därefter, helt enligt Marx teori.
Just det. Men om du tar en vara fran ett omrade med god tillgang till ett omrade med dalig tillgang sa stiger priset, eller hur ? Och sa lange som dina kostnader for transporten tillsammans med dina produktionskostnader ar lagre an den inhemska produktionskostnaden sa kommer du att fortsatta transportera varan da du kan salja den for ett lagre pris an vad den inhemske producenten kan. Allt enligt mitt forsta pastaende. Nu narmar vi oss transformationsproblemet, men vi ar inte riktigt dar annu.
suchanother skrev:Priset förklarar du istället med "subjektiva marginalnyttan". Vad är detta om inte att köparen gör en värdering av det arbete som krävs för anskaffandet av produkten? Därmed relaterar köparen sitt eget arbete med andras, precis vad Marx menade. Eller har jag missuppfattat det?
Den subjektiva marginalnyttan handlar inte om att vardera arbete. Det handlar om précis vad det later som, subjektiv nytta. Subjektiv ar nyckelordet har. Om du ar allergisk mot mjolk sa ar mjolk vardelost for dig. Din marginalnyttekurva for mjolk ar horisontell. jag gillar mjolk, sa jag varderar den forsta litern mjolk valdigt hogt. Men den tiotusende litern mjolk varderar jag inte alls lika hogt, trots att det kravts precis samma process, bonden skall ga ut till lagarden, mjolka kon och ta flaskan till mig. Min marginalnyttekurva stiger brant, for att sedan avta allt eftersom utbudet okar. Min efterfragan sjunker, och det gor aven min betalningsvilja.
Koparen varderar vad det ar vart for honom/henne att aga ytterligare en enhet av den aktuella varan, och sedan bestams betalningsviljan darifran. Som ett exempel kan vi ju ta en konstnar. Ponera att en beromd konstnar malar en tavla och lagger ner x arbete i produceringsprocessen. Ponera sedan att du sjalv malar en tavla men du lagger ner dubbelt sa mycket arbete i produceringsprocessen.
Da borde, enligt Marx tankar, din tavla varderas dubbelt sa hogt. Men det gor den inte, tvartom sa kommer vardet pa den beromde konstnarens tavla att vara mycket hogre an ditt. Har har vi Marx akilleshal. Det som priset borde vara ar inte vad priset faktiskt ar.
Detta beror pa att koparen inte varderar arbetet, koparen varderar utifran sin synvinkel.. Koparen efterfragar inte din tavla, vilket gor det ointressant hur mycket arbete som kravts for att producera den. Varan bedoms subjektivt, inte objektivt. Vilket for oss in pa tillgang och efterfragan.
suchanother skrev:Inte heller tillgång och efterfrågan kan förklara värdet, den bestämmer endast marknadsprisets tillfälliga skiftningar kring det verkliga priset. När tillgång och efterfrågan är i jämvikt, och inte längre påverkar priset, infinner sej åter frågan vad är priset ett uttryck för egentligen
Men tillgang och efterfragan ar de variabler som satter priset. Nar utbudet ar storre an efterfragan sa skapas ett utbudsoverskott och priset pressas nerat. Foretag slas ut fran marknaden. Nar efterfragan ar storre an utbudet sa skapas ett efterfrageoverskott och priset pressas uppat. Nya foretag kommer in pa marknaden. Nar vi nar jamvikten sa gor vi affarer. Jamvikten forandras standigt, darfor att utbudet och efterfragan forandras standigt. Dessa tva slutar aldrig att paverka priset. Nyutveckling och konsumenternas subjektivitet gor att kurvan aldrig over tiden ligger still. Ta priset pa datorer till exempel. For 5 ar sedan sa kostade en dator 20000. Idag far du en dator som ar 10 ggr sa bra for 10000. Kvaliteten pa produkten har okat, men priset har minskat. Beror detta pa att fok varderar produkten mer, eller mindre ?
suchanother skrev:Det finns olika alternativa pristeorier och dyl. till Marx arbetsvärdeteori. Är inte själv insatt i dessa men "råkade ut" ut för dessa under mina matematikstudier i optimeringsteori. De flesta exempel gick ut på att maximera vinsten under givna förutsättningar; "bestäm antalet tillverkade enheter så att maximal vinst uppnås", förutsättningen utmynnade ofta i marginalvinsten som bivillkor.
Alla dessa ekonomiska teorier och matematiska modeller är säkert utmärkta för producenter/säljare som vill göra största möjliga cash. Men de saknar den objektivitet som Marx har och därför tänker jag behålla Marx arbetsvärdeteori t.v.
Ja, vinstmaximering ar en central del av grundlaggande nationalekonomi. Men som med mycket annat sa ar det skillnad pa teori och verklighet. Det upptackte Marx den hard vagen, men han klarade sig hyfsat anda med facit i hand.
Hur som helst, du forklarar dina synpunkter utmarkt och jag forstar vad du vill poangtera. Manga av dina synpunkter ar liknande de som jag sjalv skulle anvanda om jag skulle satta mig ner och forsvara Marx teorier. Kul diskussion. Pa aterseende !
/Levee