Existentialistiskt perspektiv - hjälp

Moderator: Moderatorgruppen

MindreSmakarMer
Inlägg: 3
Blev medlem: 06 dec 2009 21:16

Existentialistiskt perspektiv - hjälp

Inläggav MindreSmakarMer » 06 dec 2009 21:29

Hej! Har en uppgift i filosofi som jag klurat på bra många dagar nu utan att mer eller mindre fått fram något vettigt. Synpunkter och hjälp skulle uppskattas.

Det är en liten berättelse som jag ska analysera ur ett existentialistiskt perspektiv.

Den handlar i stora drag om Joakim som varit aktiv demonstrant sedan 13 års ålder. Han har alltid varit en fridsam radikal och aldrig sett våld som en lösning på problem. Hans kompisar däremot hatar polisen och vid en demonstration blir det såsmåningom aggresiv stenkastning mot polisen. Trots Joakims negativa synsätt på våld så tänker han "vafan jag gör som alla andra",tar upp en sten och kastar. Stenen träffar en polis som blir blodig och joakim döms till fängelse i 3 månader.

Vad är joakims problem och vad bör han göra för att komma tillrätta med de?

Blir inte riktigt klok på detta, så våre tacksam för åsikter och synpunkter.

PS. Jag själv antar att han genom nån sorts självbedrägeri vill låta någon annan göra hans val och på så sätt fly undan sitt ansvar som människa,därav stenkastningen. Kommer tyvärr inte så mycket längre... :?

Användarvisningsbild
Zokrates
Inlägg: 9937
Blev medlem: 14 maj 2007 02:27

Inläggav Zokrates » 06 dec 2009 22:01

Nu spelar det mindre roll för mitt svar om det var rätt eller fel handlat av Jocke, men svaret lutar åt dålig impulskontroll. Nu kanske detta var den första och enda gången som han tappade kontrollen, men enligt samhällets ( vilket jag vet att jag kan representera ) tolkning i det av dig beskrivna fallet så spelar antalet gånger ingen roll, jämför med en våldtäkt, en gång, är en gång för mycket. :wink:

MindreSmakarMer
Inlägg: 3
Blev medlem: 06 dec 2009 21:16

Inläggav MindreSmakarMer » 06 dec 2009 22:39

Tack för svar zokrates, men på vilket sätt är ditt resonemang ur ett existentialistiskt perspektiv?

Användarvisningsbild
Zokrates
Inlägg: 9937
Blev medlem: 14 maj 2007 02:27

Inläggav Zokrates » 07 dec 2009 02:17

Jag ser det som att han hade ju gjort ett val, att säga nej till våld. Vi måste utgå från att ur ett existentialistiskt perspektiv är han alltid ansvarig att följa sin övertygelse och dit räknas inte tillfälliga nycker som att istället följa andras övertygelse som rättfärdigar våld. Vad är det för mening att ha en föreställning om att något bör vara på ett visst sätt om man bryter mot detta bara för att andra gör det, ingen alls! I den stunden när han gjorde valet att kasta stenen, förlorade han både sin mening och frihet att själv agera utifrån sin övertygelse om vad som för honom upplevs vara rätt, han agerade för sig självt helt meningslöst. Så länge han följde sin övertygelse, dvs sa nej till att kasta sten med de andra, så var han i en viss existentialistisk mening fri.
Han borde alltså ha tvingat sig själv att ta ansvar genom att följa sin övertygelse för vad som känns rätt för honom.

MindreSmakarMer
Inlägg: 3
Blev medlem: 06 dec 2009 21:16

Inläggav MindreSmakarMer » 07 dec 2009 13:17

Okej, tack nu förstår jag bättre hur du menar. Jag tror absolut det du säger kan stämma, att han genom stenkastningen avsäger sig sin existentialistiska frihet för att han inte tvingar sig själv att ta sitt eget ansvar.

Fler synpunkter välkommnas. te.x vad bör jocke göra för att inte handla på detta viset?

Är det så simpelt att han måste följa sin övertygelse och våga ta ansvar för sina handlingar därefter?
Jean paul Sartre menade väl också inom existentialismen att ”När vi väljer oss själva väljer vi människan”, typ att vi alltid är ansvariga för våra handlingar MEN även att vi har ett ansvar för alla dem som fattar samma beslut som vi. alltså har alla demonstranter ett ansvar och är ur de perspektivet skyldiga till såväl deras agerande som Jockes agerande? Hoppas ni förstår hur jag tänker..

Användarvisningsbild
TekheeTaiteilijan
Inlägg: 251
Blev medlem: 29 nov 2009 17:07
Ort: varande

Inläggav TekheeTaiteilijan » 07 dec 2009 14:32

Om Jocke nu visste var han stod i frågan skulle han ha fortsatt kört på sin linje, dvs stå stadigt även om omgivningen vill få honom att vackla och tvivla på sig själv och sina värderingar. Jag säger inte att det är lätt...
To attain knowledge add something every day....
...to attain wisdom remove something every day

Man kan inte få allt...;)

Fry
Inlägg: 89
Blev medlem: 12 aug 2009 14:30
Ort: vettet

Inläggav Fry » 07 dec 2009 15:03

Men går det verkligen att skilja på hans egen övertygelse respektive andras övertygelse som ni gör (det existentiella perspektivet)? Föreställningen om att det är fel att kasta sten mot poliser måste han ju också fått via andra personer. Precis som han gjorde ett val baserat på yttre omständigheter att säga nej till våld tidigare, gjorde han ett val (också baserat på yttre omständigheter) i ögonblicket då han kastade stenen, att säga ja till våld. Sen kan det givetvis vara så att han ångrade stenkastningen efteråt, men jag har svårt att se hur han i kastögonblicket skulle vara mindre "sig själv" än tidigare. Bara för att övertygelsen om att kasta stenen varade tidsmässigt kortare så betyder ju inte det nödvändigtvis att det var en mindre stark övertygelse, eller ens för den delen att han givet samtliga förutsättningar kunde handlat annorlunda.

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 07 dec 2009 17:59

Han ger upp sig själv, och tillträder platsen som "en av de andra", vad jag kan se gör han sig till ett ting i sig, istället för ett ting för sig (om jag kommer ihåg hans distinktioner rätt).

Vidare så vänder han på förhållandet han borde inta mot sina medmänniskor. Alltså, istället för att se sig som en representant för alla människor, så ser han de andra som en representant för honom.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Fry
Inlägg: 89
Blev medlem: 12 aug 2009 14:30
Ort: vettet

Inläggav Fry » 08 dec 2009 03:07

J R Auk skrev:Han ger upp sig själv, och tillträder platsen som "en av de andra", vad jag kan se gör han sig till ett ting i sig, istället för ett ting för sig (om jag kommer ihåg hans distinktioner rätt).

Vidare så vänder han på förhållandet han borde inta mot sina medmänniskor. Alltså, istället för att se sig som en representant för alla människor, så ser han de andra som en representant för honom.


Vadå "ger upp sig själv"? Något rent subjekt som skapar ex nihilo existerar inte, utan vi formas alla utifrån yttre omständigheter som är bortom vår kontroll. Därför menar jag att det som fick Jocke att "säga nej till våld" var lika lite hans eget val som beslutet att kasta sten mot polisen. Vi kan överhuvudtaget inte undvika att tillträda platsen som "en av de andra".

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 08 dec 2009 14:25

Tja det kan man fråga sig. Men något ex nihilio ser jag inte behovet av för att vi skulle kunna säga oss välja själva.

Jag menar just genom närvaron, att vi är, kan "vi" väl göra något.

Vad är det här "jag" som skall göra något då, för att "vi" skall vara fria?

För övrigt så angav jag vad jag tror är Sartres position.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Fry
Inlägg: 89
Blev medlem: 12 aug 2009 14:30
Ort: vettet

Inläggav Fry » 08 dec 2009 16:02

För att ta ett beslut som i strikt mening är ens eget så måste vi väl kunna skapa ex nihilio? Jag har i alla fall aldrig upplevt att jag väljer något själv, utan tvärtom känns det som jag bara reagerar på omgivningen. En bricka i spelet, så att säga. Måste man inte ställa sig bortom tid och rum för att något ska kunna vara ens eget?

Jaget erkänner jag inte, utan ser det som en språklig förenkling. En godtycklig avgränsning.

Sartres position för all del, trådskaparen frågade efter ett existentialistiskt perspektiv, men jag menar att positionen har brister, och att det kan vara bra att diskutera saken.

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 08 dec 2009 16:42

Fry skrev:För att ta ett beslut som i strikt mening är ens eget så måste vi väl kunna skapa ex nihilio? Jag har i alla fall aldrig upplevt att jag väljer något själv, utan tvärtom känns det som jag bara reagerar på omgivningen. En bricka i spelet, så att säga. Måste man inte ställa sig bortom tid och rum för att något ska kunna vara ens eget?

Jaget erkänner jag inte, utan ser det som en språklig förenkling. En godtycklig avgränsning.

Sartres position för all del, trådskaparen frågade efter ett existentialistiskt perspektiv, men jag menar att positionen har brister, och att det kan vara bra att diskutera saken.


Vad är det du inte erkänner med "jaget"? Jag menar vad är jaget för dig? Erkänner du inte den kroppsliga avgränsningen mot världen, alltså att du kan nypa dig i armen och känna det men inte nypa stolen och känna det?

Är allt ett?

Även om jaget bara är en språklig konstruktion så ser jag inte varför det skulle behövas att skapa "ex nihilio".

Min egen erfarenhet är att jag aldrig "bara gör", dvs jag är en bricka, men aldrig bara en bricka. Det existerar alltid ett förhållande mellan mig och det som komma skall, och jag är aldrig utelämnad till bara det som händer. Förutom när jag är trött eller drogad eller liknande. Dvs när jag inte kan sträcka mig utöver mig.

Och vad det gäller "jag" och dess godtycke. Om det nu är så att det enbart är ett namn, vilket jag gärna går med på, på en kropp eller dylikt, är då inte kroppens reaktioner vad jag gör? Alltså varför förneka något slags dualistiskt (vilket jag tar dig för att göra när du säger att jaget bara är en godtycklig konstruktion) för att sedan kräva en dualism, att jaget inte är kroppen, för att du skall göra val eller agera i ditt intresse?

Varför inte pragmatiskt anta "jag" och skita i alla gamla själaföreställningar och sedan fråga dig vad det här jaget kan tänkas innebära. Om vi är materialistiska monistiska determinister så är "jag" kroppen. Och om så är fallet så är valen som "jag" gör val som determinera av en kropps materia i en värld av materia. Om vi nu erkänner kroppens avgränsning, dvs att ögonens förlust är synens förlust, öronens tilltäppning hörsels avstängning osv. Och om du erkänner att sinnena finns och är meningsfulla och perceptionen finns och är meningsfull osv. Så den här kroppen är en av komponenterna i det som determinerar världens tillstånd efter en given punkt på "tidslinjen" (oavsett vad den tas för att vara).

Så har du inte skäl att säga att "I made this" stolt proklamerandes nedkomsten av en ohelighet med tillhörande odör när du besökt toaletten efter en italiensk buffe?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Fry
Inlägg: 89
Blev medlem: 12 aug 2009 14:30
Ort: vettet

Inläggav Fry » 08 dec 2009 21:13

J R Auk skrev:Vad är det du inte erkänner med "jaget"? Jag menar vad är jaget för dig? Erkänner du inte den kroppsliga avgränsningen mot världen, alltså att du kan nypa dig i armen och känna det men inte nypa stolen och känna det?

Är allt ett?


Om vi tvunget ska ge en karakteristik så skulle jag säga att jaget består av individens sammanlagda upplevelser/erfarenheter. En specifik upplevelse är en del av jaget, men aldrig hela. Det finns ingen essens till jaget, eller en fast avgränsning mot omvärlden, eftersom vi alltid är i förändring. När vi pratar, ska det ljud som framkommer tilldelas jaget, åhöraren eller är det något eget? Det förefaller mig helt godtyckligt.

Även om jaget bara är en språklig konstruktion så ser jag inte varför det skulle behövas att skapa "ex nihilio".


Är vi inte direkt beroende av våra sinnliga upplevelser för att kunna skapa någonting? Om man ska motsäga sig det måste man väl visa att vi kan ha syntetiska omdömen a priori, vilket Kant enligt mig misslyckades med. Men att därifrån gå från att vi endast är en reaktion på våra upplevelser är inte alldeles självklart, det medger jag, men det är så jag upplever att det ligger till.

Min egen erfarenhet är att jag aldrig "bara gör", dvs jag är en bricka, men aldrig bara en bricka. Det existerar alltid ett förhållande mellan mig och det som komma skall, och jag är aldrig utelämnad till bara det som händer. Förutom när jag är trött eller drogad eller liknande. Dvs när jag inte kan sträcka mig utöver mig.


Just det här tycker jag bara stärker mitt förmodande. Alltså när man blir trött, vilket har föranletts av andra händelser, så låter man bara saker ske. Men man är ändå i ständig förändring, det är bara rörelsefriheten som begränsas. När man däremot är pigg så ökar kroppsrörelserna och man inges ett sken av att handla fritt. Men man blir inte mer fri för att man utsätts för fler stimuli (eller kanske rättare, mer olikartade stimuli).

Och vad det gäller "jag" och dess godtycke. Om det nu är så att det enbart är ett namn, vilket jag gärna går med på, på en kropp eller dylikt, är då inte kroppens reaktioner vad jag gör? Alltså varför förneka något slags dualistiskt (vilket jag tar dig för att göra när du säger att jaget bara är en godtycklig konstruktion) för att sedan kräva en dualism, att jaget inte är kroppen, för att du skall göra val eller agera i ditt intresse?


Som jag påpekade ovan så ser jag inte kroppens reaktioner som jaget, utan även upplevelserna (som sträcker sig utanför kroppen) måste räknas till jaget.

Varför inte pragmatiskt anta "jag" och skita i alla gamla själaföreställningar och sedan fråga dig vad det här jaget kan tänkas innebära. Om vi är materialistiska monistiska determinister så är "jag" kroppen. Och om så är fallet så är valen som "jag" gör val som determinera av en kropps materia i en värld av materia. Om vi nu erkänner kroppens avgränsning, dvs att ögonens förlust är synens förlust, öronens tilltäppning hörsels avstängning osv. Och om du erkänner att sinnena finns och är meningsfulla och perceptionen finns och är meningsfull osv. Så den här kroppen är en av komponenterna i det som determinerar världens tillstånd efter en given punkt på "tidslinjen" (oavsett vad den tas för att vara).

Så har du inte skäl att säga att "I made this" stolt proklamerandes nedkomsten av en ohelighet med tillhörande odör när du besökt toaletten efter en italiensk buffe?


Tycker nog att vi bör separera pragmatismen från ontologin fortast möjligt, just eftersom det kan utgöra en dålig ursäkt att börja moralisera. Ta rättsväsendet som exempel, där motiv spelar en nyckelroll. "Varför gjorde du så där?" frågar domaren, och förutsätter att där finns ett enkelt svar, när det egentligen måste till en återberättelse av ett oerhört komplicerat handlingsmönster, för att vara sanningen trogen.

Användarvisningsbild
Logos
Inlägg: 1823
Blev medlem: 23 nov 2008 23:32
Ort: Stortån och uppåt
Kontakt:

Inläggav Logos » 09 dec 2009 11:52

Har du inte betänkt den möjligheten att juridikens roll kanske är att pragmatiskt förenkla ett händelseförlopp?
What's the ugliest
Part of your body?
Some say your nose
Some say your toes
But I think it's YOUR MIND

Fry
Inlägg: 89
Blev medlem: 12 aug 2009 14:30
Ort: vettet

Inläggav Fry » 09 dec 2009 14:46

Jo, det stämmer såklart, jag är dålig på att uttrycka mig. Men frågan är om det är rättfärdigat att förenkla på det viset om juridiken förutsätter den "fria viljan" och har en felaktig konception av jaget.


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 27 och 0 gäster