Byz skrev:Försöker jag på ett "stroppigt sätt nedvärdera" dig? Tycker det verkar vara vad du försöker göra när du betraktar mig som ett "offer". Och om du nu inte lyckas uppbringa nån definition, som inte är godtycklig, så faller ditt fundament och vi tillåts avfärda dig rakt av. Men intressant kan förstås vara att fundera på huruvida droger orsakar fattigdom och misär, eller om det är andra vägen runt att fattigdom och misär orsakar drogmissbruk.
Du har under hela diskussionen med mig använt en nonchalant och okultiverad retorik. Det står för envar att läsa. Men låt oss lägga det åt sidan.
Om jag inte skulle dra mig för att använda ett sånt språkbruk, så skulle jag säga att du har fel: jag är nonchalant och okultiverad (men naturligtvis mycket mer än så också), och försöker heller inte ge sken av annat, märkligare är att du som anser dig förmer än så (det framgår av ditt påpekande ensamt) låter dig "sjunka" till en sån nivå.
Byz skrev:Att jag inte lyckas att uppbringa en lexikondefinition hör ju direkt till "begreppets" natur, och den komplexa värld, som människan och hennes handlande är en del av. Därav sitter vi här och diskuterar dessa frågor. Detta innebär emellertid inte att begreppet är godtyckligt, och bakom den retorik som du begagnar dig av, är du förmodligen medveten om det.
Hade det spelat en mer perifer roll i diskussionen hade det förstås inte varit lika intressant, men nu är det ju det fundament utifrån vilket du dömer droger och droganvändande och då
måste det motiveras.
Byz skrev:Jag är alls ingen moralisk relativist, jag vidhåller bara att droger överhuvudtaget inte är en fråga för moralen.
På sättet du relativiserar de begrepp jag använder, kan du relativisera precis
allting. Som du själv verkar tycka, är det en dålig idé.
Av att man
kan följer naturligtvis inte att man
bör, men inte heller att man bör
avstå. Självfallet handlar det om politisk strategi här. Här anser jag det absolut påkallat, och likaså när det gäller drogbegreppet som sådant. Varför just en viss konsumtion (som även när den kan sägas vara omåttlig likförbannat gör väldigt liten påverkan på miljö osv.) skall betraktas som "omoroalisk" och inte en annan (säg energiförbrukning - eller hela det energikrävande liv som stadsbon lever, hela den livsstil som är stadsbon) är inget som ger sig
per automatik, och jag köper helt enkelt inte dina billiga fördömanden. Jag har levt med det här livet sen barnsben, och alltjämt ser jag fan så mycket större bovar överallt annorstädes. Dessa kallar man emellertid "framgångsrika" eller nåt annat lika vedervärdigt. Den kanske intressantaste frågan är om inte det nyktra sinnelaget är allra mest förrädiskt narkotiskt?
Om det är fattigdom och misär som du menar vara problemet, hur skulle ett drogförbud stävja det? I själva verket så har drogförbudet överallt bara bidragit till större misär (och en mer omfattande drogkonsumtion). Rättsliga repressalier och bestraffningar gör en inte direkt benägen att knarka mindre. Det är helt enkelt kontraproduktivt. Lagen är istället där för att stryka de medborgare självförhärligande medhårs som likväl ändå inte knarkar, och skapa en inre fiende. Det när en hel fängelse- och rehabiliteringsindustri. Vi har alltså en näring (drogindustrin) och en massa parasitnäringar. Varför är inte villkoren desamma som lagen föreskriver när det gäller huvudnäringen här? Varför detta rättsliga vakuum? Vore det inte mer produktivt att ändra där istället för att fortsätta en strid som bara skapar mer av det man säger sig vilja åtgärda? Det är en långt mer intressant fråga, och som helt skyls över av dessa billiga moraliseranden.
Byz skrev:Och på tal om borgerlig ideologi. I fråga om droger betraktar man hälsorisk som ett argument att helt förbjuda droger. I fråga om bilkörning och trafik blott som nåt som bör reduceras. Varför skiljer sig logiken åt? Jo, för att det ena gör man stora pengar på, och det andra sker på en marknad som inte är kontrollerad på samma sätt. Det är hyckleri från början till slut.
Förmodligen är det så, och visst är det föraktfullt, jag håller med dig till fullo. Men vad har det med denna diskussion att göra? Jag förstår att det irriterar dig, men diskussionen får du gärna föra med någon som representerar och försvarar en sådan logik. Här står jag på din sida. Argumentet är malplacerat. Så, hur ser du på droger (låt oss för diskussionens tala om de vedertaget "tyngre drogerna") i ljuset av hälsorisker?
Tycker inte argumentet är malplacerat, tvärtom betraktar jag ju hela din ingångspunkt som symptomatisk för själva problemet här. Vad gäller tyngden på droger så är det mest en doseringsfråga, men beror också på hur de används (och hur de distribueras - själv har jag aldrig använt mig själv som nåldyna, av hälsoskäl naturligtvis). Det är alltså inte fullt så enkelt. Själv är jag barnsligt förtjust i allehanda morfinpreparat, och så länge jag har sådana så vill jag inte ha nåt annat överhuvudtaget. Det absolut bästa, för mig, vore att få metadon förskrivet, men man envisas med att göra det så svårt som möjligt att få substitutionsbehandling (trots att det visat sig vara det enda egentligen verksamma).
Min drogkonsumtion har naturligtvis ändrat mönster med att jag började studera - väcks lusten att t.ex. studera så krockar det med lusten att vara tokväck. Och så är det naturligtvis med all drogkonsumtion - om det så är bokläsande som krockar med TV-tittande, eller sociala förpliktelser med arbete eller vad än det nu må vara. Hälsorisker finns med allt vi företar oss, frågan är hur vi definierar dessa "risker". För antagandet krävs en "normalitet", ett visst utfall av konsekvenser som inte betraktas i en riskaspekt. Denna tankegång är i sig suspekt, och av nödvändighet kommer den definieras olika beroende på tid och plats. "Risken" med haschrökning är naturligtvis lungcancer, men vem ser till risken med den ökade aktivitet (i förhållande till haschrusets lättja) som kommer av nykterhet? Ingen ställer upp såna kalkyler, trots att det är fullt möjligt. Eller risken med att nån nervsjuk absolutist skall trycka på en stor röd knapp och starta kärnvapenkrig? Sådana risker är fullt verkliga, men de skyls över i denna massiva smutskastning mot s.k. "droger". Fråga dig själv, vad har förorsakat större misär (krig, död etc.): missbruk eller nykterhet? Är det nyktra sinnet då att föredra? Är inte det just förrädiskt narkotiskt?